Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bredestad, socken i Jönköpings län - Bredfock, sjöv. - Bredman, Johan - Bredmunnar, zool. - Brednäbbad simsnäppa, zool. - Brednäbbad strandvipa, zool. Se Myrsnäppa - Brednäsig apa, Simia platyrrhina, zool. Se Apa - Bredow, Gottfried Gabriel - Bredsida, sjöv - Bredsted, köping i Bredsteds amt i Slesvig - Bredstjertad labb, zool. Se Storlabb - Bredsäters kapell (ej Bresäter), socken i Vestergötland - Bredsätra (Bredsättra), socken på mellersta Öland - Bredvik (ej Brefvik), socken i Skaraborgs län - Brée, Matthias Ignatius van - Brée, Philipp Jakob van - Breenbergh, Bartholomeus - Bref
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Bredestad, socken i Jönköpings län, Norra
Vedbo härad. Arealen 2,833 hekt. (5,739 tnld).
19 1/2 ofm., 13 5/8 fm- mtl. 527 innev. (1876).
Annex till Askeryd, Linköpings stift, Norra
Vedbo kontrakt.
Bredfock, sjöv., ett segel, som föres under
fockrån på skonare och vissa slags mindre
fartyg. Se Fock, sjöv. R. N.
Bredman, Johan, astronom, född d. 7 Nov.
1770 i Ovikens socken i Jämtland, blef 1790
student i Upsala, 1797 filos. magister, 1801
docent i matematik, 1802 amanuens vid
astronomiska observatoriet, 1808 adjunkt i matematik
och 1811 professor i astronomi, sedan han förut
under några terminer bestridt de offentliga
föreläsningarna i detta ämne. Han blef 1815
ledamot af Vetenskaps-akademien, tog 1841 afsked
från sin professur och dog 1859. B. lär icke
hafva egt någon djupare lärdom i sitt ämne,
men ansågs dock för en god föreläsare. Hans
Teoretiska astronomiens gunder för begynnare
(1845), som utgör en bearbetning af hans
föreläsningar, tillvann sig fördelaktiga vitsord äfven
i utlandet. B. tog initiativet till den
omgestaltning af studentexamen, som 1831 egde rum vid
universiteten i Sverige och som bestod deruti
att vissa adjunkter eller docenter under uppsigt
af filosofiska fakultetens dekanus skulle förrätta
examen, hvilken förut anstalts af dekanus ensam.
Bredmunnar, Plagiostomi, zool., en till
broskfiskarnas grupp hörande ordning, som innefattar
hajar (Selachoidei) och rockor (Batoidei). De
förra hafva en, vanligen cylindrisk, jämnt mot
stjerten afsmalnande kropp, och deras
gäloppningar befinna sig på kroppens sidor. Deremot
är rockornas egentlige kropp (hufvud och bål)
nedplattad, skarpt afsatt mot den smale stjerten,
och deras gälöppningar ligga på kroppens
undersida. F. A. S.
Brednäbbad simsnäppa, Phalaropits
fulicarius, zool., en i högsta norden – på
Spetsbergen, Island och Grönland såväl som i de
nordligaste delarna af Norra Amerika och Asien
– häckande simsnäppa, som är större än den
i Skandinavien häckande simsnäppan, Lobipes
hyperboreus, från hvilken hon dessutom lätt
skiljes genom sitt bredare näbb och tydligare
flikade baktå samt – om sommaren – genom
den röda färg, som då pryder hennes hals,
bröst och buk. Till och med i Sverige är denne
fogel en ytterst sällsynt gäst, dock förirrar han
sig stundom ända ned till Italien. F. A. S.
Brednäbbad strandvipa, zool. Se
Myrsnäppa.
Brednäsig apa, Simia platyrrhina, zool. Se
Apa.
Bredow, Gottfried Gabriel, tysk
historieskrifvare, f. 1773 i Berlin, blef 1804 professor
i historia i Helmstedt och kallades 1809 till
samma befattning i Frankfurt a. d. Oder. Död
1814. Mest kända bland hans arbeten äro
skolböckerna Umständliche erzählungen der
merkwürdigsten begebenheiten aus der allgemeinen
weltgeschichte (1810, 15:de uppl. 1866;
"Berättelser ur allmänna historien", 2:dra uppl.
1844–45) och Merkwürdige begebenheiten aus
der allgemeinen weltgeschichte (1810; 34:de uppl.
1873; "Första begreppen i allmänna historien,
för begynnare" 1835; 7:de uppl. 1866).
Bredsida, sjöv., sidan af ett fartyg, med fäst
afseende på de der befintlige kanonerna. Att
afskjuta den ena sidans alla kanoner kallas att
"gifva en bredsida". – Bredsidefartyg,
krigsfartyg med kanonerna uppställda i batteri.
Ordet nyttjas egentligen om pansarfartyg såsom
motsats till tornfartyg. I nutidens
pansarflottor intaga bredsidefartygen de forna
linieskeppens och store fregatternas plats. Jfr
Pansarfartyg, Tornfartyg. R. P.
Bredsted, köping i Bredsteds amt i Slesvig,
ej långt från Husum. Omkr. 2,300 innev. Det
nämnes såsom kungsgård i Valdemars jordebok
(1231) och var köping redan 1510.
Bredstjertad labb, zool. Se Storlabb.
Bredsäters kapell (ej Bresäter), socken i
Vestergötland, Skaraborgs län, Kinne härad.
Arealen 3,313 hekt. (6,711 tnld). 515 innev.
(1876). Annex till Björsäter, Skara stift, Kinna
kontrakt.
Bredsätra (Bredsättra), socken på mellersta
Öland, Kalmar län, Runstens härad. Arealen 2,792
hekt. (5,652 tnld). 45 1/8 ofm., 23 3/4 fm. mtl. 1,001
innev. (1876). Annex till Gärdslösa, Kalmar
stift, Ölands medelkontrakt. Inom socknen finnas
många fornlemningar, bl. a. de på Kapelludden
belägna ruinerna efter Långöreo kapell och ett
stenkors, båda från medeltiden. Å nämnde udde
finnes Ölands östra fyr, byggd 1871–72.
Bredvik (ej Brefvik), socken i Skaraborgs
län, Kåkinds härad. Arealen 5,370 hekt. (10,877
tnld). Omkr. 18 mtl. 1,714 innev. (1876). Annex
till Gredbäck, Skara stift, Kåkinds kontrakt.
Namnet skrefs i början af 1400-talet
Bredhowiika.
Brée. 1) Matthias Ignatius van B.,
nederländsk målare, f. i Antwerpen 1773, lärjunge
af Vincent i Paris, yrkade på ett allvarligare
studium af det nakna och af antiken samt blef
en af de mästare, som genom sin sträfvan efter
natursanning bildade öfvergången från det förra
århundradets svulstiga manér till våra dagars
måleri. Död 1839 såsom förste professor och
direktör vid konstakademien i Antwerpen. B:s
mest betydande målning är Rubens’ död (i
Antwerpens museum). – 2) Philipp Jakob van
B., den förres broder och lärjunge,
historiemålare, f. 1786, d. 1871, studerade i Paris och
Italien. Bland hans förträffligt komponerade
taflor må nämnas Atala, Drottning Blanca och
Maria Stuart i dödsstunden.
Breenbergh, Bartholomeus, nederländsk
målare, f. omkr. 1615, d. omkr. 1660, bildade
sig efter Poelenburg och målade vanligen små
landskap, i hvilka ruiner eller gamla byggnader
spela en framstående rol. Två sådana stycken
finnas i Stockholms nationalmuseum. B.
efterlemnade äfven fina raderingar, bland hvilka må
nämnas 17 blad med Roms ruiner (1639–40).
Bref (af Lat. brevis, breve, kort) kallas, i
vidsträcktaste mening, hvarje skrifvelse från en
person eller myndighet till en annan person
eller myndighet – alltså ej allenast enskilda
skriftliga meddelanden, utan äfven
ämbetsskrifvelser, innehållande befallningar, uppgifter,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
