Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Cosel, Anna Constance, grefvinna af C. - Cosenza - Cosinus - Cosmas af Prag - Cosmaterna - Cosne - Coss - Cossa, Pietro - Cosse, fransk adlig slägt. Se Brissac. - Cossell, A. C., en af konung August II:s älskarinnor. Se Cosel. - Cossist, Cossiska tal och Cossiska tecken. Se Coss. - Cossus, zool. Se Ved-borrare. - Cosswa, Mikaël, militär. Se Anckarsvärd 1. - Costa, Lorenzo - Costa, Paolo - Costa, Michele - Costa Cabral, Antonio Bernardo da, grefve af Thomar - Costanzo, Angelo di - Costarica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
långt derefter skildes hon från sin man, blef
konungens erkända frilla och antog namnet von C. 1706
upphöjde kejsar Josef I henne till riksgrefvinna. I
nio år förstod hon att hålla sin kunglige älskare
fjättrad vid sig och begagnade sig af sitt välde
öfver honom för att tillfredsställa sin gränslösa
hersklystnad. Denna lidelse och hennes svartsjuka (på
grefvinnan Dönhoff) medförde 1712 hennes fall. 1716
blef hon, på grund af förgripliga yttranden mot
August II, insatt på Stolpens fästning, der hon dog
1765. Skötsel af en trädgårdstäppa och läsning af
fransk literatur utgjorde hennes enda förströelse
under den långa fångenskapen.
Cosenza (Lat. Cosentia). 1. Provins i södra delen af
Italien (Kalabrien), vid Taranto-viken. Det kallades
till 1871 Calabria citeriore. 7,358 qv.-kilom. (133,6
qv.-mil). 453,618 innev. (1876). Högsta berget
är Monte Polino, 2,416 m. (8,134 f.). Provinsen
är väl bevattnad. De förnämsta produkterna äro
spanmål, olja och vin. Ypperlig hästafvel. –
2. Stad och hufvudort i nämnda provins. Omkr. 16,000
innev. Ärkebiskopssäte. Präktig domkyrka. Fabrikation
af fajans samt jern- och stålvaror. Handel med vin
och siden. Der dog 410 vestgoternas konung Alarik.
Cosinus (förkortn. af Lat. complementi sinus,
tilläggets l. komplementets sinus), trigonom., en af
de trigonometriska funktionerna. Se Trigonometri.
Cosmas af Prag, Böhmens äldste historieskrifvare,
f. 1045, d. 1125, var flere af Prags biskopar
följaktig på deras resor till utländska hof och blef
slutligen domherre i Prag. Han skref ett Chronicon
bohemorum (tryckt första gången 1602 och i "Fontes
rerum bohemicarum" 1874), hvilket omfattar Böhmens
historia till författarens dödsår. Det är mycket
omständligt och vittnar om C:s sanningskärlek.
Cosmaterna, medlemmarna af en under 1300-talet i
Rom verksam konstnärsfamilj, Cosma, som på den
plastiska omamentikens område gjorde början till en
renaissance. Deras arkitektonisk-dekorativa arbeten
(dörrinfattningar, biskopsstolar, mosaikgolf,
gesimser, grafvårdar m. m.) visa nämligen studium
och fri efterbildning af antikens motiv. Utmärkta
alster af deras konstskicklighet finnas i domkyrkorna
i Cività Castellana och Orvieto samt i de romerska
kyrkorna S. Maria maggiore, S. M. sopra Minerva,
S. M. in Arcaceli m. fl.
Cosne [kån], stad i franska depart. Nièvre (Nivernais),
vid Loire. Omkr, 6,500 innev. Jernindustri.
Coss (af Ital. cosa, ting) var länge benämningen på
algebra. – Cossist, en i algebra kunnig person. –
Cossiska tal var hos de gamle algebra-författarna
liktydigt med potenser och rötter. De till betecknande
af sådana storheter använda symbolerna kallades
cossiska tecken.
Cossa, Pietro, italiensk skald, f. 1834, lärare
uti italienska literaturen vid en teknisk högskola
i Rom, har utgifvit dramat Nerone artista (1871),
som utmärker sig genom många verkligt poetiska och
dramatiskt effektfulla scener, tragedien Mario e i
cimbri (1862), dramat Puschin (1869),
tragedien Sordello (1872), dramat Beethoven (1872),
tragedien Monaldeschi (1874), komedien Plauto ed il suo
secolo (1875), tragedien Cola di Rienzi (s. å.) samt
dramerna Messalina (s. å.) och Giuliano Apostata
(1877).
Cossé, fransk adlig slägt. Se Brissac.
Cossell, A. C., en af konung August II:s
älskarinnor. Se Cosel.
Cossist, Cossiska tal och Cossiska tecken. Se Coss.
Cossus, zool. Se Ved-borrare.
Cosswa, Mikaël, militär. Se Anckarsvärd 1.
Costa, Lorenzo, italiensk målare från Ferrara,
f. omkr. 1455, d. 1535. I Bologna, der han kom i
beröring med och tog intryck af Francia, finnas
hans förnämsta verk (fresker och oljemålningar),
hvilka utmärka sig genom sund realism och omsorgsfull
behandling af landskapet. Hans skola räknade ett
betydande an tal lärjungar.
Costa, Paolo, italiensk skriftställare, f. 1771,
d. 1836, innehade efter hvarandra lärareplatser
vid universiteten i Treviso, Bologna och Korfu. Han
var uti Italien den mest betydande kämpen emot den
romantiska skolan och deltog i revisionen af den stora
"Diccionario della Crusca" (1819–20). Hans samlade
arbeten utgåfvos första gången 1825.
Costa, Michele, italiensk musiker, f. 1804,
utbildades i Neapels konscrvatorium och begaf sig
1828 till Englands hufvudstad, hvarest han ännu (1879)
lefver såsom kapellmästare. Han åtnjuter anseende i
synnerhet såsom utmärkt dirigent. Genom sina rastlösa
bemödanden kallade han till lif de stora andliga
konserterna i Exeter hall i London. För öfrigt har han
under flere år anfört de filharmoniska konserterna
äfvensom de flesta engelska musikfesterna. Bland
hans kompositioner må nämnas operan Don Carlos och
oratoriet Eli. A. L.
Costa Cabral, Antonio Bernardo da, grefve af Thomar,
portugisisk statsman. Se Cabral.
Costanzo, Angelo di, italiensk skald och
historieskrifvare, f. 1507, d. 1591. Han är mest
berömd genom sin Storie del regno di Napoli (1572;
många gånger omtryckt), som innefattar Neapels
historia 1250–1489. C. anses äfven såsom en af
Italiens förnämste sonnettförfattare. Hans Rime
utgåfvos samlade första gången 1709. Under reaktionen
mot marinismens svulstiga och onaturliga stil tog
man sin tillflykt till honom såsom en representant
för den ädlare smaken.
Costarica, Sp. ("Den rika kusten"), republik i
Central-Amerika, mellan 8° och 11° 11’ n. br. samt 82°
40’ och 85° 40’ v. lgd (fr. Gr.). Det begränsas i
s. ö. af Panama, i n. v. af Karaibiska hafvet,
i v. och s. v. af Stilla oceanen, i n. af
Nicaragua. Arealen 55,669 qv.-kilom. (1,112
qv.-mil). Omkr. 185,000 innev, (deraf 5,000
civiliserade och 10,000–12,000 vilda indianer,
1,200 negrer och 600 kineser). Landet genomstrykes
på längden af flere parallelkedjor, mellan hvilka
befinna sig vidsträckta högland och dalar. Medelhöjden
är 1,700 m. (5,730 f). Stilla hafvet gör åtskilliga
inskärningar, men de flacka kusterna vid Karaibiska
hafvet sakna sådana. De största vattendragen äro
Rio grande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
