Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kardiorexi - Kardis, gods i Lais socken, Dorpatska kretsen, i norra Livland, nära gränsen mot Estland - Karditis, med., förr det gemensamma namnet på alla slags inflammationer i hjertat - Kardning, en före spinningen gående behandling af blånor, bomull, kort fårull, flocksilke - Kardol. Se Acajou - Kardoner, bot. Se Cynara - Kardszag l. Karczag, stad i ungerska komitatet Jász-Nagy-Kun-Szolnok - Kardtisteln. Se Dipsacus - Karduan, förvr. form för korduan, ett slags läder - Kard-ull, finhårig, kort och krusig ull - Kar-dunias. Se Babylonien - Kardus, ett vanligen af papper eller papp förfärdigadt och med fabriksmärke försedt omhölje för en viss qvantitet tobak, tändstickor, krut, hagel eller dyl. - Karduspapper (se Kardus), ett slags groft, gulbrunt omslagspapper - Kare, Nord. myhtol. Se Kåre - Kareby, socken i Göteborgs och Bohus län - Karelen (F. Karjala). 1. I inskränkt mening finskt landskap med titel hertigdöme - Karelen. 2. I vidsträckt mening finska landskapet K. jämte Ryska K., hvilket omfattar guvern. Olonets samt vestra delen af guvern. Archangelsk upp till Lappmarken och Hvita hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gamla personer, hvilkas hjertmuskel blifvit skör genom
föregående fettdegeneration eller förtunning. Den
närmast framkallande orsaken är vanligen någon
ansträngning, som ökat blodtrycket i hjertat,
såsom krystning, lyftning, uppstigande för trappor
o. d. Oftast brister någon af kammarväggarna,
företrädesvis den högra, som är tunnare. Genom
hålet utträder blod i hjertsäcken; hjertats rörelse
afstannar, och hastig qväfningsdöd inträffar.
F. B.
Kardis (Lett. Kärdi), gods i Lais socken,
Dorpatska kretsen, i norra Livland, nära gränsen mot
Estland. Der afslöts d. 21 Juni 1661 mellan Sverige
och Ryssland en fred, som hufvudsakligen var en
stadfästelse af freden i Stolbova.
Karditis (af Grek. kardia, hjerta), med.,
förr det gemensamma namnet på alla slags
inflammationer i hjertat, begagnas ej numera
annat än i förbindelse med ord, som beteckna
hvilken särskild del af hjertat, som är angripen,
t. ex. perikardit, inflammation af hjertats
yttre beklädande hinna (pericardmm), endokardit,
inflammation af den inre hinnan (endocardium),
och myokardit, inflammation i hjertmuskeln.
F. B.
Kardning (af Lat. carduus, tistel; blomhufvuden af
"kardtisteln" användas nämligen mångenstädes till
kardning), en före spinningen gående behandling
af blånor, bomull, kort fårull, flocksilke,
eller i allm. af spånadsämnen med korta trådar,
i syfte att reda ut fibrerna och lägga dem
bredvid hvarandra raka och sinsemellan fria,
slutligen parallella och grupperade till långa,
smala band. Vare sig kardningen sker medelst
handkardor eller kardmaskiner, består den deri
att materialet behandlas mellan två ytor, som äro
tätt besatta med tänder, kardnockar, af hvilka två
och två sammanhängande äro böjda af jerntråd och
instuckna igenom kardlädret, hvarmed ytorna äro
klädda. Handkardor hafva små, platta ytor och föras
medelst handtag. Kardmaskiner äro hufvudsakligen
sammansatta af valsar (med mycket vexlande
diametrar), hvilka mellan sig frampressa ullen.
Kardol. Se Acajou.
Kardoner, bot. Se Cynara.
Kardszag l. Karczag, stad i ungerska komitatet
Jász-Nagy-Kun-Szolnok, fordom hufvudstad i
Stor-Kumanien. 15,825 innev. (1880), nästan alla
magyarer. Den omgifvande trakten är ytterst fruktbar
och producerar rikligt med spanmål, meloner, drufvor
och annan frukt.
Kardtisteln. Se Dipsacus.
Karduan, förvr. form för korduan (Fr. cordouan,
Sp. cordoban, hörande till staden Cordova), ett
slags läder, som ursprungligen skall hafva beredts
i Cordova och deraf fått sitt namn. Se Läder.
Kard-ull, finhårig, kort och krusig ull, som lämpar
sig till förfärdigande af klädesartade, valkade
tyg med filtaktig yta, såsom kläde, flanell, fris,
kasimir etc. Kard-ull bör utsträckt vara kortare än
100 mm. Jfr Kam-ull och Ull.
Kar-dunias. Se Babylonien.
Kardus (Ital. cartoccio, strut, af Lat. charta,
papper), ett vanligen af papper eller papp
förfärdigadt och med fabriksmärke försedt omhölje
för en viss qvantitet tobak, tändstickor, krut,
hagel eller dyl.; den i detta omhölje förvarade
qvantiteten tobak, hagel etc. – De karduser,
i hvilka krutet förvaras, då det insattes i
kanonen, gjordes till en början af papp, sedan af
ylletyg. Numera begagnas såväl sistnämnda material
som råsilke. Till större bakladdningskanoners
karduser nyttjas uteslutande tältduk.
L. H.
Karduspapper (se Kardus), ett slags groft, gulbrunt
omslagspapper.
Kare, Nord. mytol. Se Kåre.
Kareby, socken i Göteborgs och Bohus län,
Inlands Södre härad. Arealen 3,654 har. 1,475
innev. (1882). K. bildar med Romelanda ett regalt
pastorat af 2:dra kl., Göteborgs stift, Elfsyssels
södra kontrakt.
Karelen (F. Karjala). 1. I inskränkt mening finskt
landskap med titel hertigdöme, näst Österbotten
Finlands största landskap, är beläget mellan 60°
10’–63° 50’ n. br. samt 27° 20’–32° 47’ ö. l. (från
Greenw.). Det gränsar i n. till Österbotten,
der bergsryggen Suomenselkä är naturlig gräns, i
n. ö. och ö. till guvern. Olonets i Ryssland och till
Systerbäck, i s. till Finska viken samt i v. till
Nyland och Savolaks. Största längden i n. v. och
s. ö. är omkr. 430 km. Bredden vexlar mellan 180
och 90 km. Arealen är omkr. 53,000 qvkm., deraf
6,500 qvkm. upptagas af vatten. K. utgör det finska
höglandets sydöstra sluttning, till följd hvaraf
vattendragen löpa i sydlig och sydöstlig riktning. I
östligaste delen märkes en sluttning mot Onega, men
det öfvervägande flertalet vattendrag utfaller i det
sydöstra finska vattensystemets centralsjö Saima. Den
största af hithörande sjöar är Pielisjärvi (91
m. öfver hafvet), som genom den numera kanaliserade
Pieliself utfaller i Pyhäselkä. Denna sjö upptager
från n. Höytiäinen och sammanhänger genom Orivesi och
Orivirta med norra Saima. Till samma vattenområde
höra sjöarna Pyhäjärvi och Puruvesi, af hvilka den
förre helt och hållet, den senare delvis ligger inom
detta landskap. Från Saima utströmmar floden Vuoksen,
som med flere betydande vattenfall, bland dem det
berömda Imatra, genombryter Salpausselkä, derefter
flyter i sydöstlig riktning, bildande en mängd större
och mindre sjöar, samt slutligen grenar sig i två
armar, som utfalla i Ladoga, den södra genom sjön
Suvanto, den norra i nordöstlig riktning genom två
mynningar vid staden Keksholm. Dessutom finnas enstaka
sjöar, bland hvilka må nämnas Suojärvi, som utfaller
i Onega, och Jänisjärvi, som genom Jänisjoki utfaller
i Ladoga. Denna sistnämnda stora insjö omfattas till
omkr. hälften af finska K. Öster om Pielisjärvi,
mellan ryska gränsen och Suomenselkä, höjer sig
landet till mer än 150 m. öfver hafvet, bildande
sluttningen till Maanselkä, hvars hufvudrygg i denna
del faller inom guvern. Olonets. Derifrån sänker sig
landet småningom mot Ladoga och Finska viken. Från
Suomenselkä utgår karelska åsen, hvars nordliga del
ligger inom Savolaks, men som vid omkr. 63° n. br.,
omkr. 150 m. hög, böjer sig in i Karelen och går
fram emot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
