Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Dahl, Mikael, porträttmålare - 1. Dahl, Erik - 2. Dahl, Kristoffer - Dahl, Johan Kristian, norsk landskapsmålare - Dahl, Vladimir Ivanovitsch - Dahl, Johan Fjeldsted - Dahl, Fredrik August
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sistnämnde kvarstannade och blef ganska ansedd.
-rn.
1. Dahl, Erik, psalmförfattare, f. 1749 i Varnhems
socken (i Vestergötland), blef student i Upsala 1767,
prestvigdes 1772, utnämndes 1793 till kyrkoherde i
Sköfde, 1800 till kontraktsprost och s. å., vid Gustaf
Adolfs kröning, till teologie doktor. Död 1809.
Tre af D:s psalmer äro införda i profpsalmboken
af 1793 och i första häftet af "Tidskrift för
religionens vänner".
2. Dahl, Kristoffer, universitetslärare,
språkforskare och psalmförfattare, den
föregåendes broder, föddes i Saleby socken
i Skaraborgs län d. 17 Maj 1758, inskrefs
som student i Upsala 1775, prestvigdes 1782, blef
filos. magister s. å., eloquentiae et poeseos docens
1784, k. hofpredikant 1786, professor i grekiska
1790 och tillika kyrkoherde i Näs prebendepastorat
1795. År 1793 kallades han till ledamot i
komitén för kyrkoärendena och 1796 till medlem af
bibelkommissionen, i hvilka han var en flitig och
lycklig medarbetare. 1800 blef han teologie doktor
och 1803 ledamot af Vitterhets hist. och ant. akad.
Död i Näs d. 4 Dec. 1809. – Som universitetslärare
utöfvade D. ett stort inflytande. Det latinska
språket behandlade han med ovanligt mästerskap.
Synnerligen berömda äro det rektorsprogram han utgaf
efter Gustaf III:s död (1792) och hans äreminne
öfver ärkebiskop von Troil (1804). D:s Psalmer
k. ecclesiastique commiteen d. 12 Juni 1796
föredragne trycktes 1807. Af psalmerna i 1819 års
psalmbok äro, enligt J. V. Beckman, n:o (60), 70,
80, 81, 92, 164, 166, 170, 220, 236, 306, 361, 367,
377, 398, 412 (443, 3:dje str.), 462, 470, 474 och
489 omarbetade af D. Hans läroböcker: Grammatica
latina, latinska språkläran (1796, 3:dje uppl.
1831), Grammatica graeca, grekiska språkläran
(1809, 2:dra uppl. 1814), och Chrestomathia graeca,
grekisk läsbok (1808; 2:dra uppl., med lexikon,
1814) hade länge (ända in på 1840-talet) vidsträckt
användning. Enligt en uppgift af B. von Beskow
("Lefnadsminnen", s. 35) var D. den verklige
författaren till det s. k. Lindbloms lexikon
("Lexicon latino-suecanum", 1790). D. var en ädel
personlighet, som "stod på sin tids höjd af lärdom, af
vetenskaplig odling, af djuptänkt forskningsanda".
Hans enskilda lif förbittrades af näringsbekymmer
och husliga sorger.
Dahl, Johan Kristian, norsk landskapsmålare,
föddes d. 24 Febr. 1788 i Bergen, der han af sina
fattiga föräldrar sattes i målarelära. Under de
sju år han tillbragte i denna vann han beskyddare,
med hvilkas hjelp han 1811 kunde göra sitt inträde
på konstakademien i Köpenhamn. Der egnade han sig åt
landskapsmåleriet och väckte snart uppmärksamhet med
sina norska landskap. 1818 reste han till Dresden
och 1820 med prins Kristian Fredrik till Italien,
hvarifrån han 1821 återvände till Dresden, der han
fick anställning som professor vid konstakademien
och der han sedan kvarstannade till sin död, d. 14
Okt. 1857. Han var medlem äfven af konstakademierna i
Köpenhamn och Stockholm. – För sitt fosterland hyste
D. alltid ett lefvande intresse och besökte det flere
gånger. Det var han, som genom Denkmale einer
sehr ausgebildeten holzbaukunst aus den frühesten
jahrhunderten in den inneren landschaften
Norwegens (1836–37) först ledde uppmärksamheten
på de norska stafkyrkornas egendomliga stil. – Då
den lilla kyrkan i Vang i Valders skulle rifvas,
förmådde han konungen af Preussen att inköpa henne
och uppsätta henne i Brückenberg i Schlesien
(1842), der hon nedbrann för några år sedan, men
åter blifvit uppförd med noggrann efterbildning
af den gamla stilen. D. var också den förste,
som påpekade de bergensiska medeltidsbyggnadernas
märklighet och som uttalade tanken om en restauration
af Trondhjems domkyrka. I sina målningar framställde
han dels tysk och italiensk natur, dels och
företrädesvis den norska, för hvars skönheter han
öppnade utlänningens ögon. Flere af Europas större
gallerier ega taflor af honom; på Kristiansborgs
slott i Köpenhamn finnas sju, bland dem Vesuvii
utbrott (1821) och Vinterstycke från Vordingborg
(1829). – Hans son Siegwald Johann D., f. i Dresden
1827, har med framgång egnat sig åt djurmåleriet.
Y. N.
Dahl, Vladimir Ivanovitsch, rysk skriftställare,
bekant under pseudonymen Kosak Luganskij,
f. 1804 (l. 1802), d. 1872, inträdde 1819 i tjenst
vid Svarta-hafs-flottan, vann sedan i Dorpt den
medicinska graden och deltog i flere sjöexpeditioner
samt i polska fälttåget 1830 och i expeditionen
till Khiva (1839). För att lära känna folklifvet i
dess renhet genomreste han nästan alla provinserna i
det ryska riket. D:s forskningar har man att tacka
för värdefulla bidrag till den ryska etnografien,
bl. a. för omkr. 4,000 folksagor, upptecknade ur
folkets mun, och 10,000 ordspråk. Sina rikhaltiga
anteckningar rörande folkspråket bearbetade han i
Tolkovyj slovar sjivago russkago jasyka (1861–68). I
sina berättelser visar han sin förnämsta styrka i
uppfattningen och återgifvandet af karakteristiska
drag hos ryska folket. Språket i hans skrifter är
lifligt och rent. En upplaga af D:s samlade arbeten
utkom 1860–61.
Dahl, Johan Fjeldsted, norsk bokhandlare, f. i
Köpenhamn 1807, kom 1829 till Kristiania och grundade
der en bokhandelsaffär, som länge var den förnämsta
i Norge. Död 1877. – D:s hus var under en lång
följd af år medelpunkten för en literär krets, som
bland sina medlemmar räknade de främste männen af
det parti, för hvilket de på D:s förlag utgifna
tidningarna "Vidar" och "Den konstitutionelle"
tjenade som organ. Welhaven och flere andra af
Norges mest framstående personligheter under 1830-
och 1840-talen stodo i ett nära vänskapsförhållande
till D., hvaremot Wergeland och dennes anhängare
betraktade honom som representant för det af
dem hatade köpenhamneriet. Farsen "Papegöjen" af
Wergeland är en satir mot D., som emellertid bröt
dess udd genom att utgifva den på sitt eget förlag.
Y. N.
Dahl, Fredrik August, norsk (svensk) agronom, f. i
Göteborg d. 23 Mars 1818, genomgick 1836–38 Degebergs
landtbruksinstitut, var derefter förvaltare på några
större egendomar i Skåne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
