- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 3. Capitulum - Duplikant /
1345-1346

(1880) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dombrott - Dombrovski, Jan Henryk, polsk general - Dombrovski, Jaroslav, kommunard-general - Dôme - Domeberget, kulle i Habo socken i Skaraborgs län. Se Domberget. - Domedag. Se Yttersta domen. - Domène - Domenichino, italiensk målare. Se Zampieri, D. - Domenico, italiensk folkskald. Se Burchiello. - Domenico, Giovan, italiensk filosof. Se Campanella, Th. - Domesdaybook - Domesnäs - Domesticera - Domesticus - Domestik - Domestikation - Domherre-slägtet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Dombrott, jur. Det afgörande, som en domstol genom
dom fastställer angående ett densammas pröfning
underkastadt mål, måste gälla såsom rätt och ega
laga kraft, såvida icke domen i laga ordning,
genom föreskrifna rättsmedel, varder föremål för ny
pröfning och ändras. Försök att olagligen åstadkomma
en förnyad pröfning kallas dombrott eller domqval
och är belagdt med böter, hvilket straff äfven träffar
den, hvilken yttrar sig förgripligt om dom, som vunnit
laga kraft. I. Afz.

Dombrovski, Jan Henryk, polsk general, född d. 29
Aug. 1755 nära Krakov, gick först i sachsisk och
derefter i polsk tjenst samt utnämndes 1793 till
general. Under kriget mot Ryssland och Preussen
(1794), då han förde befälet mot preussarna, undsatte
han Varsjav och intog Bromberg. Efter nederlaget
vid Macieovice (1794) måste han gifva sig fången,
men befriades snart och erhöll anbud att inträda i
rysk eller preussisk tjenst. Han begaf sig likväl
i stället till Frankrike, hvarest han uppsatte en
polsk legion. I spetsen för denna deltog han med
stor utmärkelse i fälttågen i Italien 1799–1801. År
1806 åtog sig D. att bringa Polen till resning. Han
deltog äfven i belägringen af Danzig (1807) och i
slaget vid Friedland (s. å.). Efter freden (1807)
var han, till 1812, generallöjtnant i hertigdömet
Varsjav. Sistnämnda år förde han en division, ledde
belägringen af Bobruisk och tog del i skyddandet
af Beresina-öfvergången. Sedermera deltog han i
fälttågen 1813 och 1814. 1815 blef han polsk general
och senator; men misshälligheter mellan honom och
storfursten Konstantin, som var befälhafvare för
polska hären, förmådde honom snart att draga sig
tillbaka till sina gods i Posen. Der dog han d. 6 Juni
1818. D. efterlemnade ett arbete, Histoire des légions
polonaises en Italie,
hvaraf andra upplagan utkom 1829.
C. O. N.

Dombrovski, Jaroslav, kommunard-general, f. i
Volhynien 1835, var först i rysk militärtjenst
och deltog sedan i Garibaldis expedition mot
Neapel (1860). Sedan deltog han i polska upproret
(1863), dömdes för den skull till deportation och
skickades till Sibirien, men lyckades rymma under
färden dit och begaf sig 1865 till Paris. Under
belägringen af sistnämnda stad 1870–71 slöt han sig
till kommunarderna, och i April 1871 fick han af
kommunregeringen befälet öfver den i Neuilly stående
upprorshären samt i slutet af Maj uppdraget att
försvara Montmartre. Under det Versailles-trupperna
stormade Paris, blef han d. 24 Maj dödligt sårad på
en barrikad och afled dagen derefter.

Dôme [dåm], Fr. (af Lat. domus, hus, med
underförstådt Dei, Guds, således egentl. Guds hus),
domkyrka, katedral; ett rundt, hvälfdt tak öfver en
kyrka, kupol. Se Domkyrka.

Domeberget, kulle i Habo socken i Skaraborgs län. Se
Domberget.

Domedag. Se Yttersta domen.

Domène [dåmän], Lac, "Schwarzsee",’alpsjö i
schweiziska kantonen Freiburg. 1,056 m. (3,556
f.) öfver hafvet.

Domenichino [-kino], italiensk målare. Se Zampieri,
D.


Domenico, italiensk folkskald. Se Burchiello.

Domenico, Giovan, italiensk filosof. Se
Campanella, Th.

Domesdaybook l. Doomsdaybook
[dumsdebuck], Eng., "Domedagsboken", Liber de
Wintonia,
en jordebok öfver England, hvilken
upprättades på Vilhelm eröfrarens befallning och
afslutades år 1086. Den gamla pergamentsurkunden
består af en volym i folio- och en i qvart-format. Den
senare, en förteckning öfver egendomarna i tre
grefskap, tyckes vara en del af det först upprättade
egendomsregistret; den förra, som innehåller en
förteckning öfver egendomarna i trettio andra
grefskap, torde deremot vara endast ett sammandrag
af det ursprungliga registret. "Domedagsboken"
upprättades i den kongl. kammaren, efter
uppgifter, som kronans kommissarier samlade
i orterna, der innevånarna måste på ed aflägga
fullständig redogörelse för hvarje egendoms omfång,
beståndsdelar och värde. Denna bok egde högsta
vitsord i jordetvister, och dess utslag ansågs stå
fast som domen på domedag – hvaraf namnet lär hafva
kommit. 1783 utgafs den från trycket. Under loppet af
de senare åren har den utgifvits i fotozinkografi. –
I England finnas äfven "domedagsböcker" af endast
lokal betydelse: för York, Norwich m. fl. trakter.
J. Th. W.

Domesnäs l. Domsness (Lett. Kolguragas), Kurlands
norra udde, hvilken utlöper i Rigabukten.

Domesticera (af Lat. domesticus, af domus,
hem), göra hemtam, tämja; göra inhemsk. – Subst.
domestikation. Jfr Domestik.

Domesticus, Lat. (af domus, hus), hemmahörande,
inhemsk, inländsk; huspredikant.

Domestik (Fr. domestique, Lat. domesticus, af
domus, hem), som har att göra med hemmet,
fosterlandet o. s. v., hemmahörande, huslig;
tjenare, medlem af husfolket, tjenstehjon; ett slags
gröfre bomullstyg.

Domestikation (jfr domesticera), tämjning,
förvandling till husdjur.

Domherre-slägtet, Pyrrhula, zool., ett till
tättingarnas ordning (Passerinae), sångfoglarnas

illustration placeholder


underordning (Oscines) och de finkartade foglarnas
familj (Fringillidae) hörande slägte, som kan betraktas
såsom en mellanlänk mellan fink- och korsnäbbslägtena
och igenkännes på den koniska, kägelformiga, korta
och tjocka näbben, hvilken är ungefär lika hög som
bred och besatt med borsthår i munvikarna, vidare på
de hvarandra ej korsande käkarna, den starkt hvälfda
öfverkäken, hvilken saknar tydlig inskärning bakom
den nedböjda spetsen, som hänger öfver den något
uppåt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:51 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfac/0679.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free