Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Karlshamn - Karlsholm - Karlskoga - Karlskrifning - Karlskrona
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stambanan. Såväl Skånes som Kristianstads enskilda
banker hafva der afdelningskontor. K:s sparbank är
i verksamhet sedan 1829. K:s allmänna läroverk är
fem-klassigt. I staden finnes en navigationsskola. Den
periodiska pressen är representerad af de båda
half-veckotidningarna "Karlshamn" och "Karlshamns
Allehanda". Det ena af länets två lasarett och
kurhus är förlagdt till staden. Vid 1881 års slut
uppgingo stadens bokförda tillgångar till 1,962,664
kr. och skulder till 1,124,329 kr. De debiterade
utskylderna voro 6,37 kr. pr bevillningskrona för
såväl fast egendom som för kapital och arbete. – I
kyrkligt hänseende utgör staden ett regalt pastorat
af 2:dra kl., Lunds stift, Listers och Bräkne
kontrakt. K. bildar med Sölvesborg och Ronneby en
valkrets för riksdagsmannaval.
På K:s nuvarande plats fanns fordom en särdeles
god hamn, kallad Bokull l. Bodekull, hvilken 1664
erhöll stadsrättigheter och 1666 såsom donation
kronohemmanen Bodekull och Bodestorp, på hvilkas egor
staden K. grundades. Privilegierna utfärdades d. 20
Okt. 1668. Till stadens försvar uppfördes 1675 af
Erik Dahlberg (hvilken staden egentligen hade att
tacka för sin tillkomst) på den s. k. Frisholmen
Karlshamns skans. Den intogs jämte staden följande
året af danskarna, äfvensom 1710, då staden måste
betala en högst betydlig brandskatt. B. S.
Karlsholm, ett, troligen aldrig färdigbygdt, fäste
i Södertörn, hvilket anlades, för att försvara
Södertelge från n., på en holme i Linasundet vid
Mälaresidan. Det omtalas först under konung Karl
Knutssons tid och fick sitt namn efter honom.
B. S.
Karlskoga. 1. Socken i Örebro län, Karlskoga
bergslag. Arealen med inräkning af Karlsdals
kapell 56,224 har. 11,184 innev. (1882) i Karlskoga,
som jämte nämnda Karlsdal utgör ett konsistorielt
pastorat af 1:sta kl., Karlstads stift, Visnums
kontrakt. – 2. Bergslag i Värmland, Örebro
län, utgör ett tingslag under Nora domsaga. Det
omfattar socknarna Karlskoga med Karlsdal och
Bjurtjärn. Arealen 74,429 har. 14,022 innev. (1882).
Karlskrifning, öfverflyttning af en skeppsgosse
från skeppsgossekompani till matros- eller
eldare- och handtverkskompani. Ingen skeppsgosse
får karlskrifvas förr, än han uppnått 18 års
ålder samt vunnit utbildade kroppskrafter och
yrkesfärdighet. Karlskrifningen förrättas vanligen
i Sept. hvarje år. L. H.
Karlskrona, residens- och stapelstad i Blekinge län
samt svenska flottans största station. Staden ligger
på Trossön samt några omkringliggande holmar, såsom
Pantarholmen, Stumholmen, Lindholmen m. fl. Till
stadsområdet, som utgör 780 har, höra vidare den
norrut liggande ganska stora Vämmön samt ett stycke
af fasta landet på gränsen mot Augerums socken. Från
Vämmön leda en lång stenbro samt en jernvägsbro till
Pantarholmen, hvilken betraktas såsom en förstad,
och derifrån en annan lång stenbro till Trossön,
på hvilken det egentliga K. är bygdt. Stadsplanen,
som upptager 185 har, är i det hela regelbunden,
ehuru marken på flere ställen är något kuperad. År
1880 voro de bebyggda tomterna 1,175. Stadsjorden är
satt till 4,5 mantal. Sammanlagda taxeringsvärdet
utgjorde 8,465,830 kr., hvaraf 43,500 af
jordar. Staden eger tre kyrkor: Storkyrkan (från
midten af 1700-talet), Tyska kyrkan (från nämnda
århundrades slut) och Amiralitetskyrkan (från
senare delen af 1600-talet). Af öfriga offentliga
byggnader – utom flottans, hvarom se här nedan –
märkas landshöfdingeresidenset, rådhuset, allmänna
läroverkets hus, cellfängelset och länslasarettet. Vid
1883 års slut hade K. 18,842 innev, (år 1873:
16,586). Staden har god ångbåtsförbindelse såväl
med de svenska kuststäderna som med Lybeck och
Köpenhamn. Dess egen handelsflotta (af fartyg
öfver 10 tons) utgjorde vid 1882 års slut 11
segelfartyg, om 631 tons, samt 3 ångfartyg, om 577
tons och 104 hästkrafter. De inkomna och afgångna
fartygens sammanlagda antal var 2,806, om 328,116
tons. Handlande funnos till ett antal af 177, med 128
biträden, och af handtverkäre räknade staden 182, med
305 arbetare. Fabrikerna voro 25, med 343 arbetare
och något öfver 1 mill. kr. tillverkningsvärde,
hvari ingick en klädesfabrik med 209,000 kr., ett
ölbryggeri med 200,000 kr. och fem tobaksfabriker
med tillsammans 116,500 kr. Genom normalspårig
jernväg (Karlskrona–Vexiö och dess fortsättning
till Alfvesta) står staden i förbindelse med
Södra stambanan. Af bankinrättningar finnas
Blekinge banks hufvudkontor, Smålands och
Kristianstads enskilda bankers afdelningskontor
samt en sparbank, stiftad 1827. Ränte- och
kapitalförsäkringsanstalten i K. inrättades
1872. Mera nämnvärda undervisningsanstalter –
utom flottans – äro högre allmänna läroverket,
ett elementarläroverk för flickor, en slöjdskola
för gossar och ett institut för döfstumma. I staden
utgifvas tidningarna "Blekinge läns tidning" (3 ggr
i veckan), "Karlskrona veckoblad" (3 ggr), "Nyare
Blekingsposten" (2 ggr) och "Ronneby tidning" (2
ggr). Ett länslasarett och kurhus ligger i staden. Vid
1881 års slut uppgingo stadens bokförda tillgångar
till 1,464,855 kr. och skulder till 1,574,018 kr. –
I kyrkligt hänseende omsluter staden två församlingar:
Stadsförsamlingen och Amiralitetsförsamlingen. Den
förra är (1846) bildad af de gamla storkyrko- och
tyska församlingarna, har två kyrkor och utgör ett
regalt-privilegieradt pastorat af 2:dra kl., Lunds
stift, Östra kontrakt. Amiralitetsförsamlingen, med
egen pastor, är af 2:dra kl. – K. utgör en valkrets
för riksdagsmannaval.
Den ö, Trossö, hvarpå staden förnämligast är anlagd,
utgjorde fordom 3/8 mantal skatte under Augerum
och tillhörde på 1500-talet en bonde vid namn Offe
Månsson. 1679 egdes ön jämte kringliggande holmar af
åboen Vittus Andersson, som med våld tvingades att
sälja egendomen till staten. Samma år förlades redan
en del af flottan till K. Den 10 Aug. 1680 erhöll
staden sina kongl. privilegier såsom en "immediate
Wår och Rijkzens Handels och Stapelstad". Ronneby
borgare uppmuntrades att bosätta sig i K., och staden
gynnades
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
