Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Deflagrator l. Hare's spiral, fys., en af amerikanen Hare konstruerad enkel galvanisk stapel - Deflagrera, utbränna, rena genom eld - Deflagration, renande genom eld - Deflegmator, en apparat, som nyttjas vid Bränvinsbränning (s. d. o.) - Deflogisticera, kem., beröfva ett ämne flogiston - Defloration, mökränkning - Defluera, falla af (om hår) - Defoe l. De Foe, Daniel - Defregger, Franz - Defunctus, Lat., den som fullbordat sitt lefnadslopp, afliden, hädangången. Jfr Denatus - Dégagement, Fr., inlösning, uppfyllelse af ett löfte - Degeberg, 3 mtl frälse säteri i Rackeby socken, Kållands härad, Skaraborgs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
värmeverkningar. Den består af tvänne mycket
långa bleck af koppar och zink, hvilka äro
hoprullade i en spiral, men skilda från hvarandra
genom klädesremsor. Kullen nedställes i ett kärl
med utspädd svafvelsyra. (Se Galvanisk stapel.)
R. R.
Deflagrera (af Lat. deflagrare), utbränna, rena
genom eld. – Deflagration (Lat. deflagratio), renande
genom eld.
Deflegmator (af Fr. déflegmer, af Grek. flegma,
fuktighet, slem), en apparat, som nyttjas vid
Bränvinsbränning (s. d. o.).
Deflogisticera, kem., beröfva ett ämne
flogiston, var i den flogistiska kemien liktydigt med
hvad man nu kallar oxidera. Ett ämnes syrsättning
eller oxidation antogs i denna kemi bero derpå att
det förlorade en beståndsdel, kallad flogiston.
P. T. C.
Defloration (af Lat. deflorare, afplocka blommor,
af flos, blomma), mökränkning.
Defluera (af Lat. defluere, flyta bort), falla af
(om hår).
Defoe l. De Foe [difå], Daniel, engelsk författare
och politisk skriftställare, föddes 1661 i London af
nonkonformistiska föräldrar och sattes af fadern i en
dissenterskola för att uppfostras till prest. Efter
att hafva försökt sig i flere yrken egnade han
sig slutligen åt handel. D:s håg låg emellertid
företrädesvis åt författareverksamheten. Redan i sitt
tjugoförsta år skref han en afhandling med titeln
Treatise against the turks. Tidigt tog han del i sin
tids partistrider, och den ifver, hvarmed han i en
mängd pamfletter försvarade den konstitutionella
frihetens grundsatser, ådrog honom icke allenast
uppmärksamhet, utan äfven förföljelser. Hans
tillgifvenhet för protestantismen förmådde honom
t. o. m. att deltaga i hertigens af Monmouth uppror
(1685), hvarifrån han dock undkom ostraffad. Den
mest ryktbara af hans politiska stridsskrifter från
denna tid är satiren The trueborn englishman (1699
l. 1701), hvari han ådagalägger huru dåraktigt det
var af ett folk, som sjelf utgjorde en blandning af
många olika stammar, att betrakta konung Vilhelm
som främling. För skriften The shortest way with
the dissenters (1702), om hvars beskaffenhet man
ännu ej är ense (somliga påstå, att den är en ironi,
andra att den är allvarligt menad), dömdes han till
kåkstrykning och fängelse, hvilket förskaffade honom
en allmän hyllning från folkets sida. Vid denna tid
utgaf han ock tidningen The review, som var halft
politisk, halft vitter. Sedermera användes han af
drottning Anna vid underhandlingarna om unionen
mellan Skotland och England, om hvilken union han
1709 utgaf en skildring. Efter det hannoverska husets
uppstigande på den engelska tronen (1714) lemnade
han helt och hållet den politiska banan. 1719 utgaf
D. sitt ryktbaraste arbete, The life and strange
surprising adventures of Robinson Crusoe of York,
hvars framgång var ofantlig, särdeles bland den lägre
klassen af läsare, till hvilken han i allmänhet
vände sig. Genom detta verk, för hvilket en på
den obebodda Juan Fernandez-ön landsatt sjömans,
Selkirks, dagböcker lades till grund, förvärfvade
han sig europeiskt rykte. Det
öfversattes på nästan alla europeiska språk (på svenska
1752 under titel: "Den engelska Robinson Crusoes
underliga och sällsamma resor och lefvernes
beskrifning", 2:dra uppl. 1772) och har gifvit
anledning till en mängd efterbildningar (se
Robinsonader). Den stora förtjensten i detta arbete
ligger ej så mycket i det romantiskt underbara
som i den mästerliga utvecklingen af hjeltens
karakter. Det intressanta hos "Robinson Crusoe"
härrör förnämligast af de naturliga och sannolika
tilldragelserna samt af den skicklighet, hvarmed D. så
att säga identifierar sig med sin eremit, hvilken
alltid framställes såsom en helt vanlig menniska,
utan några anspråk på utomordentliga kunskaper eller
intelligens. Han är derför en person, som hvarje
läsare kan förstå och sympatisera med. Särskildt på
ungdomen är innehållet anslående, och utan tvifvel har
D:s Robinson lockat en stor mängd gossar att bestämma
sig för sjömansyrket. Uppmuntrad af den utomordentliga
framgången lät D. flere liknande äfventyrsskildringar
följa: Captain Singleton (1720), Moll Flanders
(1721), Colonel Jack (s. å.) och Roxana (1724) m. fl.,
hvilka i allmänhet handla om tjufvar, röfvare och
annat samhällets utskum. Memoirs of a cavalier (1720)
anses vara en autentik berättelse af en person, som
deltagit i det trettioåriga kriget, bl. a. i Gustaf
II Adolfs tjenst, och i det stora borgerliga kriget
i England. D. utgaf äfven skrifter rörande handel
o. d. äfvensom en qvick satir, Political history of
the devil (1706). Död i London d. 6 April 1731. –
D. var en förelöpare till Richardson och Fielding och
kan betraktas som grundläggaren af den literaturgren,
hvilken nådde sin högsta blomstring i England genom
Dickens och Thackeray. En fullständig upplaga af
hans arbeten, med anmärkningar af W. Scott m. fl.,
utkom 1840–41 i 20 band.
Defregger, Franz, österrikisk målare, f. 1835 i
Tyrolen, kom 1860 till Innsbruck, der han fick
undervisning af bildhuggaren Stolz, hvilken inom
kort skickade honom till Piloty i München. 1863–65
studerade han i Paris, men återtog 1867 sina
studier hos Piloty, bland hvars mest framstående
lärjungar han snart kunde räknas. Sedan 1871 har
han mestadels vistats i München. D. gjorde hastigt
sitt namn kändt genom förträffliga genrebilder ur
sitt hemlands folklif, utmärkta af sund realism,
skarp karakteristik och djupt poetiskt sinne. Han
har målat Brottning i Tyrolen, De båda bröderna,
Dansgille på sätern samt de stora taflorna Det sista
uppbådet (1873) och Andreas Hofer går till döden
(1878) m. m.
Defunctus, Lat. (af defungi, fullborda), den som
fullbordat sitt lefnadslopp, afliden, hädangången. Jfr
Denatus.
Dégagement [degasjömang], Fr., inlösning (af
en pant), uppfyllelse af ett löfte; befrielse
från ett löfte; inköpande af en soldat; lättnad;
otvungenhet, öppenhet; fäktk., klingans lösgörande
(från motståndarens). Jfr Engagement. –
Degagera [-sjera], lösgöra, befria.
Degeberg, 3 mtl frälse säteri i Rackeby socken,
Kållands härad, Skaraborgs län, vid Vänern, omkr. 1 1/4
mil från staden Lidköping. Till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
