Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drots - Drott - Drottning Charlottas öar - Drottning Eufemias visor, trenne medeltidsdikter. Se Eufemia-visorna. - Drottningholm - Drottninghuset - Drottning Kerstis kråka, zool. Se Blåkråka. - Drottningskär - Drottqväde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
titeln småningom förkortad till drots). När
Svea hofrätt stiftades, 1614, blef drotsen dess
president. Drotsämbetet upphäfdes af Karl XI,
då han bröt rådets makt. Det återupplifvades af
Gustaf III år 1787, men öfverlefde icke det nya
statsskickets införande. Den sista riksdrotsen var
grefve K. A. Trolle-Wachtmeister (1787–1809). Hd.
Drott l. Drotten (best. form drottnen, herre,
plur. drottnar; jfr drottning) var i den fornnordiska
tiden konunga- och prestetitel. Sedan kristendomen
blifvit införd i Sverige, betecknade ordet drotten
gud (det isländska dróttinsdagr betyder Herrens dag,
söndag). Ännu bevaras detta ord i benämningarna
Drottens kyrka i Visby och Drottens kyrka i
Östergötland, hvilken senare numera, genom en falsk
ordförklaring, oftast kallas Drothem. Det latinska
namnet på dessa två kyrkor var "ecclesia sanctae
trinitatis". Hd.
Drottning Charlottas öar. 1. En grupp af två
större och flere mindre öar i Stora oceanen,
mellan 52° och 54° n. br., utanför kusten af
britiska Columbia. Dessa öar, som äro bergiga och
hafva goda naturliga hamnar, bebos endast af några
indianstammar. – 2. (Santa-Cruz-öarna). Australisk
ögrupp, s. ö. om Salomonsöarna. Gruppen består af
några större och flere mindre öar, hvilka i allmänhet
äro fruktbara och hafva sundt klimat. Innevånarna
höra till papuasstammen. De största öarna äro Nitendi
l. Santa Cruz och Vanikoro, invid hvilken J. F. de
Galaup Lapérouse led skeppsbrott 1788.
Drottning Eufemias visor, trenne medeltidsdikter. Se
Eufemia-visorna.
Drottningholm (fordom Torfvesund). 1. Kungligt
lustslott på östra stranden af Lofön i Mälaren. Det
fick sitt nuvarande namn af Katarina Jagellonika, som
i stället för det då der befintliga gamla trähuset
lät uppföra en byggnad af sten. Under 1600-talet
innehades D. af flere furstliga och adliga personer:
drottning Kristina d. ä., Karl Karlsson Gyllenhjelm,
enkedrottning Maria Eleonora, Magnus Gabriel de
la Gardie, Karl X Gustaf och enkedrottning Hedvig
Eleonora. Den sistnämnda lät 1662, efter ritning
af Nikodemus Tessin d. ä., uppföra det nuvarande
slottet. Adolf Fredrik, Lovisa Ulrika och Gustaf
III förskönade detsamma, anlade den stora, vackra
parken samt uppförde det s. k. Götiska tornet
äfvensom lustslotten Kina och Kanton (det senare en
födelsedagsgåfva från Adolf Fredrik till hans gemål,
Lovisa Ulrika). Oskar I lät restaurera D., så att
det nu näst efter Stockholms slott intager förnämsta
platsen bland Sveriges konungaboningar. Det inre,
med sina vackra trappor och förstugor – ett verk af
Nikodemus Tessin d. y. – och sina praktfullt möblerade
rum, motsvarar byggnadens ståtliga yttre. Ehuru de
förnämsta af de konstskatter D. förr inneslöt nu
äro flyttade till Nationalmuseum, eger slottet dock
åtskilliga värdefulla konstföremål, bl. a. taflor och
kuriosa. En af salarna är prydd med utmärkta porträtt
af Oskar I:s samtida regenter. Det af Lovisa Ulrika
grundlagda och af följande egare förökade biblioteket,
i hvilket i synnerhet den franska literaturen var
rikt representerad, är numera införlifvadt med
kongl. biblioteket. – I närheten af slottet har en
liten stad uppvuxit, och längre bort ligga
flere villor, tillhörande Stockholmsboar. –
2. Kapellförsamling på Lofön, i Upland, Stockholms
län, Färentuna härad. Lofö socken och Drottningholms
kapellförsamling utgöra ett patronelt regalt
pastorat af 2:dra kl., Upsala stift, Svartsjö
kontrakt. Kapellförsamlingens kyrka är tillika
slottskapell. (Se vidare Lofö.)
Drottninghuset, en af Karl d. XI:s gemål,
Ulrika Eleonora, i slutet af 1600-talet stiftad
välgörenhetsinrättning i Stockholm, i hvilken fattiga
qvinnor af medelklassen åtnjuta fri bostad och
penningeunderstöd. Genom statsanslag och donationer
hafva denna stiftelses inkomster på senare tider
betydligt vuxit, och f. n. (1880) erhålla 54 äldre
qvinnor (de intagnas antal har dock uppgått ända
till 90) derstädes fri bostad, vedbrand, läkarevård
och medikament samt ett penningebelopp af 4,50–7,24
kr. i månaden. Enligt reglementet skall direktionen
bestå af justitiekanslern (som ordförande), konungens
öfverhofpredikant, kyrkoherden i Klara församling,
kyrkoherden i Jakobs och Johannes’ församlingar samt
(i frågor, hvilka röra den s. k. Kniggeska fonden)
kyrkoherden i Adolf Fredriks församling. Den nuvarande
justitiekanslern är dock på begäran frikallad, och
annan person i hans ställe förordnad, hvartill kommer
att K. M:t förstärkt direktionen med ytterligare
tre ledamöter.
Drottning Kerstis kråka, zool. Se Blåkråka.
Drottningskär, fäste på Aspön vid hufvudinloppet till
Karlskrona. Det anlades 1696 af Erik Dahlberg. Nu är
det nästan förfallet.
Drottqväde (Isl. dróttkvætt l. dróttkvæðr háttr,
ordet "dróttkvæði" förekommer ej i fornspråket)
är ett fornnordiskt versslag, som i sin strängast
utbildade och allmännaste form består af åttarådiga
strofer (vísur), indelade i sexstafviga versrader
med tre betonade och tre obetonade stafvelser samt
försedda med såväl bokstafsrim (alliteration) som
stafvelserim (assonans). Af de allitererande ljuden
böra två (bistafvarna) stå i hvar udda versrad, det
tredje (hufvudstafven) i den följande jämna versradens
första stafvelse. Af de assonerande stafvelserna
böra de två halfassonerande stå i de udda, de två
helassonerande i de jämna versraderna. Den andra
assonerande stafvelsen är alltid den sista betonade
(= den näst sista), den första assonerande skall hälst
vara den första betonade stafvelsen (= den första). På
senaste tiden har man börjat tillmäta stafvelselängden
(qvantiteten) stor betydelse för drottqvädets
metriska byggnad, men forskningarna rörande denna
fråga torde ej ännu böra anses afslutade. Exempel
på en regelbunden form af drottqväde lemnar följande
halfvers:
Lætr sá’r Hákon heitir,
hann rekkir lið, bannat,
jörð kann frelsa, fyrðum
friðrofs, konungr, ofsa. (Jfr I., sp. 1231.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
