Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dash, Grefvinnan D. - Dass, Petter, norsk prest och skald - Dassie, zool. Se Klippdassar. - Dasychira, zool. Se Ullfotingar. - Dasyprocta, zool. Se Aguti. - Dasyptilus, zool. Se Örnpapegojor. - Dasypus, zool. Se Bälta. - Dasytes, zool. Se Hallon-skalbagge. - Dasyuridae, zool. Se Rofpungdjur. - Dasyurus, zool. Se Pungmårdar. - Data - Datames - Dat, dicat, dedicat - Datera, dagteckna. Se Datum. - Dati, Carlo Roberto - Datis - Dativus - Dato - Datolit - Datovexel. Se Dato. - Dattler, Sebastian - Datum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
de Courtiras, vicomtesse de S:t Mars. Hon föddes 1805,
gifte sig tidigt och egnade sig, efter att hafva
förlorat sin förmögenhet, åt literär verksamhet. Död
1872. Grefvinnan D. utvecklade en högst ovanlig
produktivitet. Sina ämnen valde hon nästan uteslutande
inom den förnäma verlden, hvars kärleksförvillelser
hon skildrade på ett sätt, som i hög grad vittnade
om lösheten i det franska sällskapslifvets moraliska
grundval. Skrifter: La pomme d’Eve (1853) och Les
derniers amours de m:me Dubarry (1864) m. fl. På
svenska finnes "En ung frus äfventyr" (1874).
Dass, Petter, norsk prest och skald, f. 1647 på
Nord-Herö i Alstahougs socken, der hans fader,
skotten Peter Don Dass l. Dundas, bosatt sig efter
sin inflyttning till Norge. När fadern 1654 afled,
blef D. upptagen af en frände, prest i Närö, som 1660
satte honom i skola i Bergen. 1665 blef han student,
1681 residerande kapellan (komminister) i Näsne och
Ranen samt 1689 kyrkoherde i Alstahougs pastorat. Död
i Aug. 1708. – D:s mest namnkunniga arbete är
Nordlands trompet, en versifierad beskrifning öfver
Nordlanden. Denna dikt, som D. började författa
omkr. 1678 och som fullbordades efter 1692, hade
i olika handskrifter fått en vidsträckt spridning,
då den 1739 för första gången trycktes. Sedermera har
den upplefvat en mängd upplagor och är ännu den norska
allmogens älsklingsbok. Den utmärker sig för mycken
sanning i skildringen af de verkliga förhållandena,
populär framställning, en munter, lefnadsglad ton,
en lättflytande vers och en from stämning. D. var
äfven en flitig författare af tillfällighetsdikter
och efterlemnade bl. a. en mängd bröllopsverser,
griftqväden, andliga och verldsliga visor m. m. Bland
hans öfriga skrifter förtjena särskildt nämnas Den
norske dalevise (1713), en serie folklifsbilder,
rika på humor och godt lynne, samt Dr Morten Luthers
lille katekismus, forfattet i bekvemme sange
under föielige melodier (1714), en af den norska
literaturens yppersta religiösa dikter, utmärkt
genom värme i föredraget, skicklighet i den poetiska
behandlingen och en ovanlig tankerikedom. Också
vunno både denna och hans öfriga andliga dikter en
stor spridning och utgöra ännu en del af den norska
allmogens mest omtyckta gudliga läsning. I en tid, då
skalderna endast vände sig till de lärde, uppträdde
D. medvetet som skald för hela folket. En särskildt
nationel prägel erhöllo hans arbeten – i hvilka man
också finner en återklang från den gamla folkvisan –
genom de ord, vändningar och uttryck han upptog ur
folkspråket. Dels genom sin originella personlighet
och dels genom sin poetiska verksamhet har D. i den
norska allmogens föreställning blifvit ett slags
sagogestalt, hvilken likt Faust besvärjer naturen och
andarna. D:s skrifter utgåfvos 1873–77 i en kritisk
upplaga af A. E. Eriksen. Y. N.
Dassie, zool. Se Klippdassar.
Dasychira, zool. Se Ullfotingar.
Dasyprocta, zool. Se Aguti.
Dasyptilus, zool. Se Örnpapegojor.
Dasypus, zool. Se Balta.
Dasytes, zool. Se Hallon-skalbagge.
Dasyuridae, zool. Se Rofpungdjur.
Dasyurus, zool. Se Pungmårdar.
Data, Lat. (plur. af datum), uppgifter, (angående
tid). Jfr Datum. – Data et accepta, Lat., utgifter
och inkomster.
Datames, persisk ståthållare, af karisk börd, tjenade
först i Artaxerxes II:s (404–359 f. Kr.) lifvakt
och blef sedan ståthållare i Leukosyrien. Förtalad
hos konungen och hotad till lifvet, framkallade han
ett uppror. Han segrade i en öppen strid, men blef
derefter lönmördad af en viss Mithridates. Cornelius
Nepos, som skildrat hans lefnad, kallar honom "den
tappraste och klokaste bland alla barbarer, näst
Hamilcar och Hannibal".
Dat, dicat, dedicat, förkortadt D. D. D., "gifver,
helgar, tillegnar", bruklig inskrift (åtföljd af
namnet) på tempelskänker, helgade åt gudarna. Numera
nyttjas uttrycket i latinska skrifter, såsom formel
för tillegnan.
Datera, dagteckna. Se Datum.
Dati, Carlo Roberto, italiensk språkforskare och
författare, f. 1619, d. 1675 som professor i klassiska
språk i Florens, vann sin största berömmelse genom
sina undersökningar af den toskanska dialekten. Han
utgaf en samling språkprof, "Prose fiorentine"
(1661; sedermera fortsatt af andra) och en samling
lefnadsbeskrifningar öfver grekiska konstnärer, Vite
de’ pittori antichi (1667), innehållande biografier
af Zeuxis, Parrhasios, Apelles och Protogenes.
Datis, persisk satrap, af medisk härkomst, var
jämte Darius I:s brorson Artaphernes anförare för den
persiska hären i slaget vid Marathon (490 f. Kr.) och
blef der besegrad.
Dativus, gramm., kasus, som betecknar det föremål,
för hvilket något är eller sker. Jfr Kasus.
Dato, Lat. (ablat. af datum), innevarande dag,
i dag. Äfven liktydigt med a dato. Jfr Datum. –
Datovexel, vexel, hvars förfallotid räknas ifrån den
dag, då den utställdes. Jfr Sigtvexel.
Datolit (af Grek. dateesthai, dela, och lithos,
sten), miner., ett hvitt kristalliseradt mineral,
som utgöres af vattenhaltigt kalciumborat och
kalciumsilikat. Det har anträffats vid Utö i
Södermanland, vid Arendal i Norge och på flere ställen
utomlands. P. T. C.
Datovexel. Se Dato.
Dattler, Sebastian, kejserlig hofguldsmed och
medaljör, bördig från Strassburg, arbetade för det
sachsiska kurfurstehofvet äfvensom för flere andra
hof, var 1619 verksam i Augsburg och lefde ännu
1655. Af D., som var en af sin tids bäste medaljörer,
finnas bl. a. vackra minnespenningar öfver Gustaf II
Adolf, drottning Kristina och Karl X Gustaf.
Datum, Lat. (part. praet. af dare, gifva), egentl.
något gifvet. Detta ord sattes förr framför
angifvandet af dagen i rättegångshandlingar,
offentliga skrifvelser o. d. och fick derigenom
betydelsen af "tid och ställe", dagteckning, dag för
utfärdande eller skrifvande af ett bref o. s. v. –
Datum ut supra, Lat., "gifvet som ofvan", d. v. s. ort
och tid som ofvan. (Jfr uttrycket "Gifvet å Stockholms
slott" o. d.) – Datera (Fr. dater), angifva tid och
ställe (på bref o. d.), förse med datum, dagteckna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
