Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Husesyn - Husesynsinstrument - Husesynsordningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af d. 18 Juli 1681 förekomma husesyner stadgade, och
det icke blott för kronans landbönder, utan äfven
för frälsets. En fullständig ordning för hållandet
af husesyn finnes angifven i k. reglementet d. 13
Juli 1696. Detta reglemente gällde likväl allenast
officersboställen. Från denna författning äfvensom
från 1681 års husesynsordning äro de stadganden,
som i detta ämne finnas införda i 1734 års lag,
hemtade. - I afseende på det sätt huruledes, efter
nu gällande lagstiftning, en dylik undersökning
skall anställas å gårdar, som tillhöra enskilda,
gäller i främsta rummet att parterna ega att derom
öfverenskomma; men skulle öfverenskommelse saknas,
så torde stadgandet i BB. 27 kap. § 8, ehuru gifvet
för en särskild klass af jordegare och med afseende
på brukare, som innehade jorden under förhållanden,
som ej mera ega rum, ännu ega tillämpning. Detta
lagrum innehåller, att frälseman eger att, så ofta
han vill, förrätta husesyn med sin landbo genom två
oveldige män af nämnden. Tvetydigheten i stadgandet
ligger deri att det omförmäler endast frälsemän och
tillägger dem denna rättighet endast i afseende
på deras landbönder (hvadan således skulle kunna
sättas i fråga, om det hade giltighet för andra
jordegare än frälsemän) och i afseende på arrendatorer
eller sådana, som efter ordentliga kontrakt (när i
dessa ingenting särskildt är förmäldt om sättet för
husesynens hållande) tagit jorden på lega. Dock torde,
i saknad af annat stadgande, detta lagrum få anses
ega allmän tillämpning, och af de förhandlingar, som
föregingo antagandet af den särskilda författning,
som närmare bestämmer ordningen för besvärs anförande
öfver en sådan syn (k. förordn. d. 6 Febr. 1849),
synes otvetydigt framgå, att nämnda sätt för hållande
af husesyn antages vara det allmänt gällande emellan
enskild egare af jord och brukaren af densamma. - Huru
med husesyn å jord i kronans och publika inrättningars
hand skall förhållas, derom finnas fullständiga
bestämmelser. Å sådana hemman hålles husesyn dels
af häradshöfding, t. ex. å kyrkoherdeboställen,
dels af kronofogde eller länsman, t. ex. å allmänna
kronohemman (BB. kap. 27, § 1), samt af magistrat
i stad och af kronofogde på landet å alla under
Domänstyrelsens förvaltning ställda statsegendomar
(k. kung. d. 10 Nov. 1882). Såväl häradshöfdingen som
kronofogden och länsmannen biträdas af två nämndemän
eller högst half nämnd. A bostadsrum och lägenheter
i de under Öfverintendentsämbetets tillsyn ställda
kronans slott och hus (k. regl. d. 15 Mars 1856)
o. s. v. anställes syn af rådhusrätt i staden och
af häradsrätt å landet. Enligt ändamålet med synen
undersökes i hvad skick husen befinna sig, men är
jordbruk förenadt med bostället, sträcker sig synen
äfven till egorna. Allt hvad vid synen förekommer
upptages i ett protokoll, kalladt husesynsinstrument,
hvari utsattes hvad som brister i byggnad och häfd
samt hvad brukaren möjligen kunnat hafva fullgjort
utöfver sin skyldighet (t. ex. öfverbyggnad). Båda
posterna uppskattas i penningar, och på grund af
denna uppskattning upprättas en ordentlig liqvid
emellan af- och tillträdaren (vare sig nu att
denne senare är jordegaren eller annan brukare),
och resultatet af denna liqvid stadfästes genom
ett formligt utslag. Bristen skall af afträdaren
iståndsättas, förr än han lemnar gården (BB. kap. 27,
§ 5). Den syn, som kronofogde eller länsman hållit å
allmänna kronohemman, skall, till kontroll att allt
dervid gått riktigt till, uppvisas hos häradsrätten
och der pröfvas, hvarefter denna myndighet, om den så
aktar nödigt, kan företaga ny syn (BB. kap. 27, § 2).
Utom sjelfva synemännen och dem, hvilkas
rättsförhållanden synen omedelbart rör (jordegaren,
brukaren, af- och tillträdaren), skola äfven
ombud till bevakande af det allmännas rätt
vara tillstädes. Så skall i alla husesynsmål,
som angå kronans rätt, kronoombud vara tillstädes
(R. B. kap. 15, § 5; k. förkl. 23 Mars 1807, p. 34;
Krigskoll., Förvaltn. af Sjöar, samt Kamm.-koll. k. 31
Jan. 1849 m. fl.; jfr dock k. kung. d. 30 Dec. 1863),
vid syner å kyrkoherdeboställen ombud från
församlingen och domkapitlet o. s. v.
Husesynen är en fullkomligt legal akt, hvilken
med bindande verkan fastställer förhållandet
emellan brukare och jordegare eller emellan af- och
tillträdare i afseende på de ämnen den angår. Det
slut, hvartill synerätten kommit vid husesynen,
benämnes ock utslag och betraktas lika som hvarje
annan af en domstol företagen handling, hvarigenom
ett rättsförhållande ordnas. Husesyner blifva
derför öfverklagade på samma sätt, som andra utslag,
d. v. s. att klagan föres öfver underrätts utslag
hos vederbörande hofrätt, gemenligen i den form för
klagomål, som kallas besvär. Har synen hållits af
kronofogde eller af nämndemän å enskild jordegares
vägnar eller af magistrat eller af kronofogde
å statsegendom, stående under domänstyrelsens
förvaltning, öfverklagas synen emellertid
hos underrätt (BB kap. 27, § 2 och K. F. d. 6
Febr. 1849), hvarifrån målet går till hofrätten och
derifrån till konungen i Högsta domstolen. - Husesyn
hålles gemenligen, då brukare ombytes å gården. Å
allmänna kronohemman och med dem likställda kronans
egendomar skall dock husesyn hållas hvart tredje
år (BB. kap. 27, § 1). Enskild jordegare må med
sin landbo hålla husesyn, när han för godt finner
(BB. kap. 27, § 8); och å de under domänstyrelsen
ställda statsegendomar kan syn hållas, när nämnda
styrelse eller K. M:ts befallningshafvande anser
sådant behöfligt (k. kung. d. 10 Nov. 1882). Att
syn hålles vid af- och tillträde är så mycket mera
nödvändigt, som deraf skall visa sig, i hvad skick
tillträdaren emottager gården (BB. kap. 27, § 7); och
derföre är äfven jordegarens rätt att af en afträdare
utfordra befintlig husröta (se d. o.) beroende
af att gården blifvit honom vid tillträdet genom
syn öfverlemnad. Detta stadgande har sin grund deri
att annars en brukare skulle komma att svara för sin
företrädares husröta. Th. R.
Husesynsinstrument. Se Husesyn.
<b>Husesynsordningar,</n> de författningar, hvilka innehålla
föreskrifter om hvad brukare af annans jord skall
iakttaga i afseende på underhåll och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
