Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bulwer, Rosina, engelsk författarinna. Se Lytton Bulwer (R.) - Bu-Maza, egentl. Muhammed Ben Abdallah, kabylisk härförare och profet - Bumbåt l. Kattrejare-båt, sjöv. - Bumerang, ett halfmånformigt vapen, som begagnas af infödingarna i Australien - Bumper, Eng., stor bägare, pokal - Bunbury, Selina - Bundafolken, i vidsträckt bemärkelse detsamma som Bantu - Bundelkund, Bundelkand l. Bandelkand, ostindiskt bergsland - Bunden elektricitet, fys. Se Elektricitet och Influens - Bundet värme, fys. Se Latent värme - Bundschuh, T., snörkänga - Bundsförvandter - Bundsförvandtlegion. Se Legion - Bungarus, zool.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rosina B., engelsk författarinna. Se Lytton
Buhver (R.).
Bu-Maza ("gasellens fader"), egentl.
Muhammed Ben Abdallah, kabylisk härförare och
profet, f. 1820, uppträdde bland sina
stamfränder i egenskap af Guds utkorade profet och
förmådde 1845 stammen Dara att resa sig mot
franska väldet. Han måste likväl 1847
underkasta sig general S:t Arnaud och fördes sedan
till Paris, der han fick ett årligt underhåll af
15,000 frcs. 1848 sökte han fly, men blef
gripen och inspärrad i statsfängelset i Ham. 1849
blef han försatt i frihet och begaf sig då till
Turkiet, der han 1854 blef chef för ett
regemente baschi-bozuks och sedermera
generalmajor.
Bumbåt (Eng. bumboat) 1. Kattrejare-båt,
sjöv., liten båt, i hvilken kustboar föra frukter
m. m., som de afyttra till besättningarna å
fartyg, hvilka ligga till ankars eller passera
nära land. R. N.
Bumerang, ett halfmånformigt vapen, som
begagnas af infödingarna i Australien.
Bumper [bö’mper], Eng. (af bumbard,
bombard, ett slags stor mörsare), stor bägare,
pokal.
Bunbury [bö’nböri], Selina, engelsk
författarinna (födelseår och lefnadsomständigheter
obekanta), har utgifvit en mängd romaner,
berättelser, reseskildringar och populära historiska
arbeten: Evenings in the Pyrenees, comprising
the stories of wanderers from many lands (1845),
Evelyn, or a journey from Stockholm to Rome
in 1847–48 (1849), Life in Sweden (1853)
m. fl.
Bundafolken, i vidsträckt bemärkelse
detsamma som Bantu (se d. o.), men i inskränkt
bemärkelse de folk, som bebo kusterna af
Benguela och Angola österut intill 20:de
längdgraden. Bundafolken utgöras af ett slags
negrer med olivfärgad hud, krusigt, rödaktigt hår
och undersätsig växt. De äro fredliga,
gästfria och renliga samt drifva åtskilliga handtverk.
Månggifte är herskande sed, men qvinnorna
äro ingalunda männens slafvar. Bundafolken
äro fetischdyrkare och hysa stor vördnad för
sina trollkarlar.
Bundelkund, Bundelkand l. Bandelkand,
ostindiskt bergland, bestående af fem britiska
distrikt och flere sina inhemska stater, som till
störste delen äro skattskyldiga under britiska
kronan. Landet, beläget mellan 23° 52’ och 26° 26’
n. br. samt 77°53’ och 81°39’ ö. lgd., begränsas
i n. af floden Djumna, i ö. af Bagalkand, i s.
af britiska centralprovinserna och i v. af
Gwalior. Arealen utgör omkr. 47,000 qv.-kilom.
(850 qv.-mil). Genom B. flyta många
strömmar, af hvilka endast Djumna och Ken äro
segelbara. Bergen äro rika på jernmalm och
diamanter. Klimatet är varmt och för européer
ohelsosamt. Befolkningen uppskattas till ett
antal af omkr. 2,260,000, hvaraf omkr. 2,160,000
komma på de britiska distrikten. Den
hinduiska religionen är den herskande.
Bunden elektricitet, fys. Se Elektricitet
och Influens.
Bundet värme, fys. Se Latent värme.
Bundschuh, T., snörkänga, hörande till de
tyske böndernas drägt under medeltiden;
fälttecken i de tyska bondupproren under förra
hälften af 16:de årh.; slutligen äfven namn på
de förbund, som afslötos mellan de upproriske
bönderna.
Bundsförvandter. Detta ord har dels en
allmän betydelse och betecknar då dem, som
ingått förbund med hvarandra för ett eller
annat ändamål, dels en särskild, politisk. I den
senare bemärkelsen nyttjades det i forntiden
om samhällen, som tillhörde ett förbund af
stater, hvars högsta ledning (se Hegemoni) var
anförtrodd åt ett af samhällena, så att de öfriga
vanligen blefvo underordnade detta. Sådant
var förhållandet i det Peloponnesiska förbundet,
hvari Sparta i sjelfva verket herskade öfver sina
s. k. bundsförvandter. Likaså utöfvade Athen
ett slags herskaremakt öfver en mängd sjöstäder,
som, under namn af bundsförvandter, erlade
skatt samt i krig ställde manskap och fartyg.
Det romerska folket hade flere klasser af
bundsförvandter (se Socii). Särskildt märkas de
italiska folken, som före det s. k.
bundsförvandt-kriget (91–88 f. Kr.) stodo i underordnadt
förhållande till Rom. Dels förekommo nämligen
samhällen som på vilkor af
jämlikhetsförhållande stodo i förbund med denne stad, t. ex.
Latium före 338 f. Kr. Vidare gällde några
stater och konungar såsom "romerska folkets
bundsförvandter och vänner", men mot vissa
förpligtelser, t. ex. att lemna hjelptrupper eller
bidrag i penningar och varor m. m., så att de
i sjelfva verket voro ett slags vasaller.
Slutligen märkas de italiske bundsförvandterna, som
visserligen hade kommunal sjelfstyrelse, men
stodo i ett genom bestämda stadganden ordnadt
lydnadsförhållande till Rom och bl. a. voro
skyldiga att årligen lemna visst manskap till
den romerska hären eller flottan. Bland dessa
bundsförvandter var det latinska folket särskildt
gynnadt genom vissa rättigheter.
Bundsförvandterna funno i längden sin ställning
tryckande. De måste nämligen bära tunga bördor,
i synnerhet under krigen, men saknade romersk
medborgarerätt och gingo derför ej allenast nästan
helt och hållet miste om segervinnarnas frukter,
utan funno sig äfven beröfvade det mäktiga
skydd, som denna rätt skänkte mot godtycke
och kroppsliga misshandlingar af de romerske
ämbetsmännen. När alla de förslag, som
uppgjorts att förbättra deras ställning, omintetgjorts,
utbröt missnöjet 91 f. Kr. i öppet krig (det s. k.
bundsförvandtkriget), som visserligen efter
tre års blodiga strider slutade med seger för
romarna, men föranledde att den romerska
medborgarerätten blef utsträckt öfver hela
Italien. R. Tdh.
Bundsförvandtlegion. Se Legion.
Bungarus, zool., ett i Indien och Kina samt
på de ostindiska öarna förekommande giftigt
ormslägte af elapidernas familj. Dessa ormars
gift är lika kraftigt som glasögon-ormens, men
deras bett är så till vida mindre farligt, som
gifttänderna äro kortare, hvarför såret vanligen
är lättare att utskära och lättare låter behandla
sig med de vanliga brännmedlen. B. har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
