Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Creutz, Gustaf Filip - Creux-de-Champs, vacker dal i schweiziska kantonen Vaud - Creux-du-Vent, berg i schweiziska kantonen Neuchâtel - Creuz, Cabo de, Spaniens östligaste udde - Creuzé de Lesser, Auguste François - Creuzer, Georg Friedrich - Creuzot, Le, stad i franska depart. Saône-et-Loire. Se Creusot - Crewe, stad i det engelska grefskapet Chester - Crevola d'Ossola, by i den italienska prov. Novara - Crex, zool. Se Knarrslägtet - Cricetus, zool. Se Hamsterslägtet - Crichton, James - Cricket, ett engelskt bållspel - Crillon, fransk adlig slägt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hade C. inhemtat en grundlig bildning. Denna i
förening med hans godhet, snille och öfverlägsna
umgängesgåfvor förvärfvade honom allas obegränsade
aktning och tillgifvenhet. Voltaires tankar om honom
äro ofvan antydda. En ännu mer entusiastisk beundrare
fick han i Marmontel, hvars bekantskap han gjorde i
den vittra madame Geoftrins aftoncirklar. Med Turgot
och Nécker stod han i nära förbindelse; han idkade
ett lärorikt umgänge med d’Alembert och Buffon,
och någon gång lär det händt, att Grétry, medan
han hade en komposition under arbete, profspelade
hos den svenske ministern. Om C:s välgörenhet mot
nödställde resande landsmän vittnar mången ädel
handling. Under hans vistelse i Paris utskickades
till honom den unge Lidner, och fastän dennes dåliga
vanor befunnos vara oförbätterliga, förtjenar det
ihågkommas, att den skald, som sedermera skref
"Spastaras död", en tid (1781–82) vistades i C:s hus
och der hade tillfälle att odla sin smak. – C. dog
d. 30 Okt. 1785 i Stockholm. År 1797 skref Franzén
sin berömda "Sång öfver grefve Gustaf Filip Creutz",
och 1835 lät Svenska akademien prägla en minnespenning
öfver C. – Se vidare Franzén, "Minne öfver grefve
Gustaf Filip Creutz" (Sv. akad:s handl. XVI, 1836),
Atterbom, "Svenska siare och skalder" (III bd, 2:dra
uppl. 1862), och B. E. Malmström, "Grunddragen af
svenska vitterhetens historia" (I, 1866).
Creux-de-Champs [krö-dö-sjang], vacker dal i
schweiziska kantonen Vaud.
Creux-du-Vent [krö-dy-vang], berg i schweiziska
kantonen Neuchâtel. 1,465 m. (4,934 f.) högt. Ett
stycke nedanför toppen finnes en kittellik
fördjupning, som vid vissa tider fylles af hvita
dunstmassor.
Creuz [kreuds], Cabo de, Spaniens östligaste
udde, ett utsprång af Pyrenéerna i prov. Gerona
(Katalonien).
Creuzé de Lesser [kröse dö lässe], Auguste François,
fransk skald, f. 1771, d. 1839, gjorde sig först
känd genom Le seau enlevé (1796, 3:dje uppl. 1801),
som var en imitation af Alessandro Tassonis "La
secchia rapita". Bland hans öfriga verk må nämnas:
Les chevaliers de la table ronde (1812) och Amadis
de Gaule (1813) (jfr Amadisromaner) samt komedierna
Monsieur des Chalumeaux (1806; "Herr des Chalumeaux",
1808), Le secret du ménage (1811; "De gifta eller
Missvårda ej behagen", 1832) och Le nouveau seigneur
de village (1813; "Den nye egendomsherren", 1818; i ny
öfversättning af F. A. Dahlgren 1861). I åtskilliga
af sina teaterstycken hade C. andra författare till
medarbetare.
Creuzer [kröjtser], Georg Friedrich, tysk filolog och
fornforskare, f. 1771 i Marburg, d. 1858, blef 1802
professor i sin födelsestad och 1804 i Heidelberg,
der han 1807 grundade ett filologiskt seminarium och
1808 tidskriften "Heidelberger jahrbücher". 1848
nedlade han såsom emeritus sitt ämbete. C:s
förnämsta arbete är Symbolik und mythologie der
alten völker, besonders der griechen (1810–12;
3:dje uppl. 1836–43), hvilket på grund af de deri
framträdande synkretistiska åsigterna framkallade en
liflig polemik mellan C. å ena sidan och G. Hermann,
Voss, Lobeck, Pott m. fl. å den andra. Bland hans
upplagor af klassiska författare intager Plotini
"Opera omnia" (1835) ett framstående rum. Af C:s
öfriga skrifter äro de vigtigare sammanförda i hans
Deutsche schriften (1837–54) och i Opuscula selecta
(1854).
Creuzot, Le [lö kröså], stad i franska
depart. Saune-et-Loire. Se Creusot.
Crewe [kru], stad i det engelska grefskapet
Chester. Omkr. 18,000 innev. Stora verkstäder för
jernvägsmateriel.
Crevola d’Ossola, by i den italienska prov.
Novara, vid ingången till Vedrodalen, der vägarna från
Simplon, Mont Gries och S:t Gotthard skära hvarandra.
Crex, zool. Se Knarrslägtet.
Cricetus, zool. Se Hamsterslägtet.
Crichton [kräjtön], James, med binamnet "the
admirable" (den beundransvärde), engelsk lärd,
f. 1560 i Skotland, blef uppfostrad jämte prins Jakob
(sedermera Jakob I) af den lärde Buchanan. Det påstås,
att han vid tjugo års ålder talade och skref tio
olika språk samt derjämte var sin tids ypperste
man i ridderliga idrotter. Under sina vidsträckta
resor utmanade han flere bland samtidens lärdaste
män till vetenskapliga disputationer och vann alltid
segern. Sedan han i tvekamp dödat Italiens farligaste
stråtröfvare, blef han guvernör för hertigens af
Mantua son, Vincenzo di Gonzaga, en oregerlig sälle,
af hvilken han blef fegt lönmördad 1582.
Cricket, ett engelskt bållspel. Utförliga regler
finnas för detta spel, det allmännaste och mest
omtyckta i hela England. I Göteborg har i några år
funnits en "Anglo-swedish cricket-club".
Crillon [krijång], fransk adlig slägt, en gren af
den piemontesiska ätten Balbes, inkom i Frankrike
på 1400-talet och bar sitt namn efter godset C. i
depart. Vaucluse. Ätten fick 1725 hertiglig värdighet
och utdog 1870. – 1) Louis de Balbes de Berton de
C., kallad "Le brave" (den tappre), krigshjelte,
f. 1541 i Provence, tog sig namnet C. och gaf det
en sådan glans, att äfven hans slägtingar upptogo
det. Han tjenade först under Frans af Guise,
sin tids berömdaste general, och aflade glänsande
tapperhetsprof vid Calais’ eröfring från engelsmännen
(1558). I de 1562 uppblossande hugenottkrigen var han
hofvets anhängare. 1570 lemnade han Frankrike för
att i egenskap af maltes-riddare kämpa mot turkarna
och tog en lysande del i sjöslaget vid Lepanto
(1571). Bartolomeinattens grymheter (1572) gillade
han icke. 1573 följde han Henrik III till Polen och
stod efter bägges återkomst till Frankrike (1574)
troget på denne konungs sida mot hugenotterna och den
af guiserna ledda ligan, men visade med afsky ifrån
sig Henriks uppdrag att mörda hertigen af Guise. Efter
Henrik III:s död (1589) kämpade han för Henrik IV och
var äfven denne konungs vän. Död 1615. C. var sin tids
Bayard; Henrik IV kallade honom "den tappre bland de
tappre". – 2) Louis, hertig af C., krigare, f. 1718,
kämpade, i fransk tjenst, 1733 i Italien och 1742 i
Tyskland samt blef under sjuåriga kriget (1756–63)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
