Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chile - Chilen - Chile-salpeter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hamn är den vigtigaste på hela vestra kusten af
Syd-Amerika. Hela införseln uppgick 1874 till omkr. 140
mill., utförseln tilll 132 mill. De förnämsta
importartiklarna äro manufaktur- och kolonialvaror,
maskiner m. m. 1875 var antalet af inlöpande
skepp 5,950, af omkr. 4,059,880 tons drägtighet,
och af utgående omkr. 5,900, af vid pass 4,019,000
tons. Handelsflottan bestod 1875 af 28 ångare,
med 9,880 tons, och 59 segelfartyg, med 12,554
tons drägtighet. Den inre samfärdseln försvåras
genom flodernas ofarbarhet och den egendomliga
terrängbildningen. På den senare tiden har man
börjat egna större omsorg åt kommunikationsmedlen;
så föregick C. alla de öfriga sydamerikanska
staterna i byggandet af jernvägar. Redan 1851
öppnades Caldera–Copiapo-banan. Numera äro
Santiago, Valparaiso och flere städer söderut
förenade genom jernväg.
Författning och förvaltning. C:s författning, som
utarbetades 1830 och, efter en
revision, antogs d. 25 Maj 1833, förvandlade
den forna federativstaten till en centralt styrd
republik, i hvilken den verkställande makten
utöfvas af en president, som vid sin sida har
ett kabinett af 5 och ett statsråd af 11 medlemmar.
Presidenten väljes för fem år och kan en gång
omväljas. Den lagstiftande makten innehafves af
nationalkongressen, som är delad i en senat och en
deputerade-kammare. Senaten består af 20 för nio år
valda medlemmar, af hvilka 1/3 ombytes hvart tredje
år; valbar är hvar och en medborgare, som är 36 år
gammal och har en årlig inkomst af minst 2,000 pesos
(1 peso = 3,60 kr.). Deputerade-kammarens medlemmar
väljas för tre år (en på hvarje tjugotusental innev.);
för valbarhet fordras att vara 21 år och gift –
eller 25 år, om man är ogift –, att kunna läsa
och skrifva samt att hafva en årsinkomst af minst
500 pesos. I spetsen för provinsialförvaltningen
stå af presidenten utnämnda guvernörer. – Finanserna
äro ordnade. Statsinkomsterna: tullar, afkastningen
af statsbanorna, statsmonopol, grundskatter m. m.,
uppgingo 1875 till 25,782,961 pesos, utgifterna
s. å. till 25,733,592 pesos. Den inländska skulden
uppgick i Jan. 1876 till 10,509,600 pesos, den
utländska till 40,168,000 pesos, eller tillsammans
50,677,600 pesos. – Armén bestod 1875 af 3,500 man
reguliera trupper och 22,000 man nationalgarde.
Flottan räknade s. å. 13 fartyg, med 50 kanoner och
1,500 mans besättning.
Andlig kultur. Oinskränkt
religionsfrihet är rådande, men den herskande
religionen är den romersk-katolska. I kyrkligt
hänseende är C. deladt i 1 ärkebiskopsdöme (Santiago)
och 3 biskopsdömen (Serena de Coquimbo, Concepcion
och Ancud). Åt undervisningsväsendet egnas en
synnerlig uppmärksamhet. Hvarje provins har sitt
lyceum. En normalskola för lärare och lärarinnor
öppnades i C. tidigare än i Förenta staterna.
1865 voro, efter hvad det uppgifves, statens skolor
1,100, och deras antal har sedan dess ständigt ökats.
I hufvudstaden underhåller staten ett universitet
(37 professorer och omkr. 700 studenter) jämte
ett förberedande institut. Dessutom finnas en
krigsakademi och en sjökrigsskola, konstakademier,
prestseminarier, skola för döfstumma och blinda
m. fl. läroanstalter.
Utgifterna för skolväsendet uppgå årligen till mer
än 4 mill. kr. I medeltal äro 14 proc. läskunniga
och 12 proc. både läs- och skrifkunniga. Det af
jesuiterna grundade nationalbiblioteket innehåller
omkr. 36,000 band. Landet är indeladt i 15 provinser:
Atacama, Coquimbo, Aconcagua, Valparaiso (med
Juan-Fernandes-ön), Santiago, Colchagua, Curicó,
Talca, Maule, Nuble, Concepcion, Arauco, Valdivia,
Llanquihue och Chiloë; dertill kommer territoriet
Magalhaens. Hufvudstaden är Santiago.
Historia. C. beboddes i äldsta tider af ett
indianfolk, deladt i flere stammar, af hvilka
araukanerna voro de mäktigaste. Norra delen,
intill floden Maule, eröfrades i en senare tid af de
peruanske inkas. Sedan Pizarro intagit Perú, ryckte
hans följeslagare Almagro 1535 in i C., men måste
1536 afbryta sitt fälttåg och återvände då till
Perú. 1541 inträngde Pedro de Valdivia i landet,
hvilket han småningom eröfrade ända till floden
Biobio och sedermera gjorde till ett spanskt
generalkapitanat. De oroligheter, som i detta
århundrades början uppstodo i spanska Amerika,
sträckte sig äfven till C. Den spanske guvernören
afsattes d. 10 Juli 1810, och en regeringsjunta
bildades, hvilken d. 18 Sept. valde de la Plata
till sin president. En kongress, som följande året
sammanträdde, erkände föreningen med Spanien; men 1812
uppträdde bröderna Carrera, fördrefvo kongressen
och proklamerade C:s oafhängighet, i afsigt att
sjelfva tillskansa sig makten. Under det borgerliga
krig, som med anledning deraf uppstod, lyckades
den spanske generalen Osorio 1814 återupprätta
det spanska herraväldet. Republikanernas seger vid
Maypu d. 5 Apr. 1817 frigjorde emellertid landet från
Spanien. Ett krig (1837–39) med Perú, hvars president,
Santa Cruz, understödt upprorsförsök i C., slutade
med C:s seger. Den 25 Apr. 1844 afslöts ett fördrag
med Spanien, hvarigenom C. erkändes såsom en oberoende
stat. Under presidenten Montt (1851–61) erhöll
C. civillagbok, handelsdomstol, kommunalordning,
oinskränkt religionsfrihet m. m. 1864 uppstod ett krig
med Bolivia rörande Mejillones-öarna och guanolagren
derstädes, hvilket krig slutade 1866 till förmån
för C. Nästan samtidigt råkade republiken i fejd med
Spanien, hvars flottiljer 1866 besköto Valparaiso och
Callao. Genom förmedling af Förenta staterna och
de europeiska makterna förmåddes Spanien i Juli att
ingå ett tvåårigt stillestånd, som 1871 öfvergick
till fred. Med araukanerna fördes lyckliga krig (1862
och 1868–70), hvarigenom området utvidgades i söder.
Chilén [tjilen], innevånare i republiken
Chile.
Chile-salpeter, Natriumnitrat l.
Salpetersyradt natron, kem., kallas salpetersyrans
natriumsalt, NaNO3. Den bildar färglösa,
genomskinliga romboëdrar, som lätt lösas i vatten
och t. o. m. uppsupa fuktighet ur luften. Detta
salt har stor industriel användning vid beredning
af salpetersyra, kalisalpeter, svafvelsyra m. m.,
och emedan det är synnerligen qväfverikt (det
innehåller i medeltal 15,65 proc. qväfve), spelar
det äfven en ganska betydelsefull rol vid det nyare
åkerbruket. (Jfr Gödningsämnen.) Namnet chilesalpeter
härrör deraf att saltet i naturligt tillstånd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
