Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dimitri - Dimittera - Dimkristaller - Dimma - Dimorfi - Dimya, zool. Se Musseldjur. - Dina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ryssland med en väldig här, blef han öfvervunnen på
Kulikovska fältet vid Don (d. 8 Sept. 1380). Genom
denna seger, som förskaffade D. namnet "Donskoj",
d. v. s. den donske, blef han en af Rysslands
nationalhjeltar. Ehuru tatarerna 1382 tvungo
honom till underkastelse, bibehöll han dock
sin maktställning inom Ryssland, der han förfor
mycket strängt med de furstar och bojarer, som
satte sig upp emot honom. D., som arbetade på att
få storfurstevärdigheten ärftlig inom sin ätt,
är den egentlige grundläggaren af riket Moskva. –
5) D. Ivanovitsch, yngste sonen till tsar Ivan "den
förskräcklige", föddes 1583 och blef, jämte sin moder,
af morbrodern Boris Godunov, för hvilken han stängde
vägen till tronen, undanförd till Uglitsch samt
der mördad 1591. Emellertid spred sig ett rykte,
att hans moder räddat honom genom att lemna ett
understucket barn i mördarnas våld. I anledning
deraf uppträdde efter hvarandra flere personer, de
s. k. "falske Dimitrijerna", som uppgåfvo sig vara
den räddade D. Ivanovitsch och gjorde anspråk på ryska
kronan. Den förste falske D. (1603–1606) var, enligt
gängse uppgifter, en munk vid namn Grigori Otrepiev,
af fattig adelsslägt och bördig från Kostroma samt
mycket lik den mördade Ivan. Några antaga, att han
var af kosackiskt blod. Såsom Ivan yppade han sig
1603, först för furst Visznievski i Litaven, i hvars
tjenst han stod, och derefter för Mniszek, vojvod
af Sandomir. Denne föreställde honom för Sigismund
III af Polen, som ville begagna sig af honom för att
sprida förvirring i sitt grannland. Understödd af
polska friskaror, drog D. in i Ryssland med en här,
som hastigt ökades med tillströmmande kosacker och
annat löst folk. Boris Godunov blef flere gånger
slagen, och efter hans hastiga död (1605) kröntes
tronpretendenten s. å. till tsar. D. styrde med kraft,
men uppväckte allmän ovilja genom sitt förakt för
den grekiska religionen. Den 17 Maj 1606, midt under
högtidligheterna med anledning af hans bröllop med
Mniszeks dotter Marina, föll han, jämte en mängd
polacker, i Moskva offer för det uppretade folket,
anfördt af Vasili Sjujski. Vasili blef nu tsar. Men
mot honom uppträdde 1607 en ny tronpretendent,
den andre falske D. (1607–10), enligt somliga
uppgifter en jude, enligt andra en son till furst
Andrej Kurbski. Han föregaf sig vara den året förut
störtade D. och sade sig hafva genom flykten undgått
blodbadet i Moskva. Den hersklystna Marina erkände
honom som sin man, hvarefter han fick polsk hjelp. I
April 1608 besegrade han Vasili vid Bolkov och slog
läger vid Tusjino, en mil från Moskva. Det var i
denna förtviflade belägenhet Vasili fick anbud om
hjelp af konung Karl IX, som ansåg Polens framgångar
i Ryssland farliga för Sverige. Enligt fördragen af
1608 och 1609 marscherade Jakob de la Gardie 1609
till Moskvas befrielse. Samtidigt röjde den polske
konungen Sigismund sin afsigt att göra sig till herre
i Ryssland. Han uppmanade de polske anförarna i D:s
här att till honom utlemna den nu för hans planer
besvärlige pretendenten. D. lyckades dock fly undan,
men blef 1610 mördad i Kaluga. – Den tredje
falske D. var diakonen Sidore, som bemäktigade sig det
starka Pskov och af kringliggande nejder hyllades som
tsar. Det var mot honom och hans parti, som Evert
Horn kämpade 1611–12. Denne D. utlemnades af Pskovs
innevånare, fördes till Moskva och afrättades der
1613. – En fjerde falsk D. var den, som utgaf sig för
en son af Grigori Otrepiev och Marina Mniszek. Äfven
han understöddes en tid af polackerna. 1665 stryptes
han i Moskva.
J. Th. W.
Dimittera (af Lat. dimtttere), bortskicka, afsända,
aftacka, låta gå. Jfr Dimission.
Dimkristaller, meteor. Vid mycket låg temperatur
utgöres dimman ofta af små iskristaller, sväfvande
i luften, såväl i de lägre lagren, under vintern,
som i de högre kalla luftlagren, under sommaren.
L. A. F.
Dimma, meteor. När ånga uppstiger från en kokande
vattenmassa, uppstår imma, som utgöres af en mängd
små, i luften sväfvande vattenblåsor. Imman är icke
ånga i egentlig fysikalisk mening, utan förtätad
ånga. Om vattenångans förtätning sker i stort, såsom
i fria luften, uppstår hvad vi kalla dimma, hvilken
således är i stort detsamma som imman från kokande
vatten. Dimma bildas företrädesvis när vattnet i
sjöar, floder eller fuktig mark är varmare än den
med fuktighet mättade luften. Den vattenånga, som
alstras till följd af vattnets eller jordytans högre
temperatur, förtätas genast åter, så snart den kommer
upp i den kallare, med vattenånga redan mättade
luften. Är luften icke mättad med ånga, så utfälles
ej dimma, äfven om luften har lägre temperatur
än marken eller vattnet. Ångan kan då utbreda sig
i luften utan att förtätas. – Af hvad här anförts
följer, att företrädesvis om hösten dimma måste
uppstå öfver sjöar, floder och sänka trakter. Kuster,
mot hvilka hafsströmmarna föra varma vattenmassor,
äro särdeles dimmiga. Sådant är, till följd af
golfströmmens inverkan, förhållandet t. ex. i England
och Newfoundland. Äfven under andra förutsättningar
än de nu nämnda kan dimma uppstå. Öfver floder ser
man stundom tät dimma, emedan luften är varmare än
vattnet eller isen. I detta fall är den varmare, öfre,
luften mättad med fuktighet och afkyles genom beröring
med de kallare, lägre, lagren, så att vattenångan
förtätas och utfälles. Dimma bildas dock ej endast
öfver floder och sjöar, utan äfven öfver land,
om genom luftströmmarnas inverkan varma fuktiga
luftmassor blandas med kallare och bringa deras
temperatur under daggpunkten. L. A. F.
Dimorfi l. Dimorfism (af Grek. dis,
dubbelt, och morfe, form, gestalt),
tvåformighet. 1. Kem. miner. Den först af
Mitscherlich (1823) iakttagna egenskapen hos vissa
ämnen att kunna uppträda i tvänne oförenliga
kristallformer, t. ex. svafvel, kalkspat, kol
(diamant och grafit). – 2) Bot. Se Pleomorfi.
Dimya, zool. Se Musseldjur.
Dina, patriarken Jakobs dotter med Lea. Hon blef
kränkt af Sichem, Hamors son, och vållade derigenom,
att hennes bröder Simeon och Levi öfverföllo samt
dödade Sichem och hans män (1 Mose b. 34).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
