Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Härordning, arméorganisation l. krigsförfattning - Härryda - Härtel - Härtet - 1. Häser, August Ferdinand - 2. Häser, Heinrich - Häsleby - Häslunda (Hesslunda) - Hässjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
beröringspunkter sins emellan, nämligen af en stående trupp,
värfvad eller indelt, och en milis. Den förra, till
hvilken allt befälet hör, förtjenar i fullaste mått
namnet stående, ty hvarje möjlighet till bildande
af en reserv är der utesluten, och den reserv, som
finnes, beväringen, är en verklig milis med ytterst
ringa öfning och ännu mindre organisation. Norska
hären är grundad på kadersystemet, men de fördelar
detta system medför komma honom ej till godo, emedan
han har för liten öfning.
Hären måste numera i krig kunna uppbringas till
den största möjliga styrka, på samma gång som han
i fred bör vara så liten som möjligt. Han måste
med den största möjliga hastighet kunna öfvergå
från fredsfot till krigsfot (mobiliseras); han
måste genast vid krigsutbrottet vara fullkomligt
utbildad för kriget, och han måste vara så inrättad,
att förluster hastigt kunna ersättas och att nya
trupper t. o. m. kunna bildas. Alla dessa fordringar
uppfylla endast väl organiserade kaderhärar till
följd af den mängd krigsbildadt reservmanskap,
Öfver hvilken de förfoga. Huru mycket detta manskap
tages i anspråk inses deraf att de tyska härarna,
hvilkas fredsstyrka var omkr. 400,000 man, under
fransktyska kriget svällde ut till en styrka af 1 1/2
mill. krigare och att ryssarna, med en fredsstyrka af
omkr. 800,000 man, under kriget med Turkiet vid ett
tillfälle (Juli 1878), trots de ofantliga förluster
de lidit, hade under vapen mer än 1,800,000 man.
I afseende på truppernas sammansättning och
användbarhet skiljer man emellan den vanligen
s. k. aktiva hären, hvilken utgöres af de i
fredstid befintliga trupperna, medelst inkalladt
reservmanskap bragta till krigsstyrka, och som i
första hand skall uppträda på krigsskådeplatsen,
samt andra linien (landtvärn, territorialarmén i
Frankrike, reservtrupperna i Ryssland), hvilken,
i fredstid endast obetydligt eller alldeles icke
organiserad, vanligen består af äldre manskap, blifver
senare färdig än den aktiva hären samt nyttjas till
besättningstrupper och, i händelse af stort behof,
äfven till förstärkning af aktiva hären. Dertill
komma depoter för alla dessa trupper och landstorm.
För att åstadkomma största möjliga kraftyttring måste
hvarje här indelas i vissa vapenslag: infanteri
l. fotfolk, som strider till fots, kavalleri
l. rytteri, som kämpar till häst, och artilleri, som
strider med tunga, på fordon förda eldvapen, kanoner
o. a. För utförandet af de konstgjorda arbeten,
som förekomma i krig, äro dessutom ingeniörtrupper
behöfliga. Kavalleriet uppgår i allmänhet till
1/6 - 1/10 af infanteriets styrka (i Sverige och Norge
är det alltför svagt), artilleriet bör hafva 3 1/2 - 4
kanoner på hvarje 1,000 man infanteri och kavalleri;
ingeniörtrupperna uppgå i allmänhet till omkr. 1/40
af öfriga trupper tillsammans. - Truppen måste
i och för sin ledning indelas i vissa taktiska
enheter (se Enhet). Dessa äro numera öfverallt:
vid infanteriet kompaniet (200-250 man på krigsfot),
bataljonen (4 kompanier), regementet (2-4 bataljoner,
denna enhet öfverhoppas stundom), brigaden
(2-3 regementen), divisionen l. fördelningen
(2 -3 brigader med 3-6 batterier och vanligen
2-4 sqvadroner), armékåren (2-4- divisioner med
artilleri och stundom kavalleri; bortfaller
vid små härar) samt armén; vid kavalleriet
sqvadronen (100-150 hästar), regementet (4-6
sqvadroner, i Sverige kallad bataljon), brigaden
(2-3 regementen) och divisionen l. fördelningen
(2-3 brigader); vid artilleriet batteriet (6-8
kanoner), divisionen (2-4 batterier) o. s. v., samt
vid ingeniörtrupperna kompaniet och bataljonen. -
För att leda trupperna erfordras befäl, för att
biträda dessa staber (se d. o. och Generalstab),
för underhåll och proviantering intendentur
och träng, för sjukbehandling sjukvård. Dessutom
erfordras prester, juridiskt bildade personer,
post-, telegraf- och jernvägstjenstemän m. fl.
c. o. N.
Härryda, socken i Göteborgs och Bohus län, Säfvedals
härad. Arealen 8,741 har. 1,237 innev. (1881). Annex
till Landvetter, Göteborgs stift, Domprosteriets
södra kontrakt.
Härtel, musikförläggare. Se Breitkopf & Härtel.
Härtet, Isl. Herteitr, Nord. mytol., den stridsglade,
ett af Odens namn. Th. W.
1. Häser, August Ferdinand, tysk musiker, f.
1779, d. 1844 såsom teaterkapellmästare,
kyrkomusikdirektör och seminarielärare i Weimar.
Han komponerade en mängd kyrkliga och orkestrala verk
samt skref Versuch einer systematischen übersicht der
gesanglehre (1820) och en Chorgesangschule (1831).
H:s syster, Charlotte Henriette, f. 1784, d. 1867,
var en utmärkt sångerska, sjöng i Dresden, Wien
och Italien samt gifte sig 1812 i Rom med advokaten
Vera. A. L.
2. Häser, Heinrich, tysk läkare, den föregåendes
son, f. 1811, blef 1836 docent i Jena och
1846 professor vid polikliniken derstädes samt
kallades 1849 till professor i Greifswald och
1862 till professor i Breslau. 1840-42 utgaf
han "Repertorium für die gesammte medicin", 1840-47
"Archiv für die gesammte medicin" och 1847 Gruners
"Scriptores de sudore anglico superstites." Han har
författat Historisch-patologische untersuchungen
als beiträge zur geschichte der volkskrankheiten
(1839-41), Die menschliche stimme (1839), Bibliotheca
epidemiographica (1843; 2:dra uppl. 1862), Lehrbuch
der geschichte der medicin und der volkskrankheiten
(1845; 3:djeuppl. 1875). Geschichte der christlichen
krankenpflege und pflegerschaften (1857) samt
Die vaccination und ihre neuesten gegner (1854).
Häsleby, socken i Jönköpings län, Södra Vedbo
härad. Arealen 9,772 har. 1,623 innev. (1881). Annex
till Kumskulla, Linköpings stift, Tunaläns
och Sevede kontrakt.
Häslunda (Hesslunda), socken i Malmöhus län, Luggude
härad. Arealen 1,402 har. 658 innev. (1881). H. bildar
med Risekatslösa ett alternerande regalt och till
egaren af Bosarp patronelt pastorat af 3:dje kl.,
Lunds stift, Luggude kontrakt.
Hässjö, socken i Medelpad, Vesternorrlands län,
Ljustorps tingslag. Arealen (med inräkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
