Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Chile
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Araucania och ön Chiloe) utgör 326,334
qv.-kilom. (5,880 qv.-mil).
Naturförhållanden. Anderna följa hela östra
gränsen. Deras medelhöjd är omkr. 4,000 m. (13,472
f.). I söder bilda de en enkel, oafbruten
bergsträcka med brant stupning åt vester. Norr om
35° uppträda de flerstädes i dubbla kedjor. Längs
kusten går en annan bergskedja, Cordillera de la
Cuesta. De betydligaste topparna på Anderna äro Cerro
de la Cruz de Piedra, 5,220 m. (17,580 f.), vulkanen
Maypu, 4,450 m. (15,000 f.), vulkanen San José, 6,096
m. (20,530 f.), Tupungato, 6,178 m. (20,800 f.),
Juncal, 5,942 m. (20,010 f.), Cerro de Aconcagua,
6,834 m. (23,000 f.) och Cerro del Mercedario, 6,798
m. (22,895 f.). De vigtigaste bergspassen äro: Las
Damas (vid Planchon), 3,260 m. (11,000 f.), Portilla
de la Cumbre l. Uspallata-passet (vid Aconcagua),
3,809 m. (12,828 f.), Doña Aña, 4,448 m. (14,980
f.), Portillo de Valle Hermoso, 3,837 m. (12,922
f.), Come Caballos, 4,350 m. (14,650 f.). Norr om
28° antaga Anderna karakteren af ett öde högland,
öfver hvilket enstaka toppar resa sig, af hvilka
vulkanerna Llullaylaco och Copiapo äro de högsta
(öfver 6,000 m. = 20,200 f.). Vester om detta
högland ligger ett annat, lägre (omkr. 3,000 m.),
som sluttar ned mot kusten och ändtligen stupar
brant i hafvet. De vulkaniska krafterna äro i C.,
företrädesvis i de mellersta provinserna, verksammare
än i något annat land på jorden, med undantag af
Central-Amerika. I allt eger C. (enligt Pöppig) 16
verksamma vulkaner. Dessutom finnes en stor mängd
solfatarer (svafvelkällor). Lifligast yttrar sig
den vulkaniska verksamheten i jordbäfningarna, af
hvilka man i Coquimbo årligen räknar i medeltal
44. Största ödeläggelsen i detta århundrade
åstadkommo jordbäfningarna 1822, då Valparaiso
ödelades, samt 1835 och 1868. – Vattensystemet i C. är
föga inveckladt. De södra floderna äro vattenrika,
delvis segelbara. Några af dem, som flyta i nordlig
riktning, nå stundom knappast fram till hafvet: en
del af deras vatten uttorkar i sanden eller afledes
till landets bevattning. De största äro Biobio, 370
kilom. (50 mil), och Rio de Valdivia. I sin södra del
är C. rikt på sjöar, belägna på vestra sluttningen af
Anderna; den vigtigaste är Lago de Llariquihue, 800
qv.-kilom. (15 qv.-mil). I norr ligger saltträsket
Salina de Punta negra. – Af mineralier eger C. en
ofantlig rikedom, synnerligast koppar och silfver,
men äfven jern, bly, tenn, qvicksilfver, svafvel,
salpeter, antimon, kobolt, stenkol m. fl. (guld
förekommer numera sparsamt). – Klimatet är mycket
olika i olika delar af landet. Snö faller aldrig i
kusttrakterna, och den under vinternatten bildade
isen smälter om dagen. I norr regnar det sällan
och endast om vintern, i söder deremot mycket och
ofta. Den vackraste och sundaste delen af landet samt
öfver hufvud taget ett af de angenämaste områdena på
jorden är trakten mellan Valparaiso och Valdivia,
"den nya verldens trädgård". Medelvärmen för året
är i Valparaiso 21° C. och i Santiago 18° C. – C:s
vegetation visar den egendomligheten, att, till följd
af de norra provinsernas vattenbrist, arternas antal
snarare till- än aftager med afståndet från
eqvatorn. I norr utgöres vegetationen mest af kaktusarter:
på de bevattnade ställena odlas pisang. Inhemska
växter i södra delen af landet äro potatis,
kalceolarier samt många medicinal-, gummi-, färg-
och kryddväxter. Den chilenska cedern (Araucaria
imbricata), hvilken stundom når en höjd af 300
f. (89 m.) och får en omkrets af 60 f. (17 m.),
lemnar ätbara frön och förträffliga skeppsmaster;
den chilenska boken (Fagus obliqua) gifver ett
ypperligt byggnadsvirke, och af såpträdet (Quillaja
saponaria) fås såpa genom afkok på barken. – C:s
fauna är ej rik. Hennes vigtigaste representanter
bland däggdjuren äro guanacon och vicuñan (tvänne
lama-arter), puman (det farligaste rofdjuret), några
andra kattarter, räfvar, tvättbjörnar, bältor och
pungdjur samt chinchillor. Af landfoglar finnas
135 arter, bl. a. kondoren och den patagoniska
strutsen. Giftiga reptilier och insekter finnas ej.
Folkmängden uppgick 1870 till 1,972,438 och 1875 till
2,075,971. Största delen är af europeisk börd, något
öfver 25 proc. af spansk härkomst, den öfriga delen af
blandadt blod. De oberoende indianerna torde utgöra
omkr. 50,000. Hos den europeiska befolkningen står
bildningen jämförelsevis högt, och samhällsskicket
är vida mer utveckladt än annanstädes i det spanska
Amerika. Fosterlandskärlek, allvar, företagsamhetsanda
och vetgirighet utmärka alla stånd.
Materiel kultur. Hufvudnäringarna äro: i
n. bergsbruk och handel, i s. boskapsskötsel
och åkerbruk. Hufvudprodukten af bergsbruket är
koppar. De rikaste grufvorna ligga i provinserna
Atacama, Coquimbo och Aconcagua, och de vigtigaste
äro belägna vid San José och Carrizal (nära Copiapo),
La Higuera (n. om Coquimbo) och Tamaya (omkr. 10
mil från Coquimbo). Största delen af kopparn går
till England; 1874 utgjorde hela exporten nära 47
mill. kilogr. (1,105,685 ctr). Silfvergrufvorna ligga
i dalsänkningen längs vestra foten af Anderna. De
mest gifvande af dem finnas vid Chanarcillo, Tres
Puntas och Dolores, af hvilka den senare lemnar för
omkr. 100,000 doll. (373,148 kr.) i månaden. Utförseln
1874 utgjorde 31,574 kilogr. (742,78 ctr); till
myntverket i hufvudstaden gingo 47,877 kilogr. (1,127
ctr). Guld var under spanska väldet det enda föremålet
för bergsbruket. Af stenkolslagren, hvilka först
i senare tid börjat bearbetas, ligga de största i
prov. Concepcion, s. om Biobio. – Hufvudprodukten af
åkerbruket är hvete. Södra C. har af gammalt varit
kornbod såväl för Perú och Bolivia som för de norra
provinserna. Numera utförer landet spanmål äfven
till Europa. Råg odlas obetydligt. Vinrankan trifves
förträffligt; 1868 erhöllos öfver 23 1/2 mill. liter
(nära 9 mill. k:nr) vin. – På de gräsrika slätterna
i s. drifves boskapsskötsel i stor skala. 1874
utfördes 92,000 kilogr. ost och stora qvantiteter
torkadt kött. Värdet af utförda produkter af
åkerbruket och boskapsskötseln uppgick 1871 till
11,44 mill. doll. (42,671,200 kr.). – Industrien är,
om man undantager garfverihandteringen, tämligen
obetydlig. Med afseende på handel intager C. deremot,
såsom, redan af det sagda framgår, en betydande plats
bland Syd-Amerikas stater. Medelpunkten för handeln
är Valparaiso, hvars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
