Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dravida - Dravida-rasen och Dravidiska språk. Se Dravida. - Drawing-room - Drayton, Michael, engelsk skald - Drayton - Dref, socken i Småland - Dref - Drefviken - Dreier - Dreier, F. H. H., dansk socialist. Se Drejer. - Dreiherrnspitz - Dreissiger - Dreiö - Dreja bi - Drejare - Drejer, Salomon Tomas Nikolai, dansk botaniker - Drejer, Fredrik Henrik Hennings, den förste danske socialisten - Drejrep - Drejvända - Drengsered, socken i Hallands län, Årstads härad. Se Drängsered. - Drenthe
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
smala ögon, kort växt och flere andra mongol-artade
kännetecken. Den mörkare, i svart stötande hudfärg,
som i allmänhet utmärker draviderna i jämförelse
med de ariska inderna, kan dock allra minst i dessa
trakter beteckna en bestämd rasolikhet. Etnografiskt
räknas de dravidiska folken till den lockhåriga grenen
af den ullhåriga rasstammen, och från denna synpunkt
brukar man stundom i namnet dravida-rasen inbegripa,
utom draviderna, äfven Ceylons urinnevånare,
singaleserna, och de ofvannämnda kol-folken, ehuruväl
blott de förres, men icke de senares föga kända
språk röja någon frändskap med de dravidiska. Enligt
folkräkningen 1871 uppgår antalet dravider till mer än
45 1/2 mill. De talrikaste stammarna äro följande: tamil
(14 1/2 mill.), telugu (15 1/2), kanaru (9 1/4), malajalam
(3 3/4) och gond (1 1/2 mill.). H. A.
Dravida-rasen och Dravidiska språk. Se Dravida.
Drawing-room [dråing roum], Eng. (förkortning för
withdrawing room, af withdraw, draga sig tillbaka),
förmak, salong, är i England benämning på det rum,
der familjen samlas och der besök af främmande
mottagas. Konungens (drottningens) drawing-room
kallas den "lever", vid hvilken personer, som hafva
rätt att blifva presenterade vid hofvet, infinna sig;
hoffest, galacour.
Drayton [dretön], Michael, engelsk skald, f. 1563,
d. 1631, utgaf en religiös diktsamlig med titeln
The harmonie of the church (1591) samt åtskilliga
herdedikter och några historiska skaldestycken,
som skildra de borgerliga krigen, äfvensom en på
alexandriner affattad beskrifning öfver England:
Polyolbion (1613), med omkr. 30,000 verser.
Drayton [dretön], Market D. l. D.-in-Hales, stad i
mellan-engelska grefskapet Shrop, vid Tern. 4,039
innev. (1871). Pappersbruk.
Dref, socken i Småland, Kronobergs län, Uppvidinge
härad. Arealen 3,366 hekt. (6,818 tnld). 449
innev. (1879). Annex till Sjösås, Vexiö stift,
Uppvidinge kontrakt.
Dref (af drifva). 1. Sjöv. Utredt och häckladt
gammalt tågvirke, som spinnes till s. k. varp eller
verk på 10 à 12 f. (3–3,6 m.) längd. Dref begagnas
mest som förtätningsmedel i fogarna uti fartygs
bordläggning, däck o. d. Då bordläggningsnåt
under vattnet skola drifvas, uppblandas drefvet
med nöthår. Jfr Drifning. – 2. Mek. Ett
kugghjul, som ingriper i ett annat eller i en
kuggstång. R. N. G. R. D.
Drefviken, insjö inom Brännkyrka, Huddinge,
Österhaninge och Tyresö socknar i Södertörn. Längd
9,5 kilom. (0,9 mil), höjd öfver hafvet 20,33
m. (68,5 f.).
Dreier, T., i åtskilliga tyska land benämning på
ett trepfennigstycke.
Dreier, F. H. H., dansk socialist. Se Drejer.
Dreiherrnspitz, en till Noriska alperna,
Gross-Venediger-gruppen, hörande bergstopp, på gränsen
mellan Salzburg och Tyrolen. Höjden omkr. 3,500
m. (11,790 f.). Stora glacierer.
Dreissiger. 1) I Österrike en provinsbenämning
på 1/3-riksdalern (8 "gute groschen"), hvilket mynt
motsvarade 1/2 gulden eller 87 1/2 öre
svenskt. – 2) I Bajern ett spanmålsinått = 1/192
skäppa = 1,158 liter (0,44 k:nr).
Dreiö, en s. om Fyen belägen ö, tillhörande
grefskapet Brahes-minde. 10 1/2 qv.-kilom. (0,19
qv.-mil). Omkr. 700 innev. Betydande fiske.
V. Ebg.
Dreja bi, sjöv., en manöver, medelst hvilken man söker
minska ett fartygs fart, genom att ställa seglen så,
att de motverka hvarandra. Fartyget bör dock först
läggas bidevind (nära vinden). Denna manöver (förr
kallad "brassa på stång") kallas numera oftast att
brassa back eller ligga uppbrassad. Jfr Bi. R. N.
Drejare, sjöv., en två fot lång, mot ändarna
afspetsad trästång, hvilken begagnas såsom häfstång,
då man vill hårdt åtdraga ("dreja åt") en surrning,
en bänsel, ett taljerep o. s. v. Jfr Spanskt spel.
R. N.
Drejer, Salomon Tomas Nikolai, dansk botaniker,
f. 1813, d. 1842, var flere gånger tillförordnad
docent vid universitetet i Köpenhamn. Han utgaf
bl. a. Flora excursoria hafniensis (1838)
samt de vetenskapliga afhandlingarna Elementa
phyllologiae (1840) och Symbolae caricologicae
(1844). 1841 valdes han till utgifvare af "Flora
danica", men hann icke fullborda något häfte.
E. Ebg.
Drejer (Dreier), Fredrik Henrik Hennings, den förste
danske socialisten, f. 1827, blef 1844 student och
egnade sig åt medicinen, men dog redan 1853. Han
utgaf flere socialistiska och kyrkofientliga skrifter:
Folkenes fremtid (1848), Fremtidens folkeopdragelse
(s. å.), Åndetroen og den frie tänkning (1852)
m. fl. äfvensom veckobladet "Samfundets reform"
(under ett års tid, ehuru med flere af brott).
E. Ebg.
Drejrep, sjöv., det tåg, hvari mars- och stundom
äfven bramrån hänger. Jfr Fall.
Drejvända, sjöv., vända med ett fartyg på det sätt
att man låter förskeppet komma upp i vinden och sedan
tvingar det tillbaka samma väg, med akterskeppet
upp mot vinden, – hvilket sker genom att brassa back
förrårna, intaga en del af akterseglen och ställa de
öfriga så, att vinden blåser längs med rårna, samt
derefter lägger rodret andra vägen och slutligen
förfar så som vid "vändning undan vind". Denna
manöver, som med frisk vind och hög sjögång kan
blifva mycket farlig, användes, när man med fartyget
ej lyckas "vända genom vind" eller när utrymmet ej
medgifver att "vända undan vind". R. N.
Drengsered, socken i Hallands län, Årstads härad. Se
Drängsered.
Drenthe l. Drente, landskap i nordöstra delen af
Nederländerna, på gränsen mot Tyskland. D. är ett af
ljunghedar och torfmossar uppfyldt skoglöst slättland,
med flere stora fattig- och förbättringskolonier, på
hvilka 1873 funnos 10,000 kolonister. – Arealen 2,663
qv.-kilom. (48,36 qv.-mil). 117,026 innev. (1878). De
vigtigaste näringarna äro jordbruk och fårskötsel. –
Landet är rikt på minnen från den förhistoriska tiden:
stendösar och gånggrifter, s. k. "hunnebedden"
m. fl. I 8:de årh. invandrade sachsarna dit och
undanträngde den frankiska befolkningen. De nuvarande
innevånarna, af hvilka många emellertid härstamma
från ett ännu äldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
