Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Hästskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hästen nyttjas, såsom bekant är, för utveckling af
kraft, hvilken tages i anspråk antingen till att
bära eller draga en börda. Derför måste den föda,
som gifves detta husdjur, hafva ett relativt ringa
omfång (djuret har för öfrigt en jämförelsevis liten
magsäck) samt vara rik på sådana näringsämnen, af
hvilka musklerna
hufvudsakligen bildas, eller de s. k. ägghvite- (protein-)
ämnena. Betesfodring nyttjas i synnerhet för föl
och unghästar. Fullvuxna hästar, som uteslutande
skola taga sin föda på betet, kunna under sådana
förhållanden ej användas till ansträngande
arbeten, såvidt icke gräsväxten å betesmarken är
riklig. Erhålla hästarna deremot kärnfoder (hafre)
jämte den
föda de taga på betet kunna de utföra ganska mycket
arbete. Vid fodring på stall med grönfoder, bestående
af vickerhafre, lucern eller klöfver, böra djuren
dessutom hafva något kärnfoder. Då hästarna utfodras
på stall med de i vårt land brukliga fodermedlen:
hafre, hö och halm, gifves hafren hel, blandad med
lika eller dubbla volymen hackelse. Endast till
gamla hästar, som hafva mycket ojämna tänder, är
det lämpligt att gifva hafren krossad. Under andra
förhållanden är krossad eller gröpad hafre både dyrare
och icke så helsosam till utfodring af hästar som
hel hafre. Hö gifves i det tillstånd detsamma blifvit
skördadt och halmen dels sönderskuren till hackelse,
dels hel. Krossad majs och krossade hästbönor samt
pulveriserade oljekakor användas blandade med hackelse
till utfodring af arbetshästar. Djuren böra dock
småningom vänjas vid dessa fodermedel. Ofta kan det
i ekonomiskt hänseende vara fördelaktigt att utbyta
en del af hafren emot krossad majs eller oljekakor,
om nämligen hafren står i högt pris. Likaså kan man
ersätta hö, om priset derpå öfverstiger halfva priset
af samma vigt hafre, genom att i stället gifva hafre
och halm. Utfodras hästar enbart med hö, kan man ej
vänta någon stor arbetsförmåga af dem, emedan detta
foder är så skrymmande, att en häst under en dags
förlopp knappast kan upptaga så mycket deraf, att hans
behof af smältbara näringsämnen tillfredsställes,
om han derjämte skall användas i arbete. - Mängden
af foder, som bör gifvas åt en häst, rättar sig
efter djurets storlek och det arbete han skall
förrätta. Han bör endast hållas vid medelmåttigt
godt hull, emedan för mycken fetma förminskar hans
arbetsförmåga. Några exempel på foderrationer för
hästar, som användas till olika slags arbeten, finnas
angifna i vidstående tabell.
Fodermedlen fördelas åt hästar, alltefter fodrets
beskaffenhet och tiden, under hvilken djuren äro
i arbete, i 5-6 portioner, t. ex. genom att gifva
1/4 af den för dagen bestämda mängd af hafre och
hackelse tvänne gånger på förmiddagen och tvänne
gånger på eftermiddagen samt hälften af det hö,
som på dagen skall uppfodras, till middagen och
det återstående till nattfoder. Aldrig bör likväl
höfoder gifvas omedelbart efter att djuret förtärt
kärnfoder, emedan det förra intager så stor volym,
att kärnfodret utskjutes ur magen och derigenom
undgår magsaftens upplösande verkan. - Dryck gifves
hästen 2-3 gånger dagligen, hvartill likväl ej bör
användas vatten från någon i stallet eller dess
omedelbara närhet gräfd brunn, enär sådant vatten
ofta är orenadt af urin och gödselvatten. Man kan
mycket väl gifva hästen litet vatten, då han kommer
varm och svettig från arbete, hällre än dröja dermed,
till dess han blifvit afkyld och då låta honom på en
gång få dricka sig otörstig, emedan i sist nämnda
fall förkylning lätt kan uppkomma. - I åtskilliga
trakter visa hästar begär efter koksalt, och detta
behof kan man lättast tillfredsställa genom att fästa
ett stycke stensalt vid krubban, så att kreaturen
efter behag kunna slicka derpå.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Mar 3 14:45:54 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfag/0160.html
