Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Humle - Humlebäk - Humlegården - Hummel - Hummel, Arvid David - Hummel, Johann Nepomuk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
L., är en långrefvig, slingrande, sträf ört,
med stora, motsatta, handflikiga blad. Blommorna
äro mycket små, gulgröna, i samlingar från
bladvecken. Hanblommorna sitta i knippen, bildande
långa, smala, greniga klasar; honblommorna sitta
parvis, skyddade af hinnaktiga, qvarsittande och
tillväxande fjäll, hvilka bilda kottelika hängen,
de s. k. "humlekopporna". Humlerankan växer vild
här och der i Sverige och det öfriga Europa samt
odlas såväl hos oss som i synnerhet i Tyskland
och England. Humlens odling har sedan äldre tider
varit genom påbud stadgad. Först genom k. förordn,
d. 20 Nov. 1860 upphäfdes stadgandet i kap. 7
Byggningabalken om skyldighet för hemman att hafva
humlegård. - I September insamlas "humlen", som
utgöres af de mogna honhängena. Dessa äro rundade
och bildade af äggrunda, tegellagda, nerviga,
gröngula fjäll med två små nötlika frukter vid
basen. Å nötterna och fjällens bas sitter en
mängd gula, glänsande, runda små körtlar, hvilka
utgöra den verksamma delen af humlen och under
namnet glandulae lupuli (Lupulinum) äro upptagna
i Ph. suecica. Dessa humlekörtlar hafva i friskt
tillstånd en stark, aromatisk, döfvande lukt och
angenämt bitter smak. Det är dessa, som gifva smaken
åt öl och maltdrycker i allmänhet, och humlens godhet
beror på dess halt af dessa körtlar i oförändradt
skick. God humle är gulgrön till färgen och rik på
körtlar. Under förvaring blir humlen småningom brun
samt förlorar i lukt och smak; den håller sig föga
öfver ett år. "Glandulae lupuli" blifva småningom
bruna och utveckla då lukt af valeriansyra, hvilket
inträffar snart nog, om dessa körtlar icke förvaras
skyddade för luft och ljus. Humle nyttjas i stora
massor i nutidens bryggerier. Det fanns dock en tid,
då användandet af humle var förbjudet i England,
emedan den var "en förbannad ört", som ansågs vara
orsak till mycket ondt. Förbudet måste dock snart
upphäfvas. I medicinen begagnas humle i urin-vägarnas
sjukdomar. Farmakopén har en tinctura lupuli, af 1 del
humle på 5 delar utspädd sprit. O. T. S.
Humlebäk, danskt fiskläge vid Öresund,
7,5 km. s. v. om Helsingör. Hafsbad. Den 4
Aug. (n. st.) 1700 landsteg Karl XII med sin här vid
H. och tvang derigenom Fredrik IV att ingå förlikning.
E. Ebg.
Humlegården, en omkr. 12,5 har stor park i
Ladugårdslands församling i Stockholm, var, såsom
namnet visar, först en humlegård. Denna anlades på
Gustaf II Adolfs befallning. Af drottning Kristina
förvandlades den till en lustpark, som begagnades
uteslutande af det kungliga husets medlemmar. Karl
XI:s gemål, Ulrika Eleonora, besökte den ofta med sina
barn och skall der hafva uppfört ett lusthus, som var
ursprunget till den rotunda, hvilken ända till 1877,
ehuru i mycket förfallet skick, qvarstod i parkens
medelpunkt. På 1700-talet blef H. tillgänglig för
allmänheten, och en teater öppnades 1773 i rotundan,
der bl. a. de flesta af Hallmans och Holbergs stycken
gingo öfver tiljan. 1787 uppläts norra delen af H. och
1792 hela parken åt polismästaren Liljensparre och
hans arfvingar, mot vilkor bl. a. att
de derstädes skulle anlägga en engelsk trädgård
samt för öfrigt underhålla planteringarna och
stängslen, en förbindelse, som dock icke så noga
iakttogs. 1822 öfverlemnades H. till chefen för
artilleriet, som skulle nyttja höafkastningen
för sina hästar, och den kom således under
generalfälttygmästareämbetets vård och inseende, men
var fortfarande under sommarmånaderna afgiftsfritt
öppen för allmänheten. En sommarteater (i parkens
vestra del; invigd 1851), karuseller, lindansning,
fyrverkerier m, m. bidrogo att der framkalla
ett muntert folklif. Sedan Stockholms stad 1877
fått nyttjanderätten åt sig öfverlåten, har
parken undergått en fullständig omdaning. Alla
de gamla byggnaderna hafva blifvit borttagna;
vårdade gräsplaner, med träd- och blomstergrupper,
samt de ännu qvarstående sekelgamla lindalléerna
göra nu H. till den vackraste promenadplatsen i
Stockholm. I södra delen är i en 1871-77 uppförd
byggnad det kungl. biblioteket inrymdt, och på
den gamla rotundans plats skall resas en kolossal,
af professor Fr. Kjellberg modellerad staty af Linné.
Hummel, föråldradt orgelregister, som lät höra
samtidigt två svagt ljudande tungpipor, stämda i
C och F eller G. Hummel kallas äfven brumbasen
å balalaikan och liknande folkinstrument;
jämväl hela instrumentet kallas H.
A. L.
Hummel, Arvid David, vitterlekare, född i Göteborg
d. 30 Apr. 1778, blef 1792 student i Upsala,
1796 auditör vid Stedingkska regementet och
s. å. stadsnotarie i Göteborg. Sedermera anställdes
han i hofkanslersexpeditionen och blef 1802
protokollsekreterare, men måste, som det uppgifvits,
för skuld begifva sig till Ryssland, 1807. Äfven
der fick han anställning som tjensteman. Han var
1816 bibliotekarie vid polisministérens censur i
Petersburg och 1821 sekreterare i inrikesministèrens
censurkomité (måhända samma befattning som den
förstnämnda?). H. skall slutligen hafva erhållit
titeln af statsråd. Hans dödsår är ej bekant. Som
vitter författare debuterade H. med tvänne komedier:
Fruarne eller förklädet (1797) och Flickorna eller
vänskapen på prof (s. å.; tryckt 1800). Sitt intresse
för skådebanan lade han i dagen äfven genom den
kritiska tidskriften Götheborgs theater (1800). Som
lyriker utgaf H. Välgörenheten, ode (1798), Fyra
försök af en ung rimare (s. å.), Samlade skaldeförsök
(1800), Qvinnan och Till en ung vän (1802) äfvensom
en mängd stycken i den tidens journaler. I alla
dessa arbeten visar H. stor beläsenhet, mycken
lätthet i formen och öfver hufvud en ej förkastlig
talang, utan att någon mer betydande originalitet
i dem gör sig gällande. Som novellist uppträdde han
efter sin landsflykt med Adelheid Selbing, hvilken
berättelse, författad på franska, 1823 utkom äfven
på svenska. -rn.
Hummel, Johann Nepomuk, tysk pianist, född i
Pressburg 1778, elev af Mozart, gjorde redan 1788-95
konsertresor till Danmark och England samt studerade
vidare under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
