Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dotation - Dotis - Dotkopp - Dottore, D. di Bologna - Dotzauer, Justus Johann Friedrich, tysk violoncellist - Dou, holländsk målare. Se Doy. - Douai - Douane - Douarnenez - Douay, stand i franska depart. Nord (Flandern). Se Douai. - 1. Douay, Charles Abel, fransk general - 2. Douay, Félix Charles, den förres broder, fransk general - Doublure - Doubs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dessa och blefvo till en del ersatta genom pensioner
åt innehafvarna. Särskildt med hänsyn till anslagets
benefika natur gafs benämningen dotation äfven åt
anslagen till den kejserliga familjens medlemmar. I
öfverensstämmelse med nu anförda uppfattning af
begreppet dotation var "la dotation de la couronne"
i Frankrike benämningen på den fasta och lösa
egendom, som var ställd till suveränens disposition,
om hvilken egendoms rättsliga natur må anmärkas,
att den är "impréscriptible" och "inaliénable". –
Dotationer benämnas äfvenledes de, vare sig af fasta
egendomar eller af penningar bestående, anslag,
som blifvit gifna till det tyska kejsaredömets
statsmän och krigare. – I Preussens utgiftsstat
förekomma vissa ständiga utgifter uppförda under
namn af dotationer: ett tillskott till civillistan,
anslag till statsskuldens förräntande och amortering,
m. m. – I allmänhet torde sålunda med dotation
förstås ett till personer eller stiftelser giftet
anslag af benefik natur. – Dotera, gifva dotation.
Th. R.
Dotis (Magyar. Tata, Lat. Theodatum),
köping i ungerska komitatet Komorn. 9,855
innev. (1869). Yllemanufakturer, brännerier,
sockerraffinaderier, vinodling. Svafvelkällor och
stora marmorbrott finnas i trakten.
Dotkopp, sjöv., ett rundt, aflångt halfcirkel- eller
hjertformigt trästycke, som i midten har ett hål
och i ytterkanten en urhålkad ränna, i hvilken det
tåg lägges, hvartill dotkoppen skall fästas. De
större dotkopparna begagnas såsom jungfrur
vid ansättning af stag o. d., de mindre såsom
"enkla block". Jfr Ansätta, Block och Jungfru.
R. N.
Dottore [-tåre], D. di Bologna, Ital., "doktorn
från Bologna", sedan 12:te årh. en stående komisk
karaktersmask i den italienska commedia dell’
arte. Den framställer en lärd pedant, som har svart
näsa, röda kinder och glasögon och som talar den
bolognesiska dialekten (jfr Commedia dell’ arte).
Dotzauer, Justus Johann Friedrich, tysk
violoncellist, f. 1783, blef 1811 anställd såsom
förste violoncellspelare vid hofkapellet i Dresden,
pensionerades 1850 och dog 1860. Som virtuos på sitt
instrument stod han i främsta ledet. Som komponist
utmärkte han sig i synnerhet genom en mängd värdefulla
stycken (bl. a. en skola) för violoncell. Om hans
lärareduglighet vittna flere framstående elever.
A. L.
Dou [dau], holländsk målare. Se Dov.
Douai l. Douay [-ä], befäst stad i franska
depart. Nord (Flandern), vid floden Scarpe. 23,348
innev. (1876). Staden har en filosofisk och en
juridisk fakultet samt flere andra högre och lägre
undervisningsanstalter äfvensom ett bibliotek på
40,000 band, museer, botanisk trädgård m. m. Bland
offentliga byggnader märkas: kyrkan Notredame
(från 12–14:de årh.) och rådhuset (delvis från 15:de
årh.). Maskinverkstäder, jerngjuterier, socker-,
tyll-, spets- och bensvärtsfabriker, bomulls-
och linnespinnerier, garfverier, såpsjuderier
m. m. Liflig handel.
Douane [-a’n], Fr. (Ital. dogana, af Lat. ducere,
föra), egentl. in- och utförsel af varor; tull,
tullkammare, tullumgäld.
Douarnenez [-arnönä], hamnstad i franska
depart. Finistère (Bretagne), vid en vik af samma
namn. 8,637 innev. (1876). Sardinfiske. Hafsbad.
Douay [-ä], stad i franska depart. Nord (Flandern). Se
Douai.
1. Douay [-ä], Charles Abel, fransk general,
f. 1809, utmärkte sig i Krimkriget (1855), i
synnerhet vid angreppet på Malakoff, blef derunder
brigadgeneral, deltog sedan i 1859 års italienska
fälttåg, blef 1866 divisionsgeneral, fick 1869
uppsigten öfver krigsskolan i S:t Cyr och erhöll
vid fransk-tyska krigets utbrott, 1870, befälet
öfver andra infanteridivisionen af Mac Mahons kår.
Med denna division måste han d. 4 Aug. 1870 upptaga
striden mot den öfverlägsna tredje tyska armén
vid Weissenburg. Då han såg sina trupper vika,
greps han af förtviflan öfver att hans namn skulle
fästas vid det första nederlaget. Han störtade
derför in i fiendernas vimmel och fann på detta sätt
den död han sökte.
2. Douay [-ä], Félix Charles, den förres broder,
fransk general, f. 1816, tjenade först i Alger,
sedan på Krim 1855 och, såsom brigadgeneral, i det
italienska kriget 1859, hvarunder han svårt sårades
vid Magenta, förde som divisionsgeneral befäl i
mejicanska fälttåget 1862–67 och fick 1870,
vid fransk-tyska krigets utbrott, kommandot öfver
sjunde armékåren. Efter Mac Mahons nederlag vid
Wörth bedref han skyndsamt fullbordandet af Belforts
utanverk och stötte derefter till Mac Mahons armé i
Châlons. Vid Sedan försvarade han hårdnackadt höjderna
på fransmännens venstra flygel, men måste till följd
af kapitulationen gifva sig fången. 1871 tog han en
mycket framstående del i belägringen och eröfringen
af Paris samt "kommunens" besegrande. 1873 blef
han befälhafvare öfver femte armékåren. Död 1879.
Doublure [-yr], Fr. (af doubler, fodra), foder (på
kläder), krage på uniformspersedlar; ett slags groft
hvitt kläde.
Doubs [dou]. 1) Flod i östra delen af Frankrike,
i Jura. Den rinner upp på berget Rixoux, i
depart. Rhône, flyter först mot n. ö., utgör
till en del gränsen mellan Frankrike och Schweiz,
vänder vid S:te Ursanne i Schweiz tvärt mot v.,
genombryter i många krökningar Juras åsar och
närmar sig Vogeserna, men ändrar vid Montbéliard
åter riktning och flyter sedan mot s. ö. samt
förenar sig vid Verdun med Saône. Längd 430
kilom. (58 mil). Denna flods vatten drifver en
mängd industriella anläggningar. Många vattenfall,
af hvilka det 27 m. (91 f.) höga Saut de Doubs, nära
den schweiziska gränsen, är det mest berömda. – 2)
Departement i östra Frankrike. Det omfattar en del af
det forna Franche-Comté. Arealen 5,228 qv.-kilom. (95
qv.-mil). 306,094 innev. (1876). Landet är till
största delen uppfyldt af Jurabergen och olämpligt
för odling. Hufvudnäringen är urtillverkning;
nio tiondedelar af alla ur, som säljas på franska
marknaden, äro tillverkade i D. Andra näringar äro
fabrikation af metallarbeten, tillverkning af träkärl,
osttillverkning och saltberedning. Hufvudstad:
Besançon. A. G.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
