Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Confrérie de la passion - Con fretta - Confucius, kinesisk reformator. Se Kon-fu-tse. - Con fuoco - Congaree - Conger, zool. Se Hafsål. - Congius - Congleton - Congreve, William, engelsk dramatisk författare - Congreve, William, baronet, engelsk ingeniör och artillerigeneral - Congreve-tryck - Coni, italiensk provins och stad. Se Cuneo. - Conidium - Coniferae, Barrträd, bot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
passionsspel i nämnda stad. Sällskapet råkade snart i
konkurrens med tvänne andra brödraskap: "Confrérie
de la basoche" (se Basoche) och "Les enfants sans
soucie", samt nödgades derigenom att sätta sig i
förbindelse med yrkesskådespelarna och att upptaga
verldsliga element i passionsspelen, ja stundom att
spela verldsliga stycken, i synnerhet historiska
dramer. Passionsbrödraskapet gaf sina föreställningar
först i S:t Maur les Fossés, derefter på Paris’ gator
och slutligen efter hvartannat i hôtel de la trinité,
hôtel de Flandre och hôtel de Bourgogne. Scenens
inrättning var densamma som den vid mysteriers
uppförande brukliga, nämligen en tredelad byggnad
med öfver hvarandra befintliga rum, föreställande
helvetet, jorden och himmelen. 1547 undertrycktes
brödraskapet genom ett parlamentsbeslut, och redan
året derpå började "komedianternas sällskap" sina
föreställningar i hôtel de Bourgogne, det ställe der
passionsbröderna senast hållit till.
Con fretta; Ital., musikt., med skyndsamhet.
Confucius, kinesisk reformator. Se Konfu-tse.
Con fuoco, Ital., musikt., med eld.
Congaree [-ri], flod i nordamerikanska staten
Syd-Carolina. Den uppkommer af två källflöder: Broad
river (från Nord-Carolina) och Saluda (från södra
sluttningen af Blue ridge), som förena sig vid
Columbia. På sin väg upptager den bifloden Catawba
och bär sedan, till sitt utlopp i Atlantiska hafvet,
namnet Santee.
Conger, zool. Se Hafsål.
Congius, Lat., romerskt våtvarumått = 3,288 liter
(1,25 kna).
Congleton [kångöltön], stad i vestengelska grefskapet
Chester, i en vacker dal vid floden Dane. Omkr. 11,000
innev. Siden-, bomulls- och läderfabriker.
Congregatio sanctorum, Lat., teol., de heligas
samfund. Jfr Helga manna samfund, Kongregation
och Kyrka.
Congreve [-griv], William, engelsk dramatisk författare,
f. 1670 (enl. andra 1669 l. 1672), skref redan vid
sexton års ålder en roman och kom genom sitt första
dramatiska arbete, The old bachelor (1693), i stor
ynnest hos lord Halifax, som skaffade honom flere
inbringande ämbeten. Död 1729. Det bästa af C:s
skådespel är Love for love (1695). Dessutom har
man af honom bl. a. ett s. k. maskspel, The judgment
of Paris (1701), operan Semele och enk samling
Miscellaneous poems (1710). Förmågan att alltjämt
stegra intresset ända till handlingens upplösning
samt en fin karaktersteckning och qvick dialog äro
utmärkande för hans lustspelsdiktning. Hans sorgespel
äro icke mäktiga af någon tragisk verkan. C. åtnjöt
mycket stort anseende hos sin samtid. Sjelfva Pope
tillegnade honom sin öfversättning af Iliaden. C:s
största förtjenst består deri att han motarbetade den
på hans tid gängse smaken för konstlade pindariska
oden. En särdeles god upplaga af hans arbeten utkom
1849.
Congreve [-griv], William, baronet, engelsk ingeniör
och artillerigeneral, f. 1772, d. 1828, gjorde tvänne
uppfinningar, som hafva sina namn
efter honom: congreve’ska brandraketen och det
s. k. congreve-trycket.
Congreve-tryck [-griv-], boktr., ett af brandraketens
upphofsman, William Congreve, 1824 uppfunnet
sinnrikt sätt att trycka med flere färger, utan att
papperet mer än en enda gång behöfver passera genom
pressen. Enligt andra metoder erfordras deremot
lika många formar och följaktligen lika många
passager under pressen som antalet af de åstundade
färgerna. Jfr Snällpress.
Coni [kåni], italiensk provins och stad. Se Cuneo.
Conidium, bot. (af Grek. konis, stoft), är den sedan
gammalt brukliga benämningen på en genom cellafsnöring
från ett svampmycelium bildad spor. Sådana sporer,
hvilka äro mycket små och ofta alstras i stor
myckenhet, skilja sig vid beröring lätt från
modersvampen och te sig då som ett fint stoft (deraf
namnet). I den nyare mykologien hafva dessa sporer
mestadels fått andra, mera betecknande namn. V. W.
Coniferae, Barrträd, bot., kollektiv växtgrupp,
innefattande en mängd sinsemellan nära beslägtade
undergrupper, som vanligen fördelas i fyra
familjer. De vigtigaste af dessa äro Abietineae
(till hvilken granen, tallen, lärkträdet och
cedern m. fl. höra), Cupressineae (enen, cypressen
m. fl.) och Taxineae (idegranen m. fl.). Barrträden
utgöra hufvudmassan af den hufvudgrupp bland de
fanerogama växterna, som blifvit kallad Gymnospermeae
(se d. o.), och bildar öfvergången mellan de
öfriga fanerogamerna (Angiospermeae)
och de högre kryptogamerna. Från alla angiospermer
– äfven hängeträden, med hvilka man kanske kunde
vara frestad att anse dem beslägtade – skilja de
sig i snart sagdt alla vigtigare hänseenden. Stammen
fortsättes genom hela kronan, och grenbildningen är
ofta högst egendomlig, t. ex. hos cypresserna och
deras samslägtingar. Bladen, de välbekanta barren,
förekomma vanligen i mycket stort antal; de äro små,
styfva, stickande och i allmänhet fleråriga. På
dessa egendomligheter i det vegetativa systemet
beror barrträdens karakteristiska utseende. Ännu
mer utmärkande är fruktifikationsapparaten (se
Gymnospermeae). Analogierna med angiospermernas
fruktifikationsapparat äro mycket otydliga, hvarför
stor meningsskiljaktighet råder angående betydelsen
af de olika delarna. Särskildt har striden gällt
de bladlika delar, hvilka skydda de organ, som af
de fleste anses vara de nakna fröämnena. Till följd
deraf hafva de s. k. kottarna ansetts än för blommor,
än för blomställningar. Utan tvifvel har denna strid
till en god del berott derpå att man gått för långt i
äflan att inpassa de gymnosperma befruktningsdelarna
under namn, lånade från de ojämförligt högre
utbildade angiospermernas blommor. Deremot visa sig
mycket tydliga analogier med de högre kryptogamerna,
i synnerhet slägtena Equisetum och Selaginella,
och detta i afseende på både det vegetativa och det
fruktifikativa systemet.
Gruppen Coniferae är i den närvarande verldsperioden
ingalunda en af de artrikaste. Något öfver 300 arter
äro bekanta, af hvilka fyra finnas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
