Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Kantnål, zool., benämning på ett par till fam. Syngnathidæ hörande fiskar af tofsgälarnas ordning - Kanton. 1. I Frankrike underafdelning af arrondissementet. Se Frankrike, sp. 207 - Kanton. 2. I Schweiz benämning på hvar och en af de suveräna fristater, hvilka tillsammans bilda republiken Schweiz - Kanton. 3. Milit. Se Kantonförfattningen - Kanton l. Canton (Kines. Kuang-tjseu-fu), hufvudstad i kinesiska prov. Kunagtung - Kantonering, krigsv., kallas stundom truppers förläggning i qvarter - Kantonförfattningen, krigsv., kallades den författning, enligt hvilken den preussiska arméns rekrytering inom landet skedde under 18:de årh. - Kantoplatonism kallas i Frankrike den art af idealistisk filosofi, hvars förnämste målsman var Victor Cousin, och som tagit starka intryck från Kant och Platon - Kantor, föresångare vid en kyrkoförsamling - Kantra, sjöv. 1. Ett fartyg kan kantra af olika anledningar - Kantra. 2. Äfven om tidvattnet begagnas uttrycket kantra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en af två motstående hudfållar bildad säck, belägen
under hannens stjert. I denna säck utkläckes rommen,
och der har ynglet sin tillflykt under sin spädaste
ålder. Stora kantnålen, som är en af de största
fiskarna af denna ordning, når en längd af nära 50
cm. samt är till färgen undertill hvit eller gulaktig,
ofvan grå eller gulbrun, med mörkare, svartbruna,
tämligen breda tvärband. Lilla kantnålen blir endast
några och tjugo centimeter och är till färgen ofvan
brunaktig, undertill ljusare, stundom mässingsgul.
R. L.
Kanton (Fr. canton). 1. I Frankrike underafdelning
af arrondissementet. Se Frankrike, sp. 207. – 2. I
Schweiz benämning på hvar och en af de suveräna
fristater, hvilka tillsammans bilda republiken
Schweiz. – 3. Milit. Se Kantonförfattningen.
Kanton l. Canton (Kines. Kuang-tsjeu-fu),
hufvudstad i kinesiska prov. Kuangtung, på venstra
stranden af Tsjukiang l. Perlfloden, 60 km. ofvanom
Kantonviken, i hvilken floden faller ut genom
ett smalt pass, af kineserna kalladt Humen
("tigerporten", Port. Bocca tigris). Staden,
som torde räkna omkr. 1,5 mill. innev., består af
mandsju-staden l. gamla staden, nya staden, mellan
den förra och floden, samt flere förstäder längs
floden. Den gamla och den nya staden, hvilka hvar för
sig äro omslutna af 6 m. tjocka och 8–10 m. höga
tegelmurar, hafva en rektangulär form af omkr. 10
km. omkrets samt genomskäras af flere kanaler och
omkr. 600 gator, långa, raka, men i allmänhet smala,
stenlagda och mindre smutsiga än andra kinesiska
städers. En egendomlig prägel erhåller staden genom
den stora lifligheten på floden. Denne är något
bredare än Thames vid London-bron, ända till 7
m. djup och alltid betäckt med fartyg af alla slag,
så att hela floden midtför K. liknar en flytande
stad, bebodd af omkr. 300,000 personer. Den egentliga
staden har 2 pagoder, 124 tempel, salar och andra
religiösa byggnader samt flere buddha-kloster. De
europeiska qvarteren hafva en evangelisk och en
katolsk mission, flere kyrkor, skolhus, sjuk-
och försörjningshus samt stora varumagasin längs
floden. Såsom industristad intager K. bland Kinas
städer första platsen; det är hufvudsätet för landets
sidenindustri, glas- och pappersfabrikation; metall-
och porslinsindustrien sysselsätter hela byar i
trakten, och under sockerskörden arbeta 100,000
pers. i sockerqvarnarna. Staden var länge den enda
för européer öppna hamnen i Kina, sannolikt vald
på grund af sitt stora afstånd från hufvudstaden,
och endast ett begränsadt antal kinesiske köpmän,
s. k. hong (säkerhetsköpmän), fick förmedla handeln
med utländingarna. De voro i allmänhet mycket förmögna
och bekanta för sin stränga redbarhet. Sedan äfven
andra hamnar öppnats för främlingar, har K:s handel
minskats något, till förmån för Shanghais, men den
direkta omsättningen med utlandet uppgick dock 1882
till omkr. 88 mill. kr. (23,5 mill. kr. för införseln
och 64,5 för utförseln). Bland importartiklar äro
indisk bomull, engelska bomullsvaror, opium och
metaller de förnämsta,
bland exportartiklar te och siden. 1876 funnos 153
utländingar och 27 utländska firmor i K.
Kantonering, krigsv., kallas stundom truppers
förläggning i qvarter, hvilka då erhålla benämningen
kantoneringsqvarter. Stundom förstår man dock med
detta ord det slags förläggning i qvarter, då åt
hvarje man beredes sängplats och åt hvarje häst
plats under tak, hvilket slag af förläggning i
qvarter äfven kallas "förläggning i rymliga eller
vidsträckta qvarter".
C. O. N.
Kantonförfattningen, krigsv., kallades den
författning, enligt hvilken den preussiska arméns
rekrytering inom landet skedde under 18:de
årh. För att undgå det ovissa i den utländska
värfningen, som var det utmärkande draget i
rekryteringssättet, indelades hela preussiska staten
1733 i s. k. kantoner, af hvilka en tilldelades hvarje
regemente. Hvarje manlig innevånare inom kantonen
var krigstjenstskyldig från 20 års ålder, och bland
de sålunda tjenstskyldige uttogs erforderligt
antal rekryter till regementet. En mängd undantag
fanns dock för adelsmän, näringsidkare, egare af
en viss förmögenhet, utöfvare af vissa yrken samt
för hela landsdelar. "Kantonisterna", såsom detta
manskap kallades, utgjorde enligt den förnyade
kantonförfattningen af 1792 något större antal
än de värfvade inom hvarje trupp. Tjenstetiden
var 20 år, men permittering egde dock rum i
stor skala. Kantonförfattningen var sålunda en
föregångare till den allmänna värnpligten,
till hvilken öfvergången icke var svår.
C. O. N.
Kantoplatonism kallas i Frankrike den art af
idealistisk filosofi, hvars förnämste målsman var
Victor Cousin, och som tagit starka intryck från Kant
och Platon.
Kantor (Lat. cantor, "sångare"), föresångare vid
en kyrkoförsamling; lärare och ledare för en kyrko-
eller skolchör.
Kantra, sjöv. 1. Ett fartyg kan kantra af olika
anledningar, såsom genom att föra för mycket segel,
genom en hastig vindstöt, synnerligast om han kommer
från lä, genom lastens förflyttning till ena sidan
under hög sjögång, genom misstag i konstruktionen
eller vid lastens stufvande, så att fartygets
tyngdpunkt kommit för högt upp, o. s. v. Vid tillbud
till kantring är af största vigt att så fort som
möjligt, innan det gått för långt, få loss skot och fall,
hvarigenom fartyget å nyo kan resa sig. Vid båtsegling
bör man således under byaktigt väder aldrig belägga
skoten, utan hålla dem i hand, sedan en rundtörn
tagits om en kna p e. d. Vill fartyget ej resa sig,
brukar man försöka att genom akterseglens intagande
och förseglens ökande bringa fartyget att falla rund
(förändra sin riktning), så att vinden fås in på
motsatt sida och krängningen derigenom förminskas,
hvarefter lasten – om denna förskjutit sig –
vid första tillfälle bör lämpas öfver till andra
sidan. De flesta fartyg torde dock ej resa sig, utan
genom vattnets inträngande på öppna stället småningom
sjunka. – 2. Äfven om tidvattnet begagnas uttrycket
kantra, och man betecknar då dermed strömmens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
