Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Gillberg, Jakob - 2. Gillberg, Jakob Axel - 3. Gillberg, Karl Gustaf - Gillberga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
(fullmakt 1773). Han fortfor under dessa år att utgifva
en del större konstblad, särdeles porträtt, af hvilka
flere tillhöra det förnämsta, som svensk grafstickel
frambragt. Från 1780 togs hans tid hufvudsakligast
i anspråk för gravyrerna till "Gustaf III:s
medaljhistoria", ett storartadt företag, som stod under
ledning af Fr. Sparre och fortsattes till inemot
seklets slut, men aldrig blef fulländadt. Till
biträde dervid hade han mot slutet sin elev Heland,
som sedan öfvertog verket. G. afled i Stockholm d. 15
Okt. 1793.
G:s arbeten äro talrika och delvis utmärkta. Från
skedet före hans vistelse i Paris härröra ganska
många porträtt, bland hvilka må nämnas Adolf
Fredrik, Lovisa Ulrika (1754) och Ol. Estenberg,
samt den sällsynta karikatyren öfver "risbastugan"
(1755) och bokillustrationer. I Paris utförde han
bilder i crayonmanér, såsom sitt eget porträtt
(1758), och facsimiler efter handteckningar af
Parrocel m. m. Bland hans senare arbeten må nämnas
flere landskap, delvis efter egen komposition,
Le berger content (1768) och Le berger fatigué
(1770), båda efter Hemskerk, Dockorna i Karlskrona
(3 blad), figurbladen Neptune et Amphitrite,
efter Natoire (1765), hans förnämsta arbete i
denna väg, Konungens ankomst till Loka 1762,
efter Aug. Ehrensvärd (1766), m. fl. Men mest
framstående äro porträtten, i hvilka G. utvecklar en
allt elegantare och finare grafstickel, som dock mot
slutet gör modelleringen något för mycket mjuk och
rundad. Såsom hans mästerstycken i detta fack kunna
nämnas Nordencrantz, efter Krafft (1772), i fråga
om accessoarernas förträfflighet och modelleringens
finhet hans yppersta verk, Gustaf III, efter Pasch
(1773), och motstycket Sofia Magdalena (1774), Per
Suther, efter densamme (1773), i crayon, J. Engeström
(1778), kronprinsen Gustaf Adolf, efter Sergel (1781),
sJ. Wåhlin, efter U. Pasch (1782) samt K. Fr. Scheffer
(1784). Stort rykte vunno hans teckningar och gravyrer
för Barnabok, h. k. höghet kronprinsen i underdånighet
tillägnad af samfundet Pro Fide et Christianismo
(1780), vanligen kallad "Kronprinsens abc-bok", med
underskrifter af Wellander, flere gånger upplagd. Hans
senaste arbete var, som ofvan nämndes, kopparsticken
i Skåde-penningar öfver de förnämsta händelser som
tillhöra konung Gustaf III:s historia, af hvilka han
och Heland utförde sammanlagdt 87 blad. Först 1858
utgafs en liten upplaga af de sålunda utförda bladen,
hvilkas gravering och tryckning af den särskildt
derför anställde Grandel d. y. kostat konungen och
hans son betydande summor. Många af dessa medaljer,
hvilkas ämnen uppgåfvos af Adlerbeth och tecknades
af Masreliez, hafva aldrig blifvit präglade. –
G. bildade i sin skola en mängd förnäma dilettanter
på 1760-talet, bland hvilka Albr. Lantingshausen var
den mest framstående. Af verklige kopparstickare voro
J. Grandel och M. E. Heland hans lärjungar. -rn.
2. Gillberg, Jakob Axel, miniatyrmålare, den
föregåendes son, föddes i Vestmanland 1769
och inskrefs tidigt vid fortifikationen såsom
kadett. Redan vid tolf års ålder var han elev af
målareakademien och vann inom densamma flere
pris samt kunde 1785 t. o. m. utställa
en miniatyrkopia derstädes, som han målat
efter Corn. Höyer, en dansk, som vid denna
tid besökte Stockholm och lemnade den unge
G. någon handledning. Omkr. 1790 begaf han sig
för konststudiers idkande utomlands och fortsatte
dessa under sju år, under hvilken tid han uppehöll
sig i Holland, Belgien, Frankrike och England,
företrädesvis i Haag och London. Efter sin återkomst
blef han kapten vid fortifikationen och nämndes
i Febr. 1798 till professor vid akademien. Några
år senare blef han major. 1799 uppträdde G. å
nyo som utställare i akademien, och dermed var
hans rykte grundlagdt, ett rykte, som han genom
en otroligt flitig och ofta lycklig konstutöfning
länge bibehöll. Det var som porträttör G. anlitades,
och under de första årtiondena af 1800-talet strödde
han rikligt kring sig alster af sin fint spetsade
pensel och sitt lätta ritstift. Endast sällan utförde
han arbeten af större omfång, t. ex. Karl XIII:s,
Karl XIV:s och Desiderias bilder i kroppsstorlek
och miniatyr; äfven bilder å elfenben af hans
hand äro jämförelsevis sällsynta. Deremot arbetade
han en otrolig mängd bilder å fint pergament, der
bakgrunden fick behålla sin ursprungliga färg, och
anletsdragen, i profil, målades eller tecknades
med blyerts och lätt höjdes med färger. Dessa
bilder äro fina, hårda och ej sällan stela, men
vittna alltid om konstnärlig talang. G. besatt
dervid den väsentliga egenskapen att kunna "träffa
likheten", ehuru hans bilder äro tämligen akademiskt
uppfattade. – På sin höga ålderdom valdes G. till
konstakademiens direktör (1840) och innehade denna
befattning till sin död, som inträffade i Stockholm
1845. Hans arbeten finnas strödda öfver hela landet;
några bland hans bättre förvaras i nationalmuseet.
-rn.
3. Gillberg, Karl Gustaf, tecknare, litograf,
den föregåendes broder, föddes i Vestmanland 1774,
blef elev af målareakademien och åtnjöt undervisning
af Belanger i landskapsmålning. Med J. W. Schmidt
deltog han 1799 i en resa genom en del af Sverige
och tecknade derunder 14 utsigter, hvilka utgåfvos
i aqvatintagravyr tillsammans med resebeskrifningen
(Reise durch einige schwedischen provinzen. Hamburg
1801). Flere andra arbeten af G. utgåfvos äfven
vid samma tid; det vackraste är början af ett
svenskt uniformsverk, af hvilket blott några
blad, graverade af Laurens i Berlin och utmärkt
färglagda, utkommo. G. ingick vid fortifikationen,
deltog med utmärkelse i Sveriges fälttåg 1813–14,
befordrades till major samt blef lärare i teckning vid
krigsakademien på Karlberg. Som teckningslärare utgaf
han några tämligen obetydliga litografiska planscher:
Etuder till trän för landskapstecknare (4 häften,
1829–30), Vernets etuder till hästar (3 häften,
1830–31), Jagtstycken efter Horace Vernet och Newton
Fielding (4 häften, 1832–33). G. afled i Stockholm
d. 3 Juni 1855. -rn.
Gillberga. 1. Socken i Södermanlands län,
Vester-Rekarne härad. Arealen 5,900 har. 1,175
innev. (1880). G. utgör med Lista ett patronelt
pastorat af 3:dje kl., Strengnäs stift, Vester-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
