Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Distomum - Distorsion - Distrahera - Distrait - Distraktion - Distribuera - Distrikt - Disunerade (Desunerade) greker l. Icke-unerade greker. Se Desunerade greker. - Dita-bark - Ditaïn och Ditamin, garmak. Se Ditabark. - Diteism - Dithmar, tysk biskop. Se Dietmar. - Dithmarschen. Se Ditmarksen. - Ditmar l. Dittmarsz, Henrik, dansk målare - Ditmarsken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vatteninsekter eller möjligen i en liten landsnäcka och
undantagsvis i menniskan. Derefter förlora de
svansarna och inkapslas i sina nya värdars kroppar
såsom "trematodpuppor" samt få en dubbel krona af
hakar omkring hufvudet. Sedan blifva de, tillika
med sina värdar, snäckorna (sniglarna) eller
insekterna, nedsväljda af betande får eller andra
djur, antagligen med det vatten, som djuren dricka
("passiv migration"). I dessa slutliga värdar brista
de cystor, som omgifva trematodpupporna, och dessa
flytta sig derefter, med hjelp af sina hakar, till
det för dem bäst passande organet, t. ex. lefvern
(hos fåret), hvarest deras könsorgan utvecklas, och
derigenom är den fullmogna trematodtypen uppnådd. Då
nu lefverigelns embryon utvecklas i vatten och
mellanformerna i distomernas generationsvexlingskedja
uppehålla sig i lägre och mindre sötvattensdjur, så
förklaras deraf lätt det sakförhållandet att endast de
fårhjordar, som beta å vattensjuka marker, angripas af
"igelsjukan". O. T. S.
Distorsion (Lat. distorsio, af distorquere,
förvrida), med., ett slags ledvrickning, som
uppkommer genom yttre våld eller genom ett fall,
hvars verkan är sådan, att de benytor, hvilka
sammansätta en ledgång, drifvas i sär, men utan att
lemna hvarandra. (Om benytorna aflägsna sig från
hvarandra, uppkommer ett annat slags ledvrickning,
en verklig luxation.) Äfven de band (ligament), som
på sidorna skydda leden, blifva vid distorsionen
mer eller mindre tänjda samt kunna delvis eller
helt och hållet brista. Derpå kan följa en ganska
betydlig smärta, svullnad omkring och inuti leden
samt t. o. m. verkliga ledgångsinflammationer. Äfven
i lindrigare fall blir ledens funktion lidande, så
att rörelserna hindras; i svårare eller försummade
fall kan detta hämmande af rörligheten fortfara
länge eller för alltid. Fordom behandlades detta
tillstånd uteslutande med antiflogistiska medel:
iglar, koppning, köld och framför allt hvila. Ett
i alla afseenden bättre medel är massagen.
Denna ej allenast medför en hastigare hjelp,
utan tillåter patienten att redan i början begagna
den sjuka extremiteten, hvarigenom styfheten lätt
förebygges. Någon gång förekommer distorsion jämte
brott af ben i ledens närhet. Behandlingen af sådana
fall är långt svårare, men massagen är ej ens då
alltid utesluten. Rsr.
Distrahera (Lat. distrahere, draga åtskils), afleda
(uppmärksamheten), göra tankspridd, störa. Jfr
Distraktion.
Distrait [-trä], Fr., tankspridd. Jfr Distrahera.
Distraktion (Fr. distraction), tankspriddhet,
förvirring. Jfr Distrahera.
Distribuera (Lat. distribuere), indela, fördela,
utdela, sprida. Särskildt användes detta ord om den
verksamhet, som en bokhandlare utöfvar, när han
åtagit sig att på vissa vilkor till allmänheten
befordra (men ej bekosta) ett literärt alster
(s. k. distributionsaffär). Jfr Bokhandel,
II, sp. 803 o. f. – Distribution, indelning,
fördelning, spridning. – Distributiv, indelande,
fördelande. Distributiva partiklar, gramm., indelande
partiklar, t. ex. dels–dels, än–än.
Distrikt (Med. Lat. districtus, domsrätt,
af Lat. distringere, utsträcka, utspänna),
landsträcka, område. I många land nyttjas detta ord
som officiel benämning på de områden, till hvilka
åtskilliga ämbets- och tjenstemäns verksamhet är
begränsad. Detta är t. ex. i Sverige förhållandet
inom armén (militärdistrikt), bergsstaten,
jernvägstrafikstaten, läkarestaten, lots- och
fyrinrättningen, skogsstaten, tullstaten, väg-
och vattenbyggnadskåren m. fl. – Distriktschef,
titel för cheferna i vissa förvaltningsdistrikt.
Disunerade (Desunerade) greker l. Icke-unerade
greker. Se Desunerade greker.
Dita-bark, Cortex alstoniae l. C. echitis, farmak.,
är barken af Alstonia scholaris R. Br. (Echites
scholaris L.), ett till nat. fam. Apocyneae K. Br.,
kl. Pentandria L. hörande resligt och vackert
träd, som förekommer i skogarna på Ostindiens
öar. Barken, som mer än ett århundrade varit känd
såsom ett bittert och magstärkande medel, är,
under namnet c. tabernaemontane, officinell på
Java. Äfven i den engelsk-ostindiska farmakopén
är den upptagen. Nyligen har den blifvit prisad
såsom ett kraftigt medel mot frossan, och försök
med det ur denna bark framställda ditaïnet hafva
ådagalagt, att detta medel, i samma dos som kinin,
eger förmåga att bota nämnda sjukdom. Ditaïnet är
ett ej kristalliserande, svartbrunt, extraktlikt
ämne. Man har ur detsamma framställt ett annat ämne,
ditamin, samt – enligt en nyare, men ej bekräftad
uppgift – äfven kinin. Skulle kinin verkligen
finnas i dita-barken, så vore detta af den allra
största vigt, emedan man då egde en ny och riklig
källa för erhållandet af denna oumbärliga alkaloid.
O. T. S.
Ditaïn och Ditamin, farmak. Se Ditabark.
Diteism (af Grek. dis, dubbelt, och theos, gud),
tron på två gudar. – Diteist, en som tror på två
gudar. Jfr Teism.
Dithmar, tysk biskop. Se Dietmar.
Dithmarschen. Se Ditmarsken.
Ditmar l. Dittmarsz, Henrik, dansk målare, f. i början
af 1600-talet, sannolikt i Tyskland, arbetade 1658–60
eller ännu något längre i Hamburg och åtminstone från
1670 i Danmark, der han dog 1677 l. 1678. En större
tafla af honom, Fredrik III:s lik på paradsängen,
förvaras i Roskilde domkyrka. För öfrigt målade han
en mängd porträtt, af hvilka åtskilliga äro återgifna
i kopparstick. Ph. W.
Ditmarsken (Dithmarschen), vestra delen af det
forna hertigdömet Holstein, begränsas i s. af Elbe,
i v. af Nordsjön, i n. af Eider och i ö. af en rad
sjöar och träsk. Arealen omkr. 1,375 qv.-kilom. (25
qv.-mil). Omkr. 75,000 innev. Vestra delen, som
ligger så lågt, att den måste genom dammar skyddas
för öfversvämningar, består af ett fruktbart, med
kanaler genomdraget marskland, mer egnadt för
boskapsskötsel än för åkerbruk. Östra delen är ett
vågformigt, skogrikt högland. Fordom var D. indeladt
i två landskap, och dessa bilda numera hvardera en
krets i preussiska provinsen Schleswig-Holstein. I
den ena kretsen, Norder-Dithmarschen, 609
qv.-kilom. (11,06 qv.-mil), med 35,750 innev. (1875),
ligger köpingen Heide,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
