Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Frihetsstraff, jur. - Frihetstiden - Frihetsträd - Frihetsår - Frihult, sjöv. - Friis, namn på flere danska adliga ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är deremot icke underkastad arbetstvång eller några
andra inskränkningar i fråga om kost och personliga
bekvämligheter än dem, som säkerheten och ordningen
inom fängelset kunna kräfva. Sådan fånge är berättigad
att mottaga besök af sina närmaste samt att mottaga
och afsända bref. Den norska rättens frihetsstraff
utgöras af straffarbete och tre arter af fängelse:
arrest (som medför rätt att skaffa sig bättre
underhåll och större bekvämlighet än inom fängelset
allmänneligen bestås), fängelse å vanlig fångkost och
fängelse å vatten och bröd. Den danska strafflagen
känner två arter af straffarbete: tukthusarbete och
förbättringshus-arbete. Dessa straffarter betraktas af
lagen såsom lika svåra. Då domaren har att välja dem
emellan, skall förbättringshus-arbete användas, om det
är antagligt, att den afsöndring från andra fångar,
hvari detta straff verkställes (jfr Fängelsesystem),
skall hafva ett gagneligt inflytande å brottslingen,
hvaremot tukthusarbete bör ådömas äldre och mera
förhärdade brottslingar. Fängelsestraffet är enligt
denna lag antingen fängelse å vatten och bröd
(hvilket straff der, liksom i Norge, verkställes
med afbrott, i allmänhet efter hvar femte dag),
fängelse å vanlig fångkost, enkelt fängelse
(motsvarande den norska lagens arrest) eller
statsfängelse (användes blott såsom straff för politiska
förbrytelser och verkställes i derför särskildt
inrättade fängelser). I Finland äro enligt 1866 års
förordning frihetsstraffen tills vidare af tre slag,
tukthusstraff (straffarbete), fängelse vid vatten
och bröd samt fängelsestraff (1875 års förslag till
strafflag upptager åter tukthusstraff, fängelsestraff
och arrest). Derjämte nyttjas deportation till
Sibirien (hvarest de deporterade hållas till
tvångsarbete, männen i grufvorna, qvinnorna å kronans
fabriker), dock icke såsom en straffart, hvilken kan
ådömas af domstolarna, utan såsom ett i benådningsväg
ålagdt straff för grofva förbrytare, hvilka enligt
lag förskyllt dödsstraff. (Dessutom förekommer ofta,
att fångar på lifstid eller viss längre tid, hvilka
utstått en del af sitt straff och derunder uppfört
sig väl, erhålla tillstånd att såsom kolonister afgå
till Sibirien.) J. H-r.
Frihetstiden benämnes det skede i svenska historien,
som följer på det karolinska enväldet och slulas
med Gustaf III:s revolution (1718–72), emedan under
den tiden statsmakten nästan odelad tillhörde rikets
ständer, under det att konungen och rådet blott hade
att utföra hvad ständerna befallt. Se Sverige.
Frihetsträd. Den nästan för alla europeiska folk
gemensamma seden att fira vårens ankomst, äfvensom
folk- och kyrkfester, med uppresande af gröna träd
ledde under nordamerikanska oafhängighetskriget
(1775–83) till bruket att plantera dylika träd,
i synnerhet popplar (till följd deraf att detta
trädslags latinska namn, populus, äfven betyder folk),
såsom symbol af den växande friheten. Under den
stora revolutionen började man äfven i Frankrike följa
detta bruk, och en kyrkoherde i S:t Gaudens i Vienne,
Norbert Pressac, lär 1789 först hafva planterat det i
Frankrike vanliga majträdet till frihetens ära. 1790
planterade
jakobinerna det första frihetsträdet (arbre de
liberté) i Paris, och 1792 lära i Frankrike funnits
60,000 dylika träd. De voro krönta med frihetsmössan,
och vid högtidliga tillfällen dansade folket omkring
dem under afsjungande af patriotiska sånger. I början
nyttjade äfven fransmännen popplar till frihetsträd,
men valde sedermera ekar dertill. Konventet bestämde
genom ett dekret af d. 3 Pluviose år II (d. 22
Jan. 1794), att öfverallt, der frihetsträden voro
skadade, skulle före d. 1 Germinal s. å. (d. 21 Mars
1794) nya planteras. Under skräckväldet aflifvades
en mängd menniskor under förevändning att de skadat
frihetsträd. Under restaurationen (1815) påbjöds
nedhuggandet af frihetsträden. Under Julirevolutionen
(1830) och i synnerhet under Februarirevolutionen
(1848) började man åter i Paris och annanstädes
i Frankrike plantera frihetsträd. 1850 påbjöds
emellertid deras undanskaffande. Samma öde delade
de frihetsträd, som planterades 1870 i Frankrike och
1848 uti Italien.
Frihetsår, den tid, under hvilken för en
jordpossession eller industriel anläggning åtnjutes
frihet från skatt. En sådan tid var, vid anläggning
af verkstäder till förädling af mineralrikets
produkter, medgifven till 9 år för vanliga bruks-
och bergverksanläggningar (K. F. d. 27 Aug. 1723, §§
1 och 2) och till 18 år för de s. k. ädlare verken
(K. B. d. 10 Maj 1748), men kommer numera ej i
fråga, sedan de af dylika verk utgående särskilda
skatterna – tackjernstionden, hammarskatten,
bergverkstionden – blifvit upphäfda. Frihetsår
åtnjutas numera endast för nybyggen, som upptagas i
de norra länen. De medföra frihet från skatt, ränta
och andra skyldigheter såväl till kronan som till
kommunen och presterskapet. Antalet är för nybyggen
i Jämtland bestämdt till 15–30 år, i de öfriga
norrländska länen till 25–50; dock skall halfva
räntan utgöras till kronan, när tre fjerdedelar
af frihetsåren äro gångna. (Afvittringsstadgan
för Jämtland d. 8 Dec. 1820, § 9, för de öfriga
länen afvittringsstadgarna d. 10 Febr. 1824,
§ 8, K. K. d. 24 Juli 1783 och d. 15 Aug. 1789
m. fl.). Det säges äfven, ehuru mindre egentligt,
att de odlingar, hvilka en boställsinnehafvare
upptagit af alldeles oländig mark, med rättighet
för sig och sina rättsinnehafvare att få besitta
dem under en viss tid (från 40 till högst 50 år;
K. förklar. d. 17 Juli 1747 och d. 12 Aug, 1752
samt Krigskollegii och Kammarkollegii kung. d. 6
Sept. 1803), äro upptagna under frihetsår, emedan
af boställena icke någon ränta utgår till kronan. I
detta fall menas emellertid med frihetsår endast
odlarens rätt att uppbära afkastningen af odlingen.
Th. R.
Frihult, sjöv., korta bjelkar, spiror eller
hopbundtadt tågverke o. d., hängda utombords
till skydd mot "skamfilning" och stötar. Frihult,
tillverkadt af flätadt tågverke och fyldt med kork,
kallas korkfender eller fendert. O. E. G. N.
Friis [fris], namn på flere danska adliga ätter,
hvilka man åtskiljer genom att benämna dem efter
deras vapen: "sorte (svarta) Friiser" (med tre
svarta ekorrar i vapnet), "skaktavl-Friiser" (med
ett schackbräde i rödt och blått fält) o. s. v. –
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
