Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Eberhard, Konrad, tysk bildhuggare - Eberhardt, Johan Hartman, skolman, historisk författare - Eberle, Robert, tysk djurmålare i München - Ebers, Emil, tysk genremålare - Ebers, Georg Moritz, tysk egyptolog och romanförfattare - Ebersbach - Ebersberg l. Ebelsberg, köping i österikiska kretsen Linz - Ebersberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
att skära alabasterbilder för den katolska
husandakten. E. föll slutligen i ett fanatiskt
religiöst svärmeri. Under sina sista år förstörde
han de profanbilder han tidigare utfört och ännu
hade i sin ego.
Eberhardt, Johan Hartman, skolman, historisk
författare, f. i Vesterbotten 1727, blef student i
Upsala 1741 och filos. magister 1755. Under loppet
af 1760-talet var han privatlärare i ett köpmanshus
i hufvudstaden och tjenstgjorde som notarie vid
Stockholms stads konsistorium samt, under riksdagarna,
som protokollsförande i presteståndet. 1769 blef
han lektor i historia vid Hernösands gymnasium,
1773 ständig sekreterare i den s. å. inrättade
bibelkommissionen och 1793 teologie doktor. Död
1796. Skrifter: Utkast till allmänna historien (1766
–81), En adelsmans bref om prästerskapets rätt till
tionde af säterierna (1767), Försök till en pragmatisk
historia om frälseståndet i Sverige (1769) och Utkast
till en svensk mynt- och finanshistoria
(1771).
Eberle, Robert, tysk djurmålare i München, f. 1815,
d. 1860, målade företrädesvis husdjur och gjorde
detta med stor natursanning, dramatiskt lif samt
bred och säker penselföring. Bäst lyckades han i
framställningen af får: Fårhjord, som af en örn
jagas ned i en afgrund (1858, Karlsruhe) m. fl. –
Hans son Adolf E. (f. 1843) är genremålare i München
och lärjunge af Piloty.
Ebers, Emil, tysk genremålare, f. 1807, studerade i
Düsseldorf och började med att framställa scener ur
smugglarelifvet, vanligen med humoristisk uppfattning,
men skildrade sedermera hälst strandlifvet vid
Nordsjön, på hvilket område han också lyckades bäst
(Lotsbåten, Från ett skeppsvrak räddad qvinna
m. fl.). I det historiska facket är han svagare.
Ebers, Georg Moritz, tysk egyptolog och
romanförfattare, föddes i Berlin d. 1 Mars 1837
samt blef 1856 student i Göttingen och sedan i
Berlin. Till en början egnade han sig företrädesvis åt
juridiken; men efter en svår sjukdom, hvarunder han
tillfälligtvis kom att läsa Champollions egyptiska
grammatika, slog han sig med ifver på filologiska,
särskildt egyptologiska, studier samt rönte dervid
uppmuntran af Jakob Grimm och R. Lepsius. Efter att
hafva speciminerat för doktorat gjorde han en resa
genom Europa, hvars förnämsta egyptiska samlingar han
genomforskade. 1865 blef E. privatdocent i Jena, 1868
kallades han till e. o. professor i egyptologi vid
universitetet i denna stad och 1869 till professor
i samma ämne i Leipzig. E. har flere gånger besökt
Egypten, företrädesvis i syfte att på platsen
studera Deltas geografiska och kulturhistoriska
förhållanden. De fynd han gjort på sina resor i
Egypten höra till de intressantaste, som vetenskapen
under det senaste årtiondet haft att anteckna. 1876
hemsöktes han på nytt af sitt gamla onda, hvilket
i flere vintrar hållit honom innestängd och hvars
följder tyckas hafva gjort honom till en krympling
för alltid. Hans arbetskraft är dock ännu så godt
som oförminskad. E. är i besittning af en sällspord
åskådlighet i uppfattning och framställningskonst
samt en
vidsträckt lärdom och en nästan öfvermensklig
arbetskraft. Som lärare har han utvecklat en
synnerligen fruktbringande verksamhet, och en stor del
af de yngre tyske egyptologerna (Erman. Wiedemann
och Pietschmann m. fl.) hafva utgått ur hans
skola. Sitt verldsrykte har han dock vunnit genom sina
historiska romaner, hvilkas skådeplats företrädesvis
är Egypten och Sinaihalfön. Den äldsta af dessa
romaner, Eine ägyptische königstochter (1864;
"En egyptisk konungadotter", 1865, ny uppl. 1880),
författades till största delen under hans första
sjukdom. Detta diktverk äfvensom Uarda (1876;
"Uarda", 1880) tillhöra den lärda romanens område
och skildra egypternas kulturlif under persernas
af grekiskt inflytande påverkade tidehvarf och på
Sesostris’ tid. Skalden och forskaren göra hvarandra
ömsesidigt konsiderationer, ej alltid till fördel
för skalden. I estetiskt afseende ega Homo sum
(1878; "Homo sum", s. å.) och Die schwestern (1879;
"Systrarna", 1880), af hvilka den förra vunnit mest
erkännande, större värde. Genom dessa diktverk har
E. gjort det forna Egypten kändt i vida kretsar och
derigenom i visst afseende mer än någon annan af
Champollions efterföljare gagnat egyptologien. Hans
romaner finnas på nästan alla den bildade verldens
språk. Såsom vetenskaplig skriftställare har E. inlagt
stora förtjenster genom sina lefvande skildringar af
gammalegyptisk kultur: AEgypten und die bücher Moses
(bd I, 1868), Durch Gosen zum Sinai (1872) och det
stora, mer populärt hållna AEgypten in bild und wort
(1879). Af epokgörande betydelse är hans "Papyrus
Ebers" (1875), det dyrbaraste medicinska verk vi ega
från det gamla Egypten, af E. upptäckt på hans sista
stora resa i orienten. K. P.
Ebersbach, by i sachsiska regeringsområdet Bautzen,
nära böhmiska gränsen. 6,794 innev. (1875). Stora
bomulls- och linneväfverier.
Ebersberg l. Ebelsberg, köping i österrikiska
kretsen Linz, vid Trauns utlopp i Donau. 2,050
innev. (1875). E. är bekant genom det af Hiller
anförda österrikiska landtvärnets strid derstädes
mot fransmännen d. 3 Maj 1809.
Ebersberg. 1. Johann Sigmund E., tysk skriftställare,
f. 1799 i Steinabrunn i Nedre Österrike, d. 1854,
utgaf den i literärt hänseende betydelsefulla
tidskriften "Oesterreichischer zuschauer" (från
1831) och författade flere sedelärande berättelser
för ungdom, bl. a. Der mensch als schöpfer und
zerstörer seines glücks (1831) och Erzählungen für
meine söhne (1834). – 2. Ottokar Franz E., den förres
son, tysk teaterförfattare, känd under pseudonymen
O. F. Berg, f. i Wien 1833, har skrifvit öfver hundra
teaterpjeser, af hvilka många rönt stor framgång på
Wiens sekundteatrar. För Berlin-scenen hafva flere
af hans stycken bearbetats af D. Kalisch. Så lär
dennes kända stycke "Berlin wie es weint und lacht"
("Löjen och tårar", bearb. af J. Jolin, 1862) ega
sitt ursprung i E:s Wiener dienstbot’. En annan af
E:s mest kända teaterpjeser, likaledes bearbetad af
Kalisch, är Einer von unsere leut’, ("Vi äro alla
lika", bearb. af L. Josephson, 1861). E. grundlade
1862 den illustrerade skämttidningen "Kikeriki".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
