Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drägt - Drägtighet - Dräll - Dränera - Dränering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stöflarna. Ytterrockar gjordes af samma form som
1700-talets rockar, d. v. s. med raka framkanter,
och de voro ibland försedda med breda, bakvikta
kragar. Icke sällan hade en rock flere på hvarandra
liggande kragar. Utstyrseln riktades vid denna
tid med örringar, bröstnålar och paraplyer. Hos
qvinnorna hade drägten i början af 1790-talet fått en
enkel, naturlig och behaglig form: en i lediga veck
nedfallande kjortel, ett lif (utan undre snörlif),
som, utan att blotta kroppen, återgaf dess form,
vidare långa ärmar, formade efter armarna, en halsduk
eller en framtill korslagd, baktill knuten större
duk med långa nedhängande ändar. Håret var ledigt
lockadt, ofta långt nedhängande. Denna rena smak
bibehöll sig dock ej länge. Redan vid årtiondets
midt hade man ändrat drägten genom upptagande af
s. k. klassiska motiv. Öfverklädningen, som fick
namnet tunika (tunique), förkortades; lifvet gjordes
helt kort, men var derjämte mycket urringadt, och
hattarna, som baktill fingo en platt yta, täckte
hufvudet i form af en framåt vidgad cylinder. Sådan
var drägten under konsulatets tid (1799–1804), och
under kejsaredömets blef den ändå osmakligare. Lifvet
ryckte ännu längre upp, kjortelen gjordes kort och
försågs nedtill med breda och tvärgående, släta
eller veckade band. Ärmarna voro mycket långa och
fördelades ibland i en rad af puffar. Man hade dock
redan omkr. 1810 tröttnat vid detta mod och vände
då åter till snörlifvet. Dermed var man kommen till
samma ståndpunkt som mot slutet af 1500-talet, och
drägtens historia visar äfven i den nyaste tiden en
rad af former, som påminna om forna tiders. Detta
beror ingalunda på en tillfällighet. Man har nämligen
medvetet tagit motiv från gamla tider och äfven
på drägtens område användt nutidens benägenhet för
eklekticism. Derför har ock den moderna qvinnodrägten
förlorat mycket af den enhetliga karakter, som den
fordom under de särskilda perioderna uppvisade. Den
manliga drägten är numera stereotypiserad.
I Sverige försökte Gustaf III att införa en nationel
drägt. Visserligen påbjöds den ej, men man ställde
uppmaningar till folket att nyttja den från och
med år 1778. Männen skulle bära en rundkullig hatt
med på ena sidan uppviket och af en plym smyckadt
brätte. Rocken var framtill öppen och knäppt från
halsen till lifvet; skörten gingo något nedanför
höfterna och afslutades i det nedre hörnet med två
fullkomligt omotiveradt utspringande flikar. Omkring
lifvet bars ett skärp. Ärmarna, tämligen snäfva,
hade upptill en tvärgående list, i form af en kort
uddad holk, och nedtill ett uppslag af annan färg;
under ärmen framstack en veckad manschett. Benkläderna
utgjordes af tämligen vida knäbyxor. På fötterna
buros halfstöflar. Från axlarna nedhängde bakåt
en kappa, som räckte till knäna. Qvinnorna hade en
underklädning, nedtill omgifven af veckade band,
ett förkläde, med ett tvärgående veckadt band å
den nedre delen, samt en öfverklädning, framtill
öppen, tillbakadragen och försedd med släp. De
korta ärmarna voro uppskurna, så att man kunde se
underarmen. Klädningens halsöppning var fyrkantig,
begränsad af en veckad remsa. Håret var uppstruket.
De högre samhällsklassernas drägter efterhärmades
af allmogen, och sålunda uppstodo de flerstädes i
Europa förekommande allmogedrägterna, hvilka mången,
utan skäl, trott sig böra tilldela en synnerligen
hög ålder. Nu försvinna dessa folkdrägter småningom,
till följd af den ökade samfärdseln och det alltmer
kring sig gripande begäret att kläda sig i likhet
med städernas innebyggare.
De vigtigaste arbetena öfver drägtens historia
äro: H. Weiss, "Kostümkunde" (1860–72),
J. Quicherat, "Histoire de costume en france"
(1874), E. Viollet-le-Duc, "Dictionnaire raisonné
du mobilier français" (1855–73; för medeltiden),
F. W. Fairholt, "Costume in England" (1846), och
J. R. Planché, "Encyclopedia of costume" (1876–79).
Hd.
Drägtighet. 1. Sjöv. Fordom betecknade drägtighet,
eller lastdryghet, ett fartygs förmåga att bära
last. Drägtigheten uppskattades i "svåra läster"
(hvarje sådan i vigt motsvarande 5,760 skålp.) och
angaf huru mycken last fartyget kunde intaga från det
att detsamma låg tomt – d. v. s. utan någon last, men
för öfrigt fullt utrustadt –,till dess det nedtryckts
till sin bestämda lastvattenlinie. Drägtigheten
var således lika med vigten i svåra läster af den
vattenmassa, som fartyget undanträngde, medan det
nedtrycktes från loss- till lastvattenlinien. Numera
"bestämmes fartygets drägtighet efter det
utrymme för fraktgods och passagerare, som i
fartyget förefinnes". Drägtigheten uppgifves
nu i tons (hvarje ton motsvarande en rymd
af 108,187 sv. l. 100 eng. kub.-f.). Den nu
(1880) gällande skeppsmätningsförordningen
är af d. 15 Maj 1874, men några ytterligare
smärre tillägg hafva blifvit gjorda. Jfr
Deplacement. – 2. Husdjurssk. Drägtigheten, eller
befruktningstillståndet hos husdjuren, märkes derpå
att brunsten upphör och djuren blifva något trögare än
förut. Vid längre framskridet drägtighetstillstånd
utvidgas bukväggarna, hvarjämte mjölkkörtlarna
ansvälla. Huruvida ston eller kor äro drägtiga,
derom kan man förvissa sig 5–6 månader efter att
djuren blifvit befruktade. Om man väl insmörjer ena
handen med fett och försigtigt inför den i ändtarmen,
kan man – såvida djuret är drägtigt – från bottnen
af densamma känna det i lifmodren inneslutna
fostret. Drägtighetstiden varar
| <td2>i medeltal | kortaste tiden | längsta tiden | |||||
| hos | ston | 335 | dagar | 307 | dagar | 419 | dagar |
| " | kor | 285 | " | 201 | " | 331 | " |
| " | tackor | 150 | " | 139 | " | 161 | " |
| " | suggor | 120 | " | 109 | " | 133 | " |
| " | hyndor | 63 | " | – | – | ||
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
