Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 8. Kaffrer - Kristdala / 371-372 (1884) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlskrona

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genom flere års tullfrihet m. m. 1682 förenades staden
med fastlandet medelst broar. 1788 gjordes stora
krigsrustningar; staden befästes mot både land-
och sjösidan, och 959 kanoner lågo redo att spela
mot fienden. 1790 förstördes största delen af staden
genom en förhärjande eldsvåda.

K. har ända sedan sin anläggning varit hufvudstation
för örlogsflottan och varfvet, hvilket uppstod
samtidigt med staden samt efter hand ordnades
till byggnads-, förvarings- och utrustningsplats
för största delen af flottans fartyg. Varfvet är
skildt från staden genom en hög brandmur. Utom
fartygen, hvilka ligga förtöjda vid brobänkar
och duc d’alber, finnas derstädes nybyggnads-
och reparationsverkstäder, dockor, fartygsbäddar,
mastkranar, repslageri, tackelkammare, gjuteri,
smedjor, ånghammare, ångsåg, artilleri- och
snickareverkstäder, rustkammare, fartygens
utrednings- och inventarieförråd, virkes-, beklädnads-
och materialförråd, modellkammare, ämbetslokaler
m. m. Till de märkvärdigaste byggnaderna kunna
dockorna räknas. Gamla dockan, ursprungligen sprängd
i berget, byggdes af Polhem 1716–24, efter en plan
af byggmästaren Sheldon, men har sedan undergått
åtskilliga förändringar till både djup och längd. Dess
nuvarande dimensioner äro: längd 74,23 m., bredd 16,33
m., djup 4,84 m. Utpumpningen af vattnet ur dockan
verkställdes i början medelst s. k. paternosterverk,
som drefs med handkraft. Till utpumpningen åtgick
fyra dagar med en arbetsstyrka af 270 man om dagen,
fördelade i tre pumplag. Sedan 1846 är dockan
försedd med ångmaskin för vattnets utpumpning. –
En alldeles ny del af varfvet uppstod genom de nya
dockornas byggnad. De förlades till den mellan staden
och Björkholmen belägna Petter Jungs vik. Planen
var ursprungligen att anlägga 10 rader dockor, 3 i
hvarje rad, inom hvarandra samt alla omgifna af ett
fästningsverk. Man tänkte i desamma förvara största
delen af flottans fartyg, då de icke voro till sjös,
förmenande dem skola sålunda bibehålla sig längre än
om de ständigt lågo i sjön. Denna plan kom dock icke
till utförande; icke häller utfördes den af Chapman
1797 uppgjorda planen med 10 dockor och 2 svajningsrum.



Halfva planen har dock kommit till verkställighet, så
att numera 5 dockor och ett svajningsrum finnas. De äro
anlagda ungefär i form af ofvanstående figur.

Arbetet påbörjades 1758 under öfverdirektör Thunbergs
och löjtnant Fellers ledning. De båda första dockorna
fullbordades 1792. De voro öfvertäckta med skjul,
hvilande på höga stenpelare. Många hinder och många
uppehåll uppstodo efter hand vid dockanläggningen,
orsakade dels af arbetets svårighet, dels af ändring
i anläggningsplanen, dels af penningebrist. Sålunda
påbörjades den tredje 1797 och den fjerde 1801; men
sedan den tredje fullbordats, 1802, uppstod ett
afbrott ända till 1843, då arbetet på den fjerde och
den femte samtidigt upptogs, ehuru grundstenen till
den sistnämnda nedlades först d. 1 Dec. 1846. Arbetet
med dockbyggnaden slutades 1850. Ett par af dockorna
hafva efter hand undergått förändringar till djup
och längd. Deras nuvarande dimensioner äro följande:

		längd	bredd i meter	djup
1:sta	dockan	65,38	15,32	5,94
2:dra	"	86,10	15,45	5,94
3:dje	"	66,80	15,41	5,94
4:de	"	67,69	15,38	5,94
5:te	"	67,69	15,35	5,94

I Karlskrona äro följande af flottans fartyg
f. n. (1884) förlagda: monitorerna John Ericsson,
Thordön, Tirfing och Loke, linieskeppen Stockholm och
Skandinavien, fregatten Vanadis, korvetterna Gefle,
Thor, Balder, Saga, Freja, Josephine, Norrköping och
af Chapman, briggarna Nordenskjöld, Gladan, Snappopp,
af Wirsén, Skirner och Falken, kanonbåtarna Blenda,
Disa, Urd, Verdande, Skuld, Rota, Skagul, Skäggald,
Edda, Hogland, Ingegerd och Gunhild samt derjämte en
del minbåtar och mindre fartyg.

K. eger såsom örlogshamn ett af naturen synnerligen
gynnadt läge. Fastlandet beskrifver der mellan Almö
och Möckelö uddar en stor ingående bukt, framför
hvilken i en motsvarande utgående båge ligger ett
bälte af större och mindre öar, inom sig inneslutande
en af verldens största och bästa hamnar af nära 20
km. längd och 5 à 10 km. bredd. Som staden ligger
på en ö, skild från fastlandet genom Vämmö och
mellanliggande sund, är den äfven från landsidan
lätt skyddad för fientligt anfall. – Karl XI beslöt
1679 att vid K. anlägga en hufvudstation för svenska
flottan. En af generalqvartermästaren Erik Dahlberg
uppgjord plan till hamnens befästande stadfästes 1683,
och två år senare togo arbetena derå sin början
under Dahlbergs ledning samt fortsattes sedan af
hans efterträdare Stuart. Försvarsanordningarna
utgjordes åt sjösidan af en yttre linie vid de i
hafsbanden belägna större inloppen och en inre, dragen
omkring sjelfva varfvet, jämte spridda befästningar på
kringliggande holmar. Detta inre försvar var så mycket
nödvändigare, som inga försänkningar i de yttre sunden
den tiden stängde inloppen till redden. Så uppfördes
efter hand Kungsholms fästning och Drottningskärs
kastell, på hvar sin sida om det stora södra inloppet,
samt hela den inre befästningen omkring varfvet,
af hvilken ännu finnas några spridda lemningar. På
Vestra Hästholmen ämnade man

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>