Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fårö - Fårösund, utmärkt hamn i sundet mellan Gotland och Fårön - Fåtölj, länsstol - Fäbod. Se Fäbodvall - Fäbodvall l. Säter - Fäderneslandet, konung Gustaf III:s valspråk - Fädrelandet, dansk tidning - Fäflugor l. Bromsar (brömsar), zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
socken med en areal af 13,364,6 har och 1,208
innev. (1880). Socknen är ett konsistorielt pastorat
af 2:dra kl., Visby stifts norra kontrakt.
Fårösund, utmärkt hamn i sundet mellan Gotland och
Fårön. Sundet har en längd i n. v. och s. ö. af 8
km. samt en bredd af 1,5–4 km. Nordvestra inloppet
har endast 3,3 m., det sydöstra åter 6,5 m. djup. Vid
bägge inloppen finnas lotsstationer. Vid Fårösunds
färjplats, som eger icke obetydlig sjöfart, finnas
post-, telegraf- och tullstation. I Fårösund hade
vestmakternas flottor, under kriget mot Ryssland
1854–56, sin Östersjö-station.
Fåtölj (Fr. fauteuil [fåtöj]. af Fornhögt. faltstuol,
af falten, vika, och stuol, stol; jfr Sv. fällstol),
länstol. Fåtöljen har på sitt sätt blifvit en
symbol af den akademiska värdigheten derigenom
att Ludvig XIV bestämde, att 40 fåtöljer skulle
framsättas för ledamöterna i Franska akademien
under hennes sammanträden. Efter hans exempel
öfverlemnade konung Gustaf III åt Svenska akademien
vid hennes instiftelse 18 länstolar, märkta med
numren I-XVIII. I Svenska akademien intogo de
förste ledamöterna sina platser efter lottning,
utom riksrådet grefve A. J. v. Höpken, åt hvilken
konungen anvisade stolen n:o 1. Hvarje ledamot, som
sedermera invalts, har intagit den stol företrädaren
lemnat. Den nyvalde intager en vanlig stol, till
dess han hållit sitt inträdestal och skrifvit
sitt namn under akademiens stadgar, hvarefter han
framledes till den genom företrädarens bortgång
lediga fåtöljen, hvilken han sedan alltid innehar.
A. F.
Fäbod. Se Fäbodvall.
Fäbodvall l. Säter, namn på en upprödjning i skogen,
dit åbon i Skandinaviens skogsprovinser om sommaren
drifver sin boskap, då han ej längre kan föda den
hemma. Fäbodvallarna, som bestå af betesmarker och
någon gång en liten spanmålsodling, jämte nödiga
byggnader, fäbodar, äro ofta belägna långt uppe i
fjällen, ända till flere mil från sjelfva mangården,
och de stå om vintern fullkomligt öfvergifna. Stundom
begifver sig hela hushållet upp till fäbodarna och
återvänder ej förr än vid höstens början, när betet
är slut och den möjliga skörden inbergad. I vissa
orter är fäbodflyttningen så allmän, att byarna under
högsommaren stå nästan tomma. Vanligast torde dock
vara, att blott några af gårdens flickor följa med
boskapen för att sköta densamma, insamla mjölken
samt bereda den till smör och ost. Öfver lifvet
på sätern, med dess afskildhet och umgänget med en
allvarlig natur, ligger skimret af en viss vemodig
poesi; och den nordiska dikten och tonkonsten
stå i skuld till detsamma för en stor del af
dessa visor och låtar, hvilka i all sin enkelhet
utgöra en verklig skatt. Äfven flere skalder,
särdeles de nyare norske folklifsskildrarna,
hafva med förkärlek behandlat detta ämne.
A. F.
Fäderneslandet, konung Gustaf III:s valspråk.
Fädrelandet, dansk tidning, började utgifvas som
veckoblad i Sept. 1834 af professoren David
och öfverläraren J. Hage samt väckte snart
uppmärksamhet genom sin skarpa kritik och
kraftiga uppmaning till allmännare deltagande
i offentliga angelägenheter. Från d. 7 Dec. 1839
utkom det hvarje söckendag, under ledning af David,
B. Christensen, Giödwad, Lehmann och Wessely, men
d. 1 Apr. 1840 aflöstes David ät Monrad, och från
d. 12 Maj 1841 blef Ploug ansvarig redaktör. Kort
derefter drogo sig de andre redaktörerna tillbaka,
med undantag af Giödwad (som qvarstod till 1877);
de afgångne redaktörerna verkade dock fortfarande
såsom medarbetare, liksom äfven Tscherning. Medan
veckobladet uteslutande hade behandlat politiska
och finansiella frågor, upptog dagbladet jämväl
med förkärlek de nationella spörsmålen. Under de
första åren af sin tillvaro förföljdes tidningen
med beslag och åtal, och hennes redaktörer dömdes
till censur, så att hon stundom måste utgifvas under
andras namn (bl. a. J. A. Hansens). Under Kristian
VIII:s åttaåriga regering måste tidningen betala
omkr. 13,000 kr. i böter. I början af 1848 innehöll
F. de kraftigaste protester (bl. a. af Madvig) mot
regeringens slesvig-holsteinska helstatsplan, och
under Marsdagarna s. å. var F:s byrå samlingsplatsen
för de liberale ledarna, hvarför det också blef
Marsministèrens förtroliga organ. När F. under
sommarens lopp vågade upptaga förslaget om Slesvigs
delning efter språkgränsen, förlorade det mycket af
sin popularitet och många af sina prenumeranter; dock
var det under striden mot den hel-statliga reaktionen
1852–54 åter hufvudorganet för det nationalliberala
partiet. Äfven under den följande tiden fortfor
F. att vara det liberala partiets ena hufvudorgan,
isynnerhet derför att det tadlade ministèren Halls
eftergifvenhet för de tyska makterna och hennes
benägenhet att draga ut på tiden med diplomatiska
underhandlingar. Dessutom fortfor F. att vara det
blad, hvari företrädesvis nationella och andliga
frågor behandlades (Slesvigs språkförhållanden,
den nordiska enhetssaken, kyrko- och skolfrågor,
konst och literatur), dels af redaktionen, dels
af många tillfälliga medarbetare; ty bland dessa
kan man räkna en stor mängd af Danmarks förnämsta
politici och författare. Deremot har F. – till en del
med afsigt – stått efter sina yngre samtida såsom
nyhetsblad. Under de sista åren har polemiken mot
folketingets flertal drifvit detsamma längre mot
högern, än man af dess föregåenden kunde vänta. I
Okt. 1881 såldes F. af Ploug till ett konsortium,
hvilket sökt gifva tidningen ökad betydelse, dels
som nyhetsblad, dels som organ för handelsintressena.
E. Ebg.
Fäflugor l. Bromsar (brömsar), Tabanidae, zool., en
familj under tvåvingarnas ordning (Diptera) ibland
insekterna. Till utseendet likna de icke obetydligt
flugorna. De äro icke sällan ganska stora insekter,
med en nästan jämnbred, nedtryckt kropp och ett
särdelas bredt hufvud, hvars öfre del hos hannen helt
och hållet intages af de stora, glänsande ögonen. De
långsträckta larverna lefva i jorden. Liksom myggornas
honor äro äfven bromsarnas i hög grad blodtörstiga. De
flyga omkring i solskenet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
