Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kate ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
grundförhållanden fastställa nationalekonomiska lagar
af en orygglighet, jämförlig med naturlagarnas,
medan deremot i grunden det enda möjliga
tillvägagåendet vore att vid hvarje särskild fråga
skärskåda de konkreta förhållandena medelst en
"historisk-statistisk" undersökning, med särskildt
aktgifvande på det etiska berättigande, som ligger i
menniskornas efter olika sociala inflytelser vexlande
känslor och föreställningssätt. I öfverensstämmelse
med denna uppfattning tillerkänna katedersocialisterna
endast en relativ giltighet åt teorierna om handelns,
näringarnas och räntans frihet. – Representanter
för katedersocialismen i Tyskland äro professorerna
Schmoller, Brentano, Nasse, Ad. Wagner (hvilken
sistnämnde dock förklarat sig i sak ega samma mål
som socialismen), statistikern E. Engel m. fl. Mycken
genklang, om också icke formlig anslutning, har den
vunnit bland italienska nationalekonomer, hos den
s. k. "scuola riformista", som bland sina medlemmar
räknar Lambertico, Luzzatti, Errera m. fl. yngre
statsekonomer, och till hvilken äfven Minghetti i viss
mån kan hänföras. I Belgien har E. de Laveleye gifvit
riktningen sitt erkännande; deremot har den icke
rönt någon framgång i Frankrike. – I England, der den
ortodoxa manchesterska doktrinen modererades redan af
Stuart Mill. har den politiska ekonomien att uppvisa
en med katedersocialismen beslägtad "historisk" skola,
hvars principer för första gången bestämdt uttalades
af Cliffe Leslie i hans "Essay on wages" (1868).
Katedral. Se Domkyrka.
Kategori (Grek. kategoria, egenskap, predikat),
filos., begreppsfack, högsta slägtbegrepp, allmännare
begrepp, under hvilket mera reala och begränsade
begrepp fattas (Lat. praedicamentum); klass, hvari
flere föremål af samma beskaffenhet kunna inordnas;
afdelning. – Kategorisk, ovilkorlig, bestämd, afgjordt
utsägande, egande samma noggranhet och tydlighet som
en kategori. – Kategoriskt, rent ut, kort och godt,
oförtydbart. – Kategoriskt imperativ. Se Imperativ
1. – Kategoriskt omdöme, log., logiskt omdöme,
i hvilket predikatet ovilkorligt och bestämdt
tillägges eller frånkännes subjektet, enligt formeln
A är B eller A är icke B, t. ex. alla menniskor äro
bristfulla, ingen menniska är fullkomlig; flodvattnet
rinner, träskvattnet rinner icke (jfr Hypotetisk).
Katekes, katekismus (Grek. katechesis,
katechismos, förkunnande, undervisning, af
katechein, låta ljuda, förkunna, undervisa), det
fr. o. m. reformationstidehvarfvet vanliga namnet
på en i frågor och svar uppställd lärobok (för
barn), behandlande den kristna trons hufvudläror,
begagnas äfven enl. en senare tids språkbruk som
namn på hvarje i frågeform affattad lärobok i hvad
ämne som hälst. I den äldre kyrkan nyttjades dessa
namn icke såsom benämningar på läroböcker, utan
förekommo endast i sin ursprungliga betydelse af
förkunnande af eller undervisning i den kristna tron
i allmänhet och särskildt om de s. k. katekumenernas
(se d. o.) undervisning, hvilken icke skedde
i form af frågor och svar, utan i form af föredrag och
predikan. Lachmanns lärobok, som utkom med anledning
af ett litet kateketiskt arbete af Luther (1520),
kallades "Katechesis", och Althammers lärobok af
1528 är, enl. hvad man vet, den första, som kallas
"Catechismus". Sedan Luther 1529 utgifvit sin
"Catechismus major" och "Catechismus minor", blef
namnet vanligt på läroböcker af detta slag. Äldre
kateketiska läroböcker bära andra namn. De första
sådana arbeten tillhöra medeltiden. De äldsta
kända, utgifna troligen på grund af det nit för
undervisningen, som uppväcktes af Karl den store,
hafva till författare benediktinmunkarna Kero af
S:t Gallen (i 8:de årh.), skolföreståndaren Othfried
af Weissenburg (i 9:de årh.) och Notker Labeo af S:t
Gallen (d. 1022). Sekterna under medeltiden visade sin
lifaktighet äfven genom utgifvande af kateketiska
läroböcker. Särskildt må nämnas valdensernas "Las
interrogations menors" och böhmiska brödernas "Ein
christliche vnttervveysung der klaynen kinder
jm gelauben nach eine weyss einse frag". Först
med reformationen uppstod emellertid den egentliga
kateketiska läroboksliteraturen. Uppslaget dertill
gaf Luther i den ofvannämnda skriften af 1520, kallad
"Eyn kurcz form der zehnen gepoth. Eyn kurcz form
des glaubens. Eyn kurcz form des Vatter unsers". I
enlighet med den gamla kyrkans bruk att meddela
sista klassens katekumener undervisning i de tre
trosartiklarna och Herrens bön, sedan den föregående
undervisningen förberedt denna slutundervisning,
behandlade de äldre katekeserna (med undantag
af böhmiska brödernas) endast två hufvudstycken:
trosartiklarna och Herrens bön. I Luthers lilla
skrift af 1520 voro äfven de tio buden behandlade
som ett särskildt hufvudstycke, hvartill sedan
lades som ett stående katekesinnehåll läran om
sakramenten. Melanchthons lilla handbok för barn samt
katekeserna af Johann Brenz, Lachmann och Althammer
m. fl. föregingo Luthers båda utförliga katekeser af
1529, utgifna med anledning af den okunnighet Luther
fann vara rådande i Sachsen under en på kurfurstens
befallning företagen kyrkovisitation. Den större
katekesen, som först utkom, var ursprungligen afsedd
för "barn och enfaldiga" samt innehöll en förklaring
öfver de fem hufvudstyckena. Emedan den snart befanns
vara för vidlyftig för barnen, blef den en handbok
för lärarna, och den mindre katekesen blef den
egentliga läroboken. De äldre upplagorna af denna
bok innehöllo sex hufvudstycken, i det att mellan
läran om döpelsens och om altarets sakrament stod "en
undervisning om bikten", hvilken sedan borttogs, men
efter Luthers död i de tyska katekeserna ersattes med
"läran om nyckelämbetet". Dessutom voro redan i de
första upplagorna vidfogade som bihang anvisningar
om morgon- och aftonandakt, bordsböner och den
s. k. hustaflan. Båda katekeserna upptogos bland den
luth. kyrkans symboliska böcker. – Inom den lutherska
kyrkan blef Luthers lilla katekes den enda egentliga
kateketiska läroboken, men flere olika "förklaringar"
utkommo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
