Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Byron, George Noel Gordon, lord - Byrå - Byråchef - Byråd - Byråkrati - Byrätten, domstol i Kristiania. Se Byretten - Bysans. Se Bysantium - Bysantiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hos B., som kan kallas den politiska poesiens
banérförare. Han medverkade i betydande mån
till att utbilda och stärka den offentliga
meningen. På de revolutionära rörelserna i Spanien
och Italien under första hälften af 19:de årh.
utöfvade han ett stort inflytande. Den franska
romantikens hufvudmän och ännu mer "das
junge Deutschland", med Heine i spetsen, rönte
bestämmande intryck af honom. Kraftigast
gjorde sig dock "byronismen" gällande i den
slaviska östern, hvars främste skald, Puschkin,
med skäl blifvit kallad "den ryske Byron".
B:s Poetical works hafva utkommit i flere
upplagor, bland hvilka särskildt förtjenar
nämnas den af Thomas Moore 1832–33 utgifna.
Hans verk äro öfverflyttade till de flesta
europeiska språk. På svenska tolkade C. V.
A. Strandberg på ett snillrikt sätt följande:
"Mazeppa" (1853), "Belägringen af Korinth"
(1854), "Fången på Chillon" (s. å.), "Parisina"
(s. å.), "Beppo" (s. å.), "Giaurn" (1855),
"Bruden från Abydos" (s. å.), "Ön" (1856), "Don
Juan" (1857–65), "Corsaren" (1869) och "Lara"
(s. å.). Bland öfriga svenska öfversättningar
må nämnas "Manfred" (1826; af J. H.
Thomander), "Childe Harold’s pilgrimsfärd" (1832;
af A. F. Skjöldebrand), "Hebreiska melodier"
(1862; af Th. Lindh), "Sardanapalus" (1864,
af N. Arfvidsson; uppförd s. å. på Kongl.
teatern). I den rika literatur, som B:s lefnad
och verksamhet framkallat, förtjena särskildt
nämnas Th. Moores "Life, letters and journal of
lord Byron", Lady Blessingtons "Conversations
with lord Byron", grefvinnan Guicciolis "Lord
Byron, jugé par les témoins de sa vie", Karl
Elzes "Lord Byron" och G. Brandes,
"Naturalismen i England. Byron og hans gruppe". B. F. O.
Byrå (Fr. bureau, af Ital. burato, groft tyg,
ett med groft tyg öfverdraget skrifbord), en
mindre dragkista eller skrifpulpet med klaff,
som kan nedfällas; ämbetsrum; arbetsrum för
redaktionen af en tidning, tidskrift e. d.
Byråchef, förv., benämnes i Sverige en
ämbetsman, som bereder och föredrager de
ärenden, hvilka, enligt den för ämbetsverket gällande
instruktion eller arbetsordning, tillhöra hans
afdelning eller byrå, och tillika utöfvar den
närmaste tillsynen öfver samt ansvarar för
göromålens behöriga gång inom byrån. Byråchef
inom de förvaltande ämbetsverken eger tillika
i allmänhet att, derest beslut, som verkets chef
fattar, afviker från den af byråchefen vid
föredragningen uttalade meningen, låta anteckna
denna i protokollet samt att med rösträtt
deltaga i handläggningen af sådana ärenden, som
enligt gällande instruktion skola af styrelsen
samfäldt behandlas och afgöras.
Ämbetsverkens indelning i byråer och den
dermed sammanhängande byråchefsinstitutionen
är inom den svenska förvaltningen
jämförelsevis ny och har erhållit sin fullständiga
utbildning först genom den förändrade anordning
af ämbetsverken, hvilken under den senaste
tiden antingen blifvit genomförd eller för
närvarande (1878) är under arbete.
Ämbetsmän med titel af byråchefer finnas
numera dels inom statsdepartementens
kansliexpeditioner, med undantag af utrikes- och
sjöförsvarsdepartementens, och dels inom
följande af de förvaltande verken, nämligen:
fångvårdsstyrelsen, styrelsen för allmänna väg- och
vattenbyggnader, styrelserna för statens
jernvägstrafik och jernvägsbyggnader samt
generalpoststyrelsen. Inom följande ämbetsverk finnas
befattningar, hvilkas innehafvare väl icke
benämnas byråchefer, men hvilkas göromål äro
af antingen alldeles eller i det närmaste
enahanda beskaffenhet som byråchefernas, nämligen
i armé- och marinförvaltningarna,
landtmäteristyrelsen, statskontoret, telegrafstyrelsen,
generaltullstyrelsen, öfverintendentsämbetet,
skogsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Den rent
kollegiala formen för ärendenas handläggning
är tills vidare bibehållen endast i kommers-
och kammarkollegierna. C. W.
I Norge är sedan 1814 byråchef titel för
cheferna i de kontor, i hvilka
regeringsdepartementen äro indelade.
Byråd (d. v. s. "stadsråd"), den kommunala
representationen (stadsfullmäktige) i de danska
städerna, med undantag af Köpenhamn. De
danska stadskommunernas representanter
kallades förut, och kallas i Köpenhamn ännu,
borgerrepresentanter. Byrådet har beslutande rätt
i ekonomiska frågor.
Byråkrati (af Fr. bureau, skrifbord,
ämbetsrum, och Grek. kratein, herska),
ämbetsmannavälde, vare sig att detta är grundadt i
administrationens beskaffenhet (såsom förhållandet är
i stater med stark centralisation) eller vunnits
i strid med lag och författning. Byråkratiens
kännetecken anses vara: förvaltningens
otillbörliga förmynderskap öfver statsmedlemmarnas
görande och låtande; ämbetsmanna-klassens
motstånd mot nödiga reformer på dess område;
ämbetsmännens anspråk på höga löneförmåner,
utan att dessa anspråk ega stöd i
tidsförhållandena eller ökade göromål; deras likgiltighet
för den offentliga meningen och hennes organ;
rutinens upphöjande till den förnämsta
egenskapen hos en tjensteman; mångskrifveri och
alltför långsam beredning af ärendena; blind
lydnad och underdånighet för dem, som
innehafva makten, samt drygt eller sträft
uppträdande mot allmänheten. – Byråkratien hade sin
glansperiod under 17:de och 18:de årh., då de
flesta europeiska stater voro styrda efter
envålds- och centralisationsprincipen. I en senare
tid hafva pressens allt större inflytande, det
parlamentariska lifvets utveckling,
församlingsrättens allmännare tillämpning och
förverkligandet af sjelfstyrelsesystemet i betydlig mån
undergräft och kringskurit densamma. – I
Frankrike och Tyskland tages ordet byråkrati äfven
i betydelsen af det på byråer grundade
förvaltningssättet, enligt hvilket – i motsats till
det kollegiala systemet – chefen i ett
ämbetsverk ensam har beslutanderätt. B. F. O.
Byrätten, domstol i Kristiania. Se
Byretten.
Bysans. Se Bysantium.
Bysantiner (af Bysantium, Konstantinopel),
kallas dels alla slags mynt, som blifvit slagna
af de östromerske kejsarna, från och med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
