Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Domkyrka - Domkyrkosyssloman - Domleschg - Dommel - Dommer, Arrey von, tysk musikskriftställare - Domnarfvet - Domning - Domo d'Ossola - Dompelers - Dompierre d'Hornoy, Charles Marius Albert de D., fransk minister
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förhållande beror derpå att vid reformationens införande
i Danmark reduktionen af de andliges förmögenhet ej
omfattade kyrkornas gods och andelar i tionden,
och derför har ej något anslag, motsvarande
domkyrkotunnan, derstädes varit af nöden. Lunds
domkyrka deremot åtnjuter högst betydliga årliga
inkomster af sina från katolska tiden behållna
egendomar och af sin kyrkotionde. Den kronotionde,
som är anslagen åt domkyrkorna, vare sig i form
af domkyrkotunna eller på annat sätt, ingår numera
till statsverket, som från landtränterierna lemnar
domkyrkorna kontant ersättning derför (k. förordn.
d. 23 Juli 1869; k. kung. d. 5 Okt. 1871).
Domkyrkornas ekonomiska förvaltning ombesörjes,
under inseende af biskop och landshöfding,
af en domkyrkosyssloman. Denne tjensteman, som,
med konsistorii vetskap, tillsättes af biskopen,
skall enligt 1686 års kyrkolag vara prest. (Lunds
domkyrkas ekonomi skötes af ett domkyrkoråd med
en domkyrkoinspektor, som kan vara lekman. Äfven
Göteborgs domkyrkas ekonomiska angelägenheter
förvaltas af ett domkyrkoråd.)
De gamla domkyrkorna, som uppfördes under den
katolska tiden, äro i allmänhet af ett prydligt
byggnadssätt. Några domkyrkor, särskildt Upsalas och
Lunds, äro bland Sveriges förnämsta arkitektoniska
mästerverk. A. Th. S.
Domkyrkosyssloman, den tjensteman, hvilken ombesörjer
domkyrkornas ekonomiska förvaltning. Jfr Domkyrka.
Domleschg l. Tomleschg (Raetorom. Domgiasca
l. Tomiliasca), vacker och bördig dal i schweiziska
kantonen Graubünden (Grisons), mellan Heinzenberg
och Churwaldbergen. Längd 10 kilom. (1,3 mil) och
största bredden 3 kilom. (nära 0,5 mil). Omkr. 6,000
innev., af hvilka de flesta äro protestanter. Dalen
genomflytes af strömmarna Hinterrhein, Albula
och Nolla, af hvilka den senare ofta orsakar stor
förödelse. Klimatet är så mildt, att persikor och
mandlar mogna. Dalen är rik på ruiner och slott
samt eger tjugotvå byar. Der talas dels tyska,
dels raetoromanska.
Dommel, flod i Nederländerna. Den rinner upp i
belgiska prov. Limburg, upptager Beerse och Rul,
förenar sig vid ’sHertogenbosch med Aa och faller,
under namnet Dieze, ut i Maas, vid fästningen
Crèvecoeur. Längd 90 kilom. (12 mil).
Dommer, Arrey von, tysk musikskriftställare,
f. 1828, stadsbibliotekarie i Hamburg, har
företrädesvis gjort sig känd såsom kritiker samt
genom de förtjenstfulla arbetena Elemente der musik
(1862), Musikalisches lexikon (1865) och Handbuch
der mwsikgeschichte (1868, 2:dra uppl. 1878).
A. L.
Domnarfvet, jernverk och såg i Kopparbergs län
och Stora Tuna socken, två mil från Falun, vid
Bergslagernas jernväg och Dalelfven. Sågen har 6
dubbla samt 4 enkla ramar, och vid densamma sågas
årligen 3–4 hundra tusen timmer. Affallet användes
till kol. Jernverket drifves af vatten, som från
elfven ledes genom en 300 m. (1,010 f.) lång och
7 m. (23 f.) bred tunnel. Motorerna utgöras af 9
reaktionsturbiner. Den befintliga naturkraften är
5,000 hästkrafter, och
deraf nyttiggöra motorerna 55 proc. I fullständigt
skick är jernverket beräknadt att kunna årligen
lemna 1 mill. ctr räls, plåt, tyres, samt stång- och
finjern. Det omfattar 4 masugnar, 2 bessemer-ugnar,
2 martin-ugnar samt valsverk, lancashirehärdar
o. s. v. Arbetarnas antal är beräknadt uppgå till
högst 500, med inlogering i 80 särskilda hus,
hvardera med bostad för 2 familjer och 4 ogifta
personer. Jernverket är uppfördt under midten af
1870-talet. (Jfr C. Wittenström, "Beskrifning öfver
Domnarfvets jernverk", i "Jernkontorets annaler"
för 1879.) Th. N-m.
Domning, fysiol, ett tillstånd, som under
vissa omständigheter inträder i någon kroppsdel,
företrädesvis extremiteterna, och vanligen är förenadt
med minskad känsel- och rörelseförmåga samt med
egendomliga subjektiva känselförnimmelser. Dessa
förnimmelser äro svåra att beskrifva. De äro än
stickande och än så att säga surrande, än likna de
den förnimmelse man erfar, då en insekt (t. ex. en
myra) kryper på huden ("myrkrypning"). Orsaken
till denna företeelse torde i de allra flesta fall
böra sökas i någon inverkan på den ifrågavarande
kroppsdelens nerver, hvarigenom dessas ledningsförmåga
blifvit mer eller mindre rubbad. Vanligast uppträder
domning i de undre extremiteterna, då vid sittande
ställning lårets baksida hvilar emot en skarp kant
och till följd deraf den stora höftnerven (nervus
ischiadicus) sammantryckes; men detta tillstånd
iakttages äfven ofta i en arm, i synnerhet då dess
nervstammar blifvit klämda, hvilket ofta sker,
t. ex. under sömnen, derigenom att hufvudet hvilar
på armen eller att armen hänger öfver sängkanten. I
sådana fall kan det stundom gå så långt, att vid
personens uppvaknande armen befinnes fullkomligt lam
och känsellös – ett tillstånd, som lyckligtvis är
snart öfvergående. Sådana förnimmelser, som de, hvilka
utmärka domningen, kan man på sig sjelf när som hälst
framkalla i lillfingersidan af handen, om man tätt
bakom den inre armbågsknölen stadigt trycker på den
derstädes omedelbart under huden liggande ulnarnerven
("tjufsenan"). Om domning och de egendomliga
förnimmelser, som åtfölja detta tillstånd, en längre
tid fortfara och icke kunna härledas från något
genom svulster e. d. utöfvadt tryck på de periferiska
nervstammarna, kunna de utgöra betydelsefulla symptom
af sjukliga förändringar i nervsystemets centralorgan.
C. L.
Domo d’Ossola (fordom Oscella), stad i den italienska
prov. Novara (Piemont), i Ossola-dalen, vid foten
af Simplon och vid den derstädes segelbara floden
Tosa. Omkr. 2,500 innev. Staden, som ligger 305
m. (1027 f.) öfver hafvet och är utgångspunkt för
fotturer i de södra alpdalarna, är mycket besökt
af resande.
Dompelers, Holl. (af dompelen, dyka), vederdöpare.
Dompierre d’Hornoy [dångpiär dårnåa], Charles Marius
Albert de D., fransk minister, född d. 24 Febr. 1816,
blef 1849 fregattkapten, 1864 konteramiral och 1871
vice-amiral. Efter revolutionen d. 4 Sept. 1870 var
han en kort tid marinminister, blef 1871 medlem af
nationalförsamlingen, der han slöt sig till högern,
och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
