Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Costarica - Costello, Louisa Stuart - Coster, Lourens Janszoon, föregifven uppfinnare af boktryckarekonsten. Se Koster, L. J. - Coster, Samuel - Costi, Ital., handelst., der. Se A costi. - Cota, Rodrigo de - Cotangens - Côte, La - Coteau de prairies - Côte-aux-Fées - Côte-d'Or - Cotentin - Côte-Rôtie - Côte-Saint-André - Côtes-du-Nord - Cotignola, Augus Giacomo Jochmus, friherre von C., tysk militär. Se Jochmus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
och gränsfloden San Juan med bifloderna San Carlos
och Sarapiqui. Klimatet är osundt vid kusterna,
men sundt i höglandstrakterna. Jorden är bördig
och alstrar kaffe (som är landets förnämsta
inkomstkälla), sockerrör, kakao, tobak, majs, bönor
och hvete. Boskapsskötseln är rätt betydlig. Bergen
äro rika på allehanda mineral, men endast guld-,
silfver- och koppargrufvorna bearbetas. Skogarna,
som till stor del bestå af urskog, gifva i
mängd timmer, färgträ, gummi m. m. Industrien
omfattar hufvudsakligen bränvinstillverkning och
sockerraffinering. Kommunikationsmedlen äro usla
och utgöras hufvudsakligen af mulåsnestigar. Mellan
städerna Alajuela och Cartago, i det inre af landet,
finnes en jernvägsbit af omkr. 50 kilom. (nära 7
mil). Kaffe är den förnämsta exportartikeln och
inbringar 3–4 mill. dollars (11–15 mill. kr.) om
året. Importen uppgår till ett värde af nästan
samma belopp. I spetsen för regeringen står en för
fyra år vald president. Representationen består af
tjugoen deputerade. Republiken utgöres af provinserna
(departementen) San José, Cartago, Heredia, Alajuela,
Guanacaste och Punta Arenas. Hufvudstad: San José.
Costello, Louisa Stuart, engelsk skriftställarinna,
f. 1799, d. 1870, visade sig genom reseskildringarna
A summer amongst the bocages and the vines (1840),
Pilgrimage to Auvergne (1841), Béarn and the Pyrenees
(1844) samt The falls, lakes and mountains of North
Wales (1845) m. fl. vara en utmärkt skildrarinna
af naturen. 1844 utgaf hon Memoirs of eminent
english women och 1845 "The rose gården of Persia",
innehållande öfversättningar från Firdusi, Hafis,
Sadi m. fl. C. försökte sig äfven på den historiska
romanens område.
Coster, Lourens Janszoon, föregifven uppfinnare af
boktryckarekonsten. Se Koster, L. J.
Coster, Samuel, holländsk skådespelsförfattare i
förra hälften af 17:de årh. (födelse- och dödsår
okända). I Amsterdam bildade han, under namnet
akademi, ett sällskap, som från 1617 regelbundet gaf
dramatiska föreställningar. I tragedierna Itys (1615),
Iphigenia (1617) och Polyxena (1630) bekämpade
han ortodoxien. Fritt från tendens är sorgespelet
Isabella (1618), hvartill ämnet är hemtadt från
Ariosto. C:s farser Teeuwis de boer en menjuffer van
Grevelinckhuysen (1612) och Tijsken van der Schilden
(1615) utmärka sig genom komisk kraft samt en ypperlig
teckning af figurerna.
Costi, Ital., handelst., der. Se A costi.
Cota, Rodrigo de, spansk skald i 15:de årh., var
född i Toledo. Omkring 1480 författade han den
genom en naturlig dialog och ett välljudande språk
utmärkta komedien Dialogo entre el Amor y un viejo
(tryckt första gången 1511 i "Cancionero general",
sedan flere gånger omtryckt, bl. a. i Ochoas "Tesoro
del teatro español", 1844). Detta arbete eger den
märkligheten att vara ett bland de äldsta dramatiska
försöken i Spanien.
Cotangens l. Cotangent (af Lat. complementi
tangens, tilläggets l. komplementets tangent),
trigonom., en af de trigonometriska funktionerna. Se
Trigonometri.
Côte, La [la kåt], den till schweiziska kantonen
Vaud (Waadt) hörande kuststräckan vid Genèvesjön,
från Aubonnc till Promenthouse. Den är berömd såsom
växtort för drufvor, som gifva ett fint hvitt vin.
Coteau de prairies [kåtå dö präri], landthöjd i
Nord-Amerikas prärier. Den sträcker sig från 46:te
breddgraden omkr. 220 kilom. (30 mil) mot norr och
skiljer Mississippis vattenområde från Missouris.
Côte-aux-Fées [kåt-å-fe], trakt i schweiziska
kantonen Neuchâtel, berömd för sina droppstensgrottor,
bland hvilka Temple aux fées är den vackraste
i Schweiz.
Côte-d’Or [kåt-dår]. 1. Bergskedja i Frankrike. Den
sammanbinder Cevennerna med Vogeserna samt utgör
vattendelaren mellan Saône å ena sidan samt Seine
och Loire å den andra. C. betecknar särskildt den
lilla kedja, som från trakten af Dijon sträcker sig
mot söder genom depart. Côte-d’Or. Sluttningarna
lemna ett utmärkt vin, som gifvit berget dess namn
("guld-kulle"). Den högsta punkten, Le Tasselot,
är omkr. 604 m. (2,033 f). – 2. Departement i
östra Frankrike (Bourgogne), 8,761 qv.-kilom. (160
qv.-mil), 377,663 innev. (1876). Den mellersta delen
är ett bergland, uppfyldt af Côte-d’Or-kedjan. Seine
upprinner i C., och Saône genomflyter dess sydöstra
del. Bourgogne-kanalen, som förbinder Seine med
Saône, genomskär landet från n. v. till s. ö. Främst
bland näringskällorna står vinodlingen (Bourgogne-vin
och Champagne). Dernäst kommer åkerbruket. Ur
bergen fås bl. a. jern och stenkol. Flere
mineralkällor finnas. Industrien är liflig och
omfattar tillverkning af jern- och stålvaror, fajans,
papper och kläde m. m. Departementet indelas i fyra
arrondissement. Hufvudort: Dijon.
Cotentin [kåtangtäng] l. Contentin, en i
engelska kanalen utskjutande halfö på vestra kusten
af Frankrike. Den genomdrages af en höjdsträckning,
som längst i nordvest bildar kap de la Hague. C. utgör
största delen af depart. La Manche.
Côte-Rôtie [kåt råti], namn på en rad vinkullar vid
Ampuis i franska depart. Rhône (Lyonnais), längs
floden Rhône. De lemna ett fint rödt vin.
Côte-Saint-André [kåt-säng-t-angdré], La, stad
i franska depart. Isère (Dauphiné). Omkr. 5,000
innev. Bekant för sitt hvita vin och sina utmärkta
likörer (Eaux de Côte).
Côtes-du-Nord [kåt-dy-når], departement i nordvestra
Frankrike (Bretagne). 6,885 qv.-kilom. (125
qv.-mil). 630,957 innev. (1876). C. är ett bergland
af ringa höjd, med många småfloder. Kusten är rik
på vikar och berguddar. Klimatet är fuktigt och
ombytligt, men helsosamt. De förnämsta mineralen
äro jern, bly och skiffer. Boskapsskötseln och
hampodlingen äro betydliga. Cidertillverkning idkas
i stor skala. Vid kusten drifves ansenligt sill-,
makrill- och sardinfiske. Bland industrigrenarna
intager jernhandteringen och tillverkningen af
segelduk främsta rummet. Hufvudort: S:t Brieuc.
Cotignola [-tinjåla], August Giacomo Jochmus,
friherre von C., tysk militär. Se Jochmus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
