Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 5. Folkvisor - Grimnesmål / 929-930 (1882) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gasser, Hans - Gasser, Joseph - Gassiots stapel, bägareapparat (se Galvanisk stapel), bestående af omkring 3,500 element - Gassner, Johann Josef - Gassner, Ferdinand Simon - Gas-spisar. Den stora beqvämlighet, som användandet af gas vid matlagning erbjuder, har haft till följd, att, i synnerhet i utlandet, spisar och kokapparater för gas blifvit mycket allmänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

barrikaderna i Leopoldstadt, och när sedan
lugnet åter inträdde, var G. en högst populär
person, som lyckliggjordes med uppdrag från alla
håll. Så bidrog han att pryda arsenalen i Wien
med en kolossal Austria samt åtta allegoriska och
krigare-figurer. 1853 fullbordade han ett monument i
Gratz öfver generalfälttygmästaren von Welden och 1857
en bildstod af Wieland i Weimar, hvilken dock utföll
mindre lyckligt, hvarjämte han utförde en mängd byster
och grafvårdar åt enskilda personer. Men märkligt är,
att större statyer i allmänhet lyckades honom mindre
väl, t. ex. kejsarinnorna Maria Teresia och Elisabet i
Wien, Adam Smith i Oxford m. fl. Ojämförligt bättre
var han i porträttbysten, i synnerhet om personen
intresserade honom. G. var en ifrig samlare af
konstföremål. Många af hans sålunda sammanbragta
och sedan försålda konstsaker hafva öfvergått till de
offentliga samlingarna i Wien (Ambraser sammlung och
Oesterreich. museum). G. dukade under för en skada,
som han under arbetet ådragit sig i högra handen. I
tre år framsläpade han ett tungt och plågsamt lif,
tills han afled i Budapest d. 24 April 1868. Hans stod
restes 1871 på den efter honom uppkallade Gasserplatz
i Villach i Kärnthen. C. R. N.

Gasser, Joseph, österrikisk bildhuggare, f. 1818,
är verksam i Wien och har företrädesvis utmärkt sig
inom den kyrkliga skulpturen, der han ådagalägger
en lefvande känsla för den enkelhet och innerlighet,
som tillhörde medeltidens plastik. Han höjer sig vida
öfver dem, som man vid byggnadshyttorna i södern
kallar de "gotiske" bildhuggarna. Till hans bästa
arbeten räknas hans stoder i kyrkan S:t Johann von
Nepomuk i Wien samt i hufvudgafveln till Ferstels
nya Votivkirche. Andra figurliga framställningar
i samma kyrka, t. ex. en grupp af Treenigheten,
Frälsarens staty å dörrpelaren m. fl., äro mejslade
i G:s atelier. Han har derjämte modellerat statyerna
till De sju fria konsterna i stora trapphuset till
operan i Wien. C. R N.

Gassiots stapel, bägareapparat (se Galvanisk
stapel), bestående af omkring 3,500 element. Den
visade en särdeles stark tension vid polerna,
hvaremot dess kemiska verkningar voro svaga.
K. L.

Gassner. 1. Johann Josef G., tysk katolsk prest,
f. 1727 i Tyrolen, död 1779, blef 1758 kyrkoherde
i Klösterle. 1773 började han bota besatta
genom exorcism och vann snart stort anseende som
undergörare. Sedan han 1776, på påfvens och kejsar
Josef II:s befallning, upphört med sina besvärjelser,
blef han utnämnd till dekan i Bonndorf. Lavater
förklarade, att G. vid sina kurer begagnade
sig af den animala magnetismen. – 2. Ferdinand
Simon G., tysk musiker, f. 1798, blef 1819
musikdirektör i Giessen och 1830 kordirektör vid
hofteatern i Karlsruhe, hvarest han dog 1851. Utom
flere kompositioner (operor, balletter, sånger)
offentliggjorde han en mängd skrifter öfver musik,
t. ex. Partiturkenntniss (1842) och ett sammandrag af
Schillings "Universallexikon der tonkunst" (1847). Han
redigerade äfven "Der musikalische hausfreund".
2. A. L.

Gas-Spisar. Den stora beqvämlighet, som användandet
af gas vid matlagning erbjuder, har haft till följd,
att, i synnerhet i utlandet, spisar och kokapparater
för gas blifvit mycket allmänna. Man beräknar,
att der gas begagnas till matlagning, den dagliga
gaskonsumtionen. för person utgör 200–500 l. (i
sjukhus omkring 130 l.). – Såsom exempel meddelas här
beskrifning öfver ett par af de allmännast använda
gasspisarna. I Leoni & Kompis "Nonpareil" gasspis
(se fig. 1), som är afsedd för


Fig. 1.

både stekning, gräddning och kokning, insättas
formarna med maten, som skall stekas eller gräddas,
på hyllor i ett skåp, hvilket eldas med i dess nedre
del anbragta gaslågor. Dessutom finnas under gallret
anbragta tre ringformigt böjda rör, ur hvilka gasen
utströmmar genom rundt omkring anbragta fina hål,
då motsvarande kran öppnas. Då man vill koka, sättes
pannan på gallret ofvanpå någon af dessa ringar. –
Den s. k. danska gaskokapparaten (se fig. 2) är


Fig. 2.

sammansatt af fyra öfver hvarandra satta kärl, som
stå ofvanpå en ringformig gasbrännare. Det nedersta
kärlet fylles till en viss höjd med vatten, och sedan
detta kommit i kokning, påsättas de andra, som
innehålla maten. Dessa kärl äro försedda med dubbla
bottnar, så att
den från det nedersta utvecklade ångan passerar under
bottnen på hvarje kärl och slutligen inkommer i det
öfversta, der potates, grönsaker o. d. ångkokas. –
Fördelarna af matlagning med gas äro: att för eldens
uppgörande ej erfordras mera besvär än att vrida
på en kran och antända den utströmmande gasen, att
sedan temperaturen medelst kranen blifvit reglerad,
kokningen kan lemnas åt sig sjelf utan fara att maten
blir bränd, att man befrias från olägenheterna af
sot och aska, samt slutligen att matlagning med gas
(der gaspriset är lågt) är billigare än med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>