Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kasjgar (Kaschgar) - Kasjin - Kasjmir (Kaschmir) - Kasjmir (tyg) - Kasjmirgeten - Kask - Kaskad - Kaskad-bergen (Cascade Range) - Kaskarillbark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stor del af dess muhammedanska befolkning
bortflyttat.
Kasjin, stad i ryska guvernem. Tver, vid Kasjinka,
ej långt från hennes utlopp i Volga, Omkr. 7,500
innev. Spanmålshandel. I denna stad dog Erik XIV:s
och Katarina Månsdotters son Gustaf 1607.
Kasjmir (Kaschmir). 1. I vidsträckt mening den vanliga
gemensamma benämningen på det af sikh-fursten Ranbir
Singh styrda området i vestra Himalaja. Utom K. i
egentlig mening (se nedan) omfattar det provinsen
Djamu (en del af Pandjab), Himalajadalarna
Kisjtvar, Vardvan och Tsanskar samt landen Gilgit,
Baltistan och Ladak. Det ligger mellan 32° 15’ och
36° n. br. samt 73° 20’ och 80° ö. lgd fr. Greenw.,
begränsas i n. af Östra Turkistan, i ö. af Tibet,
i s. af Pandjab och i v. af oberoende småstater
vid Indus samt beräknas hafva en areal af 178,558
qvkm. med 1,534,972 innev. (1872). Fursten af K.,
hvilken officielt bär titeln "maharajan af Djamu
och K", är genom ett försvars- och anfallsförbund
fäst vid Storbritannien och betalar i sin egenskap
af furste af Djamu en liten årlig tribut af getter
och kasjmir-sjalar till britiska regeringen. Furstens
residens och rikets hufvudstad är Djamu, dynastiens
vagga. – 2. Uti inskränkt och egentlig mening en
provins i ofvannämnda rike, har en areal af 22,500
qvkm. och 491,846 innev. (1872). Dess centrala
hufvudbeståndsdel är den berömda Kasjmirdalen, en
elliptisk högdal af 190 km. längd och 120 km. bredd,
som ligger 1,600–1,800 m. öfver hafvet och rundt
omkring är omgifven af väldiga bergskedjor, af hvilka
Pandjal-kedjan på södra sidan t. o. m. med sin högsta
topp, Tatakoti (4,731 m.), ej når snögränsen, medan de
på norra sidan liggande kedjorna hafva flere väldiga
snöhöljda toppar, bl. a. Nanga Parbat l. Diyamir
(8,116 m.). Indus’ biflod Djeilum genomströmmar,
upptagande flere tillflöden, högdalen i nordvestlig
riktning, bildar på 1,581 m. höjd den största
bland landets sjöar, den 16 km. långa och 10
km. breda Vularsjön, vänder sig vid utloppet ur
denna mot s. v., tills den genom Baramula-passet
lemnar dalen. Den enda vägen till K. följer
strömmens lopp. Dessutom leder till dalen ett tjog
alppass af 3–4 tusen m. höjd, af hvilka intet är
farbart med vagn och de flesta stängda af snö under
vintermånaderna. K:s kitteldal har en viss likhet med
en ofantlig krater. Jordbäfningar inträffa ofta. Den
våldsammaste i nyare tider egde rum 1828, då dalen i
två månader led af dagliga skakningar. Enligt nyare
geologiska undersökningar har dalen ursprungligen
varit ett sjöbäcken. På grund af sina majestätiska
omgifningar, sitt milda klimat, sin yppiga växtlighet,
sin bördiga, välodlade jord är K. en af de skönaste
nejder på jorden, och österländska författare, som
med öfverdrifna loford prisa dess skönhet, kalla den
"Indiens paradis", "den eviga vårens trädgård" och
"skapelsens mästerverk". Till K. förlades också fordom
paradiset och menniskoslägtets urhem. Befolkningen
består hufvudsakligen af invandrade arier, hvilka
till största delen äro
sunnitiska muhammedaner. Såväl genom sitt utseende
som genom språk och seder skilja de sig från
de kringboende folken. Typen är nästan rent
arisk. Qvinnorna äro ryktbara för sin idealiska
skönhet. Språket är nära beslägtadt med hindi
och begagnar nagari-alfabetet. I K. värvas de
berömda kasjmir-sjalarna, till hvilka dels de tama
kasjmirgetterna (se Geten), dels de vilda tibetanska
getterna lemna råämnet. Denna industri har på de
senare åren till följd af minskad efterfrågan gått
tillbaka. Kasjmir-boarnas fabrikat af papper och
lackerade arbeten stå ej efter de japanska; äfven
jern-, koppar- och stålindustrien, lädertillverkning
samt beredning af rosenolja sysselsätta ett stort
antal personer. – Hufvudstaden Srinagar ligger på
ömse sidor om Djeilum och hade 1872 omkr. 132,000
innev. Såväl huvudstadens som provinsens folkmängd
nedgick dock ansenligt under den svåra hungersnöden
1878. – K:s historia före 14:de årh. berättas i den
inhemska krönikan "Raja Taranginï". Det egentliga
K. eröfrades 1315 af Sjems-eddin, som der införde
islam, och förenades af Akbar 1588 med stormoguls
rike. 1756 bemäktigade afganerna sig landet; 1819
eröfrades det af sikherna. Sedan deras välde störtats
af engelsmännen, 1846, öfverlämnades landet till
maharajan af Djamu, Gulab Singh (d. 1857), hvars son,
Kanbir Singh, är den nuvarande herskaren.
Kasjmir, ett slags tyg. Se Kasimir.
Kasjmirgeten. Se Geten.
Kask (Fr. casque, af Sp. casco, hufvudskål),
krigsv., den vanliga benämningen på en militärisk
hufvudbonad af styft läder eller af kork (hos
engelsmännen), af kupig form, med skärm fram
och bak samt vanligen upptill slutande med en pik
eller en kamm (liggare). Kasken benämnes numera
vanligen hjelm (se d. o.) och begagnas under
denna benämning (T. helm) i hela tyska armén.
C. O. N.
Kaskad (Fr. cascade, af Ital. cascare, falla),
vattenfall, i synnerhet ett mindre, bildadt af en bäck
eller å, som störtar sig utför terrassvis liggande
klippor (jfr Katarakt); konstgjordt pittoreskt
vattenfall i en park eller i en trädgård.
Kaskad-bergen (Cascade Range), bergskedja i
vestra delen af Nord-Amerikas förenta stater, utgöra
en nordlig fortsättning af Coast Range och Sierra
Nevada. De sträcka sig från 42° till Fraser-floden
bortom 49° n. br. och skilja det ofruktbara inre
höglandet från kustområdena i staten Oregon och
territ. Washington. Sitt namn hafva de efter
kaskaderna (fallen) i Columbia-floden, hvilken
genombryter bergskedjan.
Kaskarillbark, farmak., barken af Croton
Eluteria Bonn., en buske eller lågt träd af
nat. fam. Euphorbiaceae, kl. Monoecia L. Denna
Croton-art, som uteslutande tillhör Bahama-öarna,
har skaftade, hjertlikt lansettlika, odelade blad,
hvilka på undre sidan äro täckta med silfverhvita,
sköldlika eller fjällika stjernhår. Blommorna sitta
i axlika klasar, utgående från bladvinklarna eller
grentopparna. Både han- och honblommorna hafva 5
utvecklade kransblad. Ståndarna äro 10–15 och frukten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
