Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Iriska språket. Se Gaeliska språket och literaturen - Iristryck l. regnbågstryck, boktr. - Iritis, med., inflammation af regnbågshinnan i ögat - Irkutsk, guvernement i asiatiska Ryssland, östra Sibirien - Irkutsk, hufvudstad i nämnda guvern., vid Angara - Irland, ett med Storbritannien förenadt konungarike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Iriska språket. Se Gaeliska språket och literaturen.
Iristryck (af Grek. iris, regnbåge) l. regnbågstryck,
boktr., tryckning af olika färger bredvid hvarandra
så, att de vid gränserna omärkligt öfvergå i
hvarandra och derigenom åstadkomma en regnbågsliknande
verkan. Sådant tryck förekommer äfven på tyger.
Iritis, med., inflammation af regnbågshinnan i
ögat (iris). Denna sjukdom är mycket vanlig och
äfven mycket farlig, om den ej i tid upptäckes
och rätt behandlas. Den kan uppkomma spontant, men
uppträder också ofta sekundärt, såsom följd af andra
ögonsjukdomar. För den spontana, s. k. idiopatiska
iriten ligger vanligen till grund ett allmänlidande,
såsom reumatism eller syfilis. Sjukdomen, då den är
alldeles ren, uppträder med mycket missledande symtom,
just derför att dessa äro så små. Rodnaden kan vara
ganska obetydlig, värken och ljusskyggheten likaså,
ja synen kan länge vara ganska god, och i många fall
märka patienter för öfrigt ej en förlust af synen å
ett öga, då det andra är fullt godt. Det säkraste
tecknet är, då andra fattas, att iris mister sin
naturliga glans och att pupillen trögare eller alls
icke ändrar sin storlek vid ljusets inverkan samt
blir beslöjad. Vid ringaste misstanke bör atropin
indrypas, ett medel, som vidgar pupillen. Snart
märkes då om pupillen ej låter likformigt förstora
sig. Iriten bildar genast sammanväxningar mellan iris
och linsens kapsel, hvilka motsätta sig utvidgningen
och gifva pupillen en skef eller ojämn form. I
andra fall uppträda häftiga symtom redan i början,
men dessa bero mindre på inflammationen uti iris än
derpå att denna äfven angripit ett mycket känsligare
organ tätt bakom densamma, ciliarkroppen. Åkomman
kallas då iridokyklitis och är ännu betänkligare
än den andra. Äfven kärlhinnan kan samtidigt eller
sedermera insjukna, iridochoroidltis, hvarigenom faran
ytterligare ökas. Iriten uppträder i flere former,
med afseende på sjukdomsprodukten. Behandlingen består
framförallt i energisk användning af atropin, skydd
för ljus, och det för båda ögonen, ljumma omslag,
synnerligast vid iridokyklitis, bloduttömningar,
hälst artificiella iglar, morfin vid behof,
qvicksilfver invärtes och äfven sådana medel, som
bekämpa reumatism, om sådan är för handen. Åkomman
har stor benägenhet för att recidivera, synnerligast
om sammanväxningar hunnit bilda sig, och för hvarje
recidiv bildas i regeln nya. Slutligen kan det blifva
nödvändigt att verkställa operation (se Iridektomi).
Rsr.
Irkutsk, 1. Guvernement i asiatiska Ryssland,
östra Sibirien, begränsadt i s. af Kina, i v. af
Jeniseisk, i n. af Jakutsk och i ö. af Transbajkalien,
hvarifrån det skiljes af sjön Bajkal. Areal 800,768
qvkm. 383,578 innev. (1879). Landet är bergigt,
med en höjd öfver hafvet af 350-900 m. På gränsen
mot Kina löpa Sajanska bergen, med toppar af 2,000-
2,500 m. höjd (högsta toppen, Munku Sardyk, 3,496 m.,
ligger på kinesiskt område). Hufvudfloder äro Angara
l. Öfre Tunguska, som flyter
igenom sjön Bajkal och liksom Nedre Tunguska mynnar
ut i Jenisei, samt Lena, hvilken upptager en mängd
bifloder. Södra delen är fruktbar och har den bästa
åkerjorden i östra Sibirien. Jernmalm förekommer
ganska rikligt, kol-lager hufvudsakligen i Angaras
floddal; grafit bearbetas på flere ställen äfvensom
saltkällorna. 1879 funnos 117 fabriker och allmänna
arbeten med 3,322 arbetare och ett produktionsvärde
af 3,65 mill. rubel (deraf öfver hälften kommo på
bränvinsbrännerierna). Jernverken vid Nikolajev
sysselsatte 795 arbetare, och tillverkningsvärdet
uppick till 440,000 rubel. En lergodsfabrik i
närheten af staden I. sysselsätter 1,500 arbetare. Af
innevånarna voro (1879) 115,783 infödingar (de flesta
bureter samt några få jakuter och tunguser). Största
antalet af européerna äro förviste polacker eller
afkomlingar af sådana. S. å. voro 299,950 kristna
(deraf 296,521 tillhörde den ortodoxa grek. kyrkan och
2,427 den rom.-katolska). 12,491 tillhörde lamaismen,
1,837 islam; 2,878 voro judar och 66,422 sjamaner. –
2. Hufvudstad i nämnda guvern., vid Angara, midt emot
bifloden Irkuts utlopp. 33,800 innev. (1879). I. är
den folkrikaste staden och största handelsplatsen i
Sibirien, säte för generalguvernören i östra Sibirien
och en ärkebiskop. Det har en katedral (byggd af
trä 1693, ombyggd af sten 1718), 23 andra kyrkor
(bland hvilka flere lära vara byggda af svenska
ingeniörofficerare, som efter slaget vid Pultava
fördes till Sibirien), gymnasium, medicinsk skola
och flere välgörenhetsanstalter. Genom en eldsvåda
d. 4-6 Juli (22-24 Juni) 1879 lades den centrala
och vigtigaste delen af staden i aska, hvarvid
bl. a. arkivet, biblioteket och den sibiriska
sektionens af Geografiska sällskapet museum till
största delen förstördes. Hela skadan uppskattades
till 30 mill. rubel. – I. blef stad 1686.
Irland (Eng. Ireland, af de keltiska urinnevånarna
kalladt Erin, hvaraf Grek. Ierne, Lat. Hibernia),
ett med Storbritannien förenadt konungarike, omfattar
den vestligaste af de båda stora britiska öarna. Det
ligger mellan 51° 26’ och 55° 21’ n. br. samt 5°
25’ och 10° 30’ v. lgd fr. Greenw. samt skiljes från
Skotland af Nordkanalen, från England af Irländska
sjön och S:t Georgs-kanalen samt omgifves för
öfrigt af Atlantiska hafvet. Ön har formen af en
oregelbunden romboid, hvars största diagonal, från
Torr head i n. ö. till Mizen head i s. v., har en
längd af 486 km. Arealen utgör 84,252 qvkm., hvaraf
650 qvkm. kommer på mindre kustöar och 2,000 qvkm. på
större sjöar och floder. Liksom i Storbritannien
är den östra kusten i allmänhet flack och jämn,
den vestra deremot brant och mycket söndersplittrad
af inträngande vikar och fjärdar. I rikedom på goda
naturliga hamnar har I. afgjordt företräde framför
Storbritannien, men flertalet af de bästa hamnarna
ligger vid den mot Atlantiska hafvet vända vestra
sidan, der de blifva af föga nytta för handeln. Den
enda goda hamnen på östra kusten bildas af Belfast
lough. På norra kusten förtjenar omnämnas Lough
Swilly, på vestra kusten den af Clare-ön skyddade
Clew bay
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
