Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Europa är den minsta af de trenne verldsdelar, som bilda den "gamla verldens" stora landmassa - Europa, Peñas de, berggrupp i norra Spanien - Europeiska följetongen, nytt romanbibliotek - Europeiska kärrsköldpaddan. Se Emys - Eurotas, nu Vasilipotamo och, i sitt nedre lopp, Iri, flod i Lakonien på Peloponnesus - Eurus Lat., ursprungl. östanvinden - Euryale. Se Gorgoner - Euryalos, Mekisteus' son
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hufvudrolerna i kommunikationsväsendet spelar den elektriska
telegrafen, som 1879 förfogade öfver en sammanlagd
linie af 411,221 km. (55,420 mil). Alla vid hafvet
liggande land hafva submarina kablar. – De lättade
kommunikationerna hafva å andra sidan framkallat en
utomordentlig verksamhet på näringslifvets område. Vår
verldsdels egna hjelpkällor blifva mer och mer
anlitade på samma gång främmande lands råprodukter
i massa strömma till de europeiska verkstäderna. De
förnämsta handels- och industriplatserna hafva på ett
förvånande sätt gått framåt i rikedom och folkmängd. –
Modernäringen for flertalet af E:s land, åkerbruket,
lemnar en alltjämt stigande afkastning. Den odlade
arealen (åker- och vinland) öfverstiger 2,200,000
qvkm. (40,000 qv.-mil) och upptager således nära 3/4
af hela verldsdelens område. En medelmåttig skörd
anses numera gifva, i hektoliter, 440 mill. hvete,
450 mill. råg, 225 mill. korn, 550 mill. hafre, 100
mill. majs och 80 mill. öfriga sädesslag. Denna stora
produktion räcker dock ej till för verldsdelens behof,
utan är införseln af spanmål utifrån, särskildt från
Nord-Amerika, i ständigt stigande. Denna införsel
kommer till öfvervägande del på de industriidkande
och starkt befolkade landen, England, Frankrike,
Tyskland, Belgien och Schweiz, hvilka dessutom
konsumera öfverskottet från de europeiska land, som
producera säd öfver eget behof, nämligen Ryssland,
Österrike, nedre Donaulanden, Danmark och Sverige. I
Storbritannien räcker den inhemska skörden ej till
brödföda åt ens halfva befolkningen. – Konsumtionen
af kött har stigit hastigare, än kreatursstocken
hunnit utvecklas. Detta härrör till någon del
deraf att på många ställen, der landet förut
uppfödt stora boskapshjordar, har marken tagits i
anspråk för andra mera gifvande ändamål. Bristen
fylles hufvudsakligen af Nord- och Syd-Amerika samt
Australien. Bland E:s land föra Holland, Danmark,
Schweiz och Tyskland stora qvantiteter smör och
ost i marknaden samt Ryssland förnämligast hudar
och talg. – Den största insatsen i införseln visa
dock kolonialvarorna: socker, kafte, te, ris, tobak,
kryddor, färgämnen m. m. äfvensom bomull, hvilken
gifvit upphof åt en ofantlig industri. Vigtig är
också införseln af silke och ull, ehuru båda i stor
myckenhet produceras inom E. – Det är genom sin högt
uppdrifna industri, som E. är i stånd att betala den
enorma införseln af främmande lands alster. Metall-
och väfnadsindustrien är den förnämsta och
sysselsätter milliontals armar. Till den förra hör
tillverkningen af allahanda jern- och stålartiklar,
maskiner, smiden i England, Frankrike, Belgien,
Tyskland; koppar och bly förarbetas mest i de båda
förstnämnda landen. Hufvudsätet för väfnadsindustrien
är England, der tillverkningen af bomullsartiklar
är så betydlig, att undergången af denna industri
skulle medföra de svåraste rubbningar för hela
landets ekonomi. Sidenväfveriet tillhör mest
Frankrike och Italien samt förarbetningen af lin
och hampa England, Tyskland och Ryssland. Socker
raffineras i stor skala i England, Frankrike och
Tyskland. Bekanta äro Böhmens, Sachsens och Frankrikes
porslinsvaror, Böhmens
glas samt Sveriges tändstickor. Tillverkningen
af ur är högst ansenlig i Schweiz, Frankrike och
England. Alstren af Italiens halmflätning äro mycket
spridda.
Politisk indelning. E. är deladt i en mängd af
hvarandra alldeles oberoende stater. Sex af dessa,
hvilka nu officielt kallas "stormakter", hafva
öfvertagit den förnämsta ledningen af E:s politiska
angelägenheter. Dessa sex äro kejsaredömena Ryssland,
Tyskland och Österrike, republiken Frankrike samt
konungadömena England och Italien. De mindre staterna,
i ordning efter folkmängden, äro konungarikena Spanien
och Sverige-Norge, sultanatet Turkiet, konungarikena
Belgien, Rumanien, Portugal och Nederländerna,
republiken Schweiz, konungarikena Danmark och Grekland
samt furstendömena Serbien och Montenegro. Dessutom
eger E. en halfsuverän stat, nämligen furstendömet
Bulgarien. På de sex stormakterna komma mer än 80
proc. af vår verldsdels hela folkmängd.
I fråga om statsformerna lefver under
republikansk styrelse 1/8 af E:s folkmängd, 5/8
under konstitutionelt monarkiskt, och en fjerdedel
(Ryssland och Turkiet) under oinskränkt monarkiskt
välde. – I främmande verldsdelar omfattar det
europeiska herraväldet ett område, som kan uppskattas
till 47,406,000 qvkm. (861,000 qv.-mil), nära fem
gånger så mycket som sjelfva E., och hvars folkmängd
uppgår till omkr. 300 mill. Likväl har E. under
föregående och början af detta århundrade förlorat
nästan en hel verldsdel, Amerika, der bygd brutits och
civilisation blifvit införd af koloniserande européer.
S. A. L.
Europa, Peñas de, berggrupp i norra Spanien, på
gränsen mellan de fyra provinserna Oviedo. Santander,
Palencia och Leon. Högsta toppen är Torre de Cerredo,
2,678 m. (9,020 f.), till höjden det tredje af
Spaniens berg.
Europeiska följetongen, nytt romanbibliotek, i
Stockholm utkommande veckoskrift, som 1846 uppsattes
af bokförläggaren Albert Bonnier, hvilken ännu (1881)
redigerar och förlägger densamma. I tidskriften äro
representerade en stor mängd af samtidens ryktbaraste
romanförfattare. Under årens lopp har tidskriften
utkommit under något olika titlar (se H. Linnström,
"Svenskt boklexikon", sid. 416–417); dess nuvarande
namn är Nya följetongen, tidskrift för svensk och
utländsk skönliteratur.
Europeiska kärrsköldpaddan. Se Emys.
Eurotas, nu Vasilipotamo och, i sitt nedre lopp,
Iri, flod i Lakonien på Peloponnesus, rinner upp på
gränsen mellan Arkadien och Lakonien samt faller ut
i Lakoniska viken (nu Marathonisi-viken).
Eurus Lat. (Grek. evros), ursprungl. östanvinden,
sedermera noggrannare bestämdt: sydöstvinden.
Euryale. Se Gorgoner.
Euryalos, Mekisteus’ son, deltagare i Argonaut-tåget
och sedermera en af de s. k. epigonerna, dessutom
af Homerus omtalad såsom segrare i de stora
täflingsspelen vid Oedipus’ begrafning och såsom
Diomedes’ trogne vapenbroder i trojanska kriget.
A. M. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
