Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahl, Fredrik August - Dahl, Ludvig Vilhelm - Dahl, Frans Gustaf Abraham - Dahlak - Dahlander, Gustaf Robert - 1. Dahlberg (Dahlbergh), Erik Jönsson, grefve
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och utnämndes 1847 till lärare i det praktiska
landtbruket vid Ultuna landtbruksinstitut, hvilket
1848 började sin verksamhet. 1858 blef han
direktör för den då under bildning varande "höiere
landbrugsskolen" på Ås i Norge, och sedan dess har
han, på mångfaldigt sätt, framgångsrikt verkat för det
norska landtbrukets utvekling. 1874 började han
utgifva "Tidsskrift for landmänd", som f. n. (1879)
är Norges vigtigaste landtbrukstidning.
Dahl, Ludvig Vilhelm, norsk läkare, f. i Bergen d. 18
Okt. 1826, blef 1871 direktör för Rotvolds vårdanstalt
för sinnessjuka (nära Trondhjem) och 1875 direktör för
det civila medicinalväsendet. Han har förnämligast
egnat sig åt själssjukdomarnas Behandling. Vid
Upsala universitets jubelfest 1877 blef han medicine
hedersdoktor. D. har bl. a. utgifvit Bidrag til
kundskab om de sindssyge i Norge (1859). Y. N.
Dahl, Frans Gustaf Abraham, arkitekt, föddes
d. 13 Febr. 1835 i Stockholm, der han gjorde sina
studier vid Akademien för de fria konsterna, hvars
stipendium för utrikes studieresa han innehade
1864–69 och af hvilken han 1868 blef agré och 1875
ledamot. Sistnämnda år blef han Vetenskapsakademiens
arkitekt och 1877 lärare i ornamentik vid Tekniska
högskolan. Bland hans arbeten må nämnas ritningar till
åtskilliga landskyrkor (bl. a. Orlunda i Linköpings
stift), Kungl. biblioteket i Stockholm (1871–77)
och restaurationen af Gefle rådhus (1871).
Dahlak, vulkanisk ögrupp i Röda hafvet, nära
Abessiniens kust. Perlfiske.
Dahlander, Gustaf Robert, vetenskapsman, teknolog,
föddes d. 7 Juni 1834 i Göteborg, tog 1856
civilingeniörsexamen vid högre artilleriläroverket
på Marieberg, anställdes s. å. såsom lärare vid
Chalmersska slöjdskolan samt utnämndes 1862 till
lektor vid denna läroanstalt och 1870 till professor i
teoretisk och tillämpad fysik vid Tekniska högskolan
(dåv. Teknologiska institutet). 1873 kallades
han till ledamot af Vetenskapsakademien. – Såsom
författare har D. utöfvat en vidsträckt verksamhet. I
svenska och utländska vetenskapliga tidskrifter
har han offentliggjort undersökningar rörande
determinant-teorien, den geometriska teorien för
accelerationen, ljusets diffraktion, den mekaniska
värmeteorien, metalltrådars spänstighetskoefficient,
kroppars afsvalning i vätskor m. m. Vidare har han
utgifvit Den minsta qvadratmetoden (1858), Om den
tekniska undervisningen i några af Europas länder
(1866), Lärobok i mekaniken (1869), Inledning till
maskinläran (1870; 2:dra uppl. 1878), Tillämpad
värmelära (1873) samt Problem och öfningar i fysik
(1878). 1859–66 var han en bland utgifvarna af
"Tidskrift för teknologi" och 1867 af "Teknisk
tidskrift". Såväl i Göteborg som i Stockholm
har D. haft flere vigtiga uppdrag för staten
och kommunen. Särskildt må nämnas, att han såsom
sekreterare, och sedermera äfven såsom ledamot,
i komitén för den tekniska undervisningens
ordnande (1872–76) och genom särskilda i samband
dermed stående uppdrag verksamt bidragit till
reorganisationen och utvecklingen af det tekniska
undervisningsväsendet i landet. Dessutom var han
ledamot af komitén för upprättande af förslag till
ett konst-industrielt museum i hufvudstaden (1877)
samt af komitén för upprättande af förslag till
undervisningsplan m. m. för tekniska afton- och
söndagsskolor (1877–78). D. har för vetenskapliga
och tekniska ändamål, bl. a. 1865–66 såsom af
Vetenskapsakademien utsedd Letterstedtsk stipendiat
samt 1873 och 1877 på grund af uppdrag från
regeringen, företagit åtskilliga resor till utlandet.
Dahlberg (Dahlbergh), Erik Jönsson, grefve, krigare,
fält- och fästningsingeniör samt arkitekt, föddes i
Stockholm d. 10 Okt. 1625 (enl. Låstboms anteckningar,
förvarade i Riksarkivet, är födelsedagen d. 12
Dec. s. å.). Vid tretton års ålder sattes han i en
skrif- och räkneskola, i Hamburg, och 1641 anställdes
han som skrifvare hos dåv. generalkamreraren
i Pommern och Mecklenburg, Gerdt Rehnsköld,
med hvars hustru han var slägt. Rehnsköld lär i
början hafva behandlat honom strängt, men fattade
snart förtroende för honom och använde honom i
flere vigtiga uppdrag. Under denna tid bevistade
D. 1643 års fälttåg och deltog i stormningen af
Kristianspriis. 1646 blef han kammarskrifvare i
Pommern och åtföljde s. å. derifrån till Sverige de
handelsfartyg, som Rehnsköld förhyrt för svenska
truppers transporterande till Tyskland. Sedan
han återvändt till sistnämnda land, utnämndes
han 1647 till konduktör vid fortifikationen. I
ingeniörsvetenskapen utbildade han sig särskildt
under öfverste Marderfelts ledning, och snart
ådrog han sig uppmärksamhet af bl. a. pfalzgrefven
Karl Gustaf. Ännu hade han likväl, efter hvad det
tyckes, ej haft någon anmärkningsvärd tjenstgöring
vid armén. 1648 befordrades han till ingeniör
(kapten?). 1650 skickades han till Frankfurt a. M. för
att åt svenska kronan indrifva 120,000 rdr, som de
schwabiska, rhenska och frankiska kretsarna skulle
betala. Uppdragets utförande kräfde i allt tre år,
hvilka D. för öfrigt använde till studier – särskildt
af matematik, befästningskonst och perspektivlära –
samt resor och ridderliga öfningar. Under denna tid
gjorde han dessutom många nyttiga bekantskaper.
Kort efter sin återkomst till fäderneslandet,
och sedan det varit fråga om att han skulle få ett
kompani vid gardet, företog han, såsom ledare för
några unga friherrar Cronstjerna, en ny resa till
Frankrike och Italien. Derunder utvecklade han i
synnerhet sina anlag såsom arkitektonisk tecknare. I
Rom fick han tillfälle att i drottning Kristinas svit
se "många helgedomar och rariteter". För hans planer
att utsträcka resan till Konstantinopel och Egypten
uppstodo flere gånger hinder, och snart kallades
han till fosterlandets tjenst. Han inträffade i
svenska lägret d. 17 Juli 1656, dagen före början af
slaget vid Varsjav. Af konungen utnämndes han till
generalqvartermästare-löjtnant vid stora armén,
men angreps kort derefter af pesten, skilde sig
då från armén och irrade länge nästan medvetslös
omkring. Slutligen togs han om händer af en fiskare,
som han visat vänlighet, doldes af denne under
tjugoett dygn i en båt bland vassen och vårdades
sedan i hans stuga, tills
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
