Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dal-formationen - Dalgas, Karl Frederik Isak - Dalgas - Dalhem - Dalhousie - Dalias, stad i spanska prov. Almeria (Andalusien)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarandra, skulle tillsammans ega en mäktighet af
omkr. 6,000 f. (1,781 m.). – Bland formationens
afdelningar har bottenlaget den största geografiska
utsträckningen. Detta lag finnes nämligen ej allenast
såsom underlag på de ställen, der de öfre lagen
förekomma, utan äfven långt utanför dessa platser,
på områden der de yngre lagren blifvit förstörda
och bortförda genom denudation. – De massformiga
varieteterna af kloritstenen i skifferlaget äro
stundom så lika trapp, att man kan frestas anse
dem som eruptiva, och det är icke osannolikt, att
Dalformationens kloritstenslager, i likhet med
grönstensbäddarna inom Dalarnas sandstensformation,
verkligen hafva ett eruptivt ursprung. – Rörande
Dalformationens verkliga ålder inom den geologiska
lagerserien sväfvar man ännu i ovisshet. Några
försteningar, dessa för åldersbestämningen så vigtiga
moment, hafva icke anträffats inom formationen,
och ej häller träda Dalformationens lager på något
ställe i direkt beröring med andra, till åldern redan
kända, fossilförande bergarter. Det är dock troligt,
att framtida undersökningar skola bringa klarhet
äfven i denna sak. – Flere bland Dalformationens
bergarter äro af den beskaffenhet, att de ega
praktisk användning. Skifferlagets lerskiffer brytes
flerstädes till takskiffer, t. ex. vid Hällan,
Källsviken, Halängen och Kronoberg. De renare
varieteterna af qvartsiten, hvaraf i hela berg
finnas outtömliga förråd, torde vara af värde,
der qvarts för tekniska behof är af nöden, och
gråvackeskiffern eller lianeskiffern är ganska
lämplig till qvarnstenar, hvartill den också på ett
par ställen brytes, samt till trottoarsten m. m.
E. E.
Dalgas, Karl Frederik Isak, dansk
landtbruksförfattare, f. 1787 i Fredericia, d. 1870
på sin egendom i närheten af Veile, författade
Iagttagelser över hampens dyrkning (1812), Forsög
til en kort og fattelig lärebog i agerbruget
til afbenyttelse for den danske bonde (1822, ny
uppl. 1824; prisbelönt) och Huusdyrenes behandling
(1831) samt utgaf en mängd öfversättningar och några
af "Landhuusholdningsselskabets" berättelser.
Dalgas. 1. Carlo Edoardo D., dansk målare, f. af
danska föräldrar i Neapel 1820, uppfostrades
i Köpenhamn, der han erhöll undervisning
vid konstakademien (1837–45). Han var på
god väg att utbilda sig till en framstående
djurmålare och hade redan vunnit offentligt
erkännande för flere af sina arbeten, då han
ingick som frivillig i slesvigska kriget och
föll, ett af kampens sista offer, nyårsnatten
1850–51. Den kgl. samlingen på Kristiansborg
eger ett af hans sista och bästa arbeten.
Ph. W.
2. Enrico Mylius D., den föregåendes broder,
ingeniörofficer, f. 1828, har sedan 1854
tjenstgjort vid vägbyggnadskåren och blef 1856
ingeniörkapten. Han deltog i båda slesvigska krigen,
1848–50 och 1864. Från 1866 har han varit själen
i "Det danske hedeselskabs" verksamhet. Han
har författat flere småskrifter om de jutska
hedarnas geografiska beskaffenhet samt om
trädplantering och ängsvattning i hedtrakterna.
E. Ebg.
Dalhem. 1. Socken på Gotland, Gotlands norra
härad. Arealen 2,594 hekt. (5,256 tnld). 555
innev. (1878). Jämte Ganthem och Halla utgör D. ett
konsistorielt pastorat af 1:sta kl., Visby stift,
Medelkontraktet. Kyrkan är, enligt Brunius,
"den mest storartade och skådevärda kyrka på
hela Gotland". Se vidare "Svenska konstminnen från
medeltiden och renaissancen, aftecknade och beskrifna
på föranstaltande af Sv. fornminnesföreningen," 1
h. – 2. Socken i Kalmar och Östergötlands län, Norra
Tjusts och Kinda härad. Arealen 14,986 hekt. (30,361
tnld), hvaraf 14,243 hekt. (28,857 tnld) i Småland
och 743 hekt. (1,504 tnld) i Östergötland. 1,868
innev. (1878). D. utgör ett konsistorielt pastorat
af 3:dje kl., Linköpings stift, Norra Tjusts
kontrakt. Om Dalhems kyrka finnes en beskrifning af
B. E. Hildebrand i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl.
Ny följd. VII. (1876.)
Dalhousie [-si]. 1. Fox Maule-Ramsay, lord Panmure,
earl of D., engelsk statsman, f. 1801, blef 1834
ledamot af underhuset och 1846 krigsminister. 1852
utträdde han ur ministèren, men öfvertog 1855
åter krigsportföljen, hvilken han innehade såväl
under Krimkriget (1854–56) som under fejderna med
Persien (1856–57) och Kina (1857–58). Död 1874. –
2. James Andrew Broun-Ramsay, marquis of D.,
engelsk ämbetsman, den förres kusin, f. 1812, blef
medlem af underhuset 1837 och af öfverhuset 1838,
utnämndes 1843 till vice-president och 1844 till
president i handelsministeriet ("board of trade")
samt blef sistnämnda år äfven medlem af hemliga rådet
("privy council"). Vid denna tid uppträdde han som
ifrig motståndare till spanmålslagarna och egnade
mycken uppmärksamhet åt jernvägsfrågor. Sedan han 1846
utgått ur ministèren, blef han 1847 generalguvernör
öfver Ostindien, för hvilket land hans förvaltning
blef epokgörande. Kort efter hans ankomst till
Kalkutta utbröt det andra punjab-kriget, som 1849
slutade dermed att Sikh-staten lades under det
britiska väldet. D. förde jämväl ett lyckligt krig
med Birma, af hvilket en kustprovins, Pegu, 1852
förenades med de britiska besittningarna. Till
belöning för dessa bragder fick han af parlamentet
en tacksägelseadress och af drottning Victoria
marquistiteln. Hans förnämsta sträfvan gick ut på
att höja produktionen, och i detta syfte verkade
han ifrigt för jernvägsbyggnader. I Punjab och
Birma införde han en ordnad förvaltning, och i de
gamla provinserna upprättade han åtskilliga högst
vigtiga institutioner. Den dåliga regeringen
i konungariket Audh och dess konungars (rajas)
uraktlåtenhet att fullgöra de förbindelser de genom
fördrag iklädt sig föranledde D. att annektera detta
land. Denna åtgärd bar emellertid sorgliga frukter
i 1857 års uppror, hvilket till en stor del hade
sin orsak i hinduernas förbittring öfver de infödde
regenternas fördrifvande. 1855 tog D. afsked från
generalguvernörsämbetet, och 1860 dog han i England.
Dallas, stad i spanska prov. Almeria (Andalusien),
i en öde trakt, 4,000 m. (2/5 mil) från
Medelhafvet. Omkr. 10,000 innev. Handel med vin
och sydfrukter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
