Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Jernvägar, sådana vägar, på hvilka medelst någon drifkraft fortskaffas för ändamålet inrättade fordon, som för sina hjul hafva särskilda fasta underlag (spår) af jämnlöpande stål- eller jernskenor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jernvägsväsendets utveckling i olika land. I England
trädde jernvägarna från början i handelns tjenst,
hvilket blef en af orsakerna till deras praktiska
utstakande, byggnadssätt och förvaltning. De
engelska jernvägarna äro anlagda i så raka linier
som möjligt, och till följd af landets höga
träpris hafva vid dem jern- och stenkonstruktioner
användts i stor omfattning. Vidare kännetecknas de
engelska jernvägarna genom ändstationer af kolossala
dimensioner, under det att vid mellanstationerna,
hvilka dock för vagnflyttningen äro mycket
ändamålsenligt inredda, det är mycket litet sörjdt
för resandes beqvämlighet. Utmärkande för de
engelska jernvägarna äro för öfrigt den snabbhet
och tysthet, med hvilka den ofantliga trafiken å
dem ombesörjes. Orsakerna till detta förhållande
ligga dels deri att person- och godstrafik äro
fullständigt skilda från hvarandra, dels i det
utmärkta signalsystemet, som möjliggör, att tågen
kunna utomordentligt hastigt följa på hvarandra,
dels ock i den ordning och punktlighet, som utmärka
allmänheten. Emedan den resande engelsmannen
inskränker sitt resegods till det minsta möjliga,
behöfver han ej låta väga detsamma eller betala
öfvervigt derför. Ett annat utmärkande drag för
Englands jernvägar är att stationerna i städer
alltid äro förlagda i stadens centrum och icke i
dess utkanter, hvilket har framkallat en ofantlig
lokaltrafik i närheten af de större städerna. För
Englands hufvudstad särskildt karakteristiskt är dess
underjordiska jernvägsnät med en ofantlig trafik. 1880
transporterades på detsamma 150 mill. resande, och
tågen följa i allmänhet hvarandra med blott 3 à 4
minuters mellantid.
Stå jernvägarna i England uteslutande i handelns,
industriens och den privata samfärdselns tjenst,
så fäster man i Frankrike och, öfver hufvud
taget, på kontinenten mycket afseende vid de
administrativa och strategiska intressena vid
jernvägarnas byggande. Hufvudstaden Paris bildar
i Frankrike medelpunkten för jernvägarna liksom
för allt annat. Från Paris utlöpa dessa vägar i
radier åt landets olika delar och äro sins emellan
sammanbundna genom tvärbanor. De utfördes för enskilda
bolags räkning, men af ingeniörer i statens tjenst,
hvarigenom vunnos likformighet i konstruktion och
soliditet i byggnadssätt. Med ovanlig samdrägt
har man i Frankrike sammanslagit de från början
många och små bolagen till sex stora bolag, hvilka
förfoga öfver ett kapital af 26 milliarder francs
och hvilka förstått att skaffa sig stora privilegier,
så att de nära nog bilda en stat i staten. De franska
jernvägarna utmärka sig dessutom genom väl inrättade
stationer och beqväma vagnar. – Belgien har i
jernvägarnas historia fäst uppmärksamheten vid sig såsom
det första land, hvarest man beslöt sig för att bygga
jernvägar för statens räkning. – Tyskland var, när
jernvägar först började anläggas, ännu deladt i en
mängd små stater. Detta hade till följd, att icke,
såsom i Frankrike, någon enhetstanke ledt skapandet
af det tyska jernvägsnätet. Hvar och en af dess
stater har följt sina syften och tagit sin
hufvudstad till medelpunkt. På några ställen tog regeringen
hand om jernvägsbyggandet, på andra öfverlät man
det åt enskilda bolag. Hufvudpunkterna för rörelsen
äro i Tyskland vida mera aflägsna från hvarandra
än i England och Belgien, befolkningen mindre tät,
samfärdseln mindre utvecklad. Banorna måste således,
för att gifva ränta på det i dem nedlagda kapitalet,
byggas billigare än i ofvannämnda land. Man ansåg det
derför bättre att kringgå dalsänkningar och höjder
än att anlägga viadukter och tunlar; man offrade
en del af hastigheten för prisbilligheten. Den
rika tillgången på virke gjorde, att öfvervägande
detta ämne till en början användes för broar och
byggnader. De tyska jernvägarna kännetecknas vidare
af ett högt läge öfver marken, så att flere broar
och bankar än tunlar och skärningar förekomma. För
besörjande af vagnflyttningar å stationerna äro
vidare vändborden utbytta mot spårvexlingar. –
De österrikisk-ungerska jernvägarna äro af
hufvudsakligen samma typ som de tyska. Så ock de
svenska. – Schweiz’ jernvägsnät har att uppvisa
prof på flere system. Normalspåriga och smalspåriga
jernvägar, bergbanor af flere olika konstruktioner
finner man der om hvarandra. Det mest karakteristiska
draget i det schweiziska jernvägsnätet är emellertid
bergbanorna. – Det vidsträckta ryska jernvägsnätet
påminner i vissa delar om Europas, i andra om
Amerikas jernvägar: om Europas i landets vestra del,
der det sammanbinder sedan gammalt bebyggda orter
med hvarandra eller med grannlandens jernvägar, om
Amerikas på andra sidan Ural, der linierna äro dragna
fram genom ödemarken. I det asiatiska Ryssland, liksom
i Amerika, komma jernvägarna först och befolkningen
sedan. Men de ryska jernvägarna skilja sig från
de stora linier, som förena Atlanten med Stilla
hafvet, deruti att de hafva ett dubbelt syfte: ett
civilisatoriskt och ett militäriskt. De äro nämligen
icke minst afsedda att underlätta Rysslands eröfringar
i Asien. Eljest likna de de amerikanska banorna äfven
i det afseendet att deras byggande, till följd af den
hufvudsakligen jämna terrängen, företett endast få
tekniska svårigheter. Virke har på grund af den rika
tillgången användts i stor myckenhet; signalväsendet
är af enklaste beskaffenhet. I öfrigt förete de ryska
banorna inga andra skiljaktigheter från de tyska,
än att spårvidden af strategiska skäl i allmänhet
gjorts bredare och att lyxen i vagnarnas inredning
är större. Till följd af klimatets hårdhet, vägarnas
längd och de få resurser, som de trakter i allmänhet
hafva, genom hvilka banorna gå fram, äro vagnarna
synnerligen beqväma samt förträffligt uppvärmda, och
alla tåg, som göra längre turer, medföra – liksom i
Amerika – eleganta restaurantvagnar.
Var jernvägarnas ändamål i Europa väsentligast att
befordra och underlätta en redan befintlig rörelse,
blef deras uppgift i Amerika hufvudsakligen att
möjliggöra civilisationens utbredande till dittills
ouppodlade trakter. Jernvägarna anlades i Amerika
såsom landsvägar och utgöra ofta den första banade
stigen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
