Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Braun, Vilhelm August Detlof von - Braun, Julius - Braunau, stad i Böhmen - Brauneisenstein, miner. Se Brunockra - Brauner, Johan l. Hans (förut Braun) - Braunersköld, Lars (förut Braun) - Braunfels, stad i preussiska regeringsområdet Koblenz - Braunfels, Ludvig - Braunsberg, stad i preussiska regeringsområdet Königsberg - Braunschweig, Nya, guvern. i britiska Nord-Amerika. Se New Brunswick - Braunschweig (Brunsvig), hertigdöme i norra Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Från denna tid tog dysterheten i hans lynne
allt mera öfverhand. Visserligen fortfor han ännu
att dikta i den gamla tonarten, men man märker
lätt, att den otvungna glädje, som förut så ofta
inspirerat honom, var borta för alltid. Från
denna period af hans lefnad härstammar störste
delen af hans allvarsamma dikter. Han visar sig
i dem från en ny sida, och Sturzen-Becker
säger med full rätt, att B. skulle hafva
förvärfvat en tryggad plats bland Sveriges skalder,
äfven om han aldrig skrifvit annat än dessa
sånger. I dem uttalar sig på ett ädelt sätt B:s
manliga, frimodiga tänkesätt och varma känsla
(Mannen, Till mina vänner, Då Hilma dog);
nåogra äro i sin tilldragande enkelhet äkta idyller
(Återseendet, Qvinnoögat), andra (Skogen, Bättre
stunder) äro verkligt gripande genom den mörka,
nästan till förtviflan gränsande sorg, som i dem
gifver sig luft oaktadt skaldens försök att skämta
deröfver. I B:s prosaiska berättelser är stilen
liflig och underhållande, framställningssättet
åskådligt och målande. Några djupare
karaktersskildringar åstadkom han likväl icke;
karaktererna äro stundom mera antydda än utförda,
men de uppträdande personerna äro oftast
tecknade i raska och träffande drag.
B:s samlade arbeten utgåfvos 1867–70 och
1876 med minnesteckningar af O. P.
Sturzen-Becker och J. G. Carlén. B. är äfven tecknad
af Orvar Odd i "Grupper och Personnager" och
af C. A. Adlersparre i "Anteckningar om
bortgångne samtida", der en samling af hans bref
finnes intagen. A. F. St.
Braun, Julius, tysk arkeolog och
konsthistoriker, f. 1825 i Karlsruhe, blef 1853
privatdocent i Heidelberg och 1860 e. o. professor i
Tübingen, men flyttade redan 1861 till München,
der han i början lefde som privatman för sina
studier och senare höll föredrag i
konstakademien. Död 1869. – B. var den förste, som
konseqvent genomförde teorien om ett
kultursammanhang mellan alla de äldre folken, enligt
hvilken teori de samtligen ledas tillbaka till en
ursprunglig egyptisk källa. En sådan ståndpunkt
skönjes redan i hans förstlingsarbete, Studien
und skizzen aus den ländern der alten kultur
(1854), en förelöpare till hans hufvudarbete,
Geschichte der kunst in ihrem
entwickelungsgang durch alle völker o. s. v. (1856–58; 2:dra
uppl. 1873). I det betydande verket
Naturgeschichte der sage (1864) sökte B. visa, att
mensklighetens hela idérikedom i det väsentliga
redan fans tillstädes i Egypten och derifrån
utbredde sig till Kaldéen samt vidare till Indien
och Europa. Om den mindre lärda
allmänheten gjorde B. sig högt förtjent genom sina
mästerliga Historische landschaften (1867).
Braunau, stad i Böhmen, n. ö. om
Königgrätz, på gränsen mot Preussen. Omkr. 4,200
innev. Ansenlig industri. Tillspärrandet af
protestanternas kyrka i B. (Dec. 1617) gaf
närmaste anledningen till de böhmiska oroligheter,
som inledde trettioåriga kriget.
Brauneisenstein, miner. Se Brunockra.
1. Brauner, Johan l. Hans (förut Braun),
ämbetsman, latinsk skald, f. i Madesjö socken
af Kalmar län 1668, d. 1743, utnämndes 1704
till vice bibliotekarie i Upsala, men lemnade
efter några år universitetet och ingick i
konungens kansli. Han blef kansliråd 1714, adlad
1715, interimsstatssekreterare i krigsexpeditionen
1719, landshöfding i Vexiö 1727 och i Upsala
1729. År 1731 upphöjdes han i friherrligt
stånd, men tog aldrig emot diplomet (hvari
bl. a. nämnes, att B:s 14 års långa studiitid
vid universitetet varit en af orsakerna till
upphöjelsen). B. var äfven ledamot i kommissionen
öfver Görtz. Han var känd för sin grundliga
lärdom, och hans latinska skaldestycken vittna
om stor versifikatorisk förmåga.
2. Braunersköld, Lars (förut Braun), den
förres broder, läkare, f. 1657 i Kalmar,
promoverades 1689 i Utrecht till medicine doktor och
utnämndes 1690 till läkare vid flottan, men
utbytte 1692 denne plats mot ett lektorsämbete i
Kalmar. 1693 utnämndes han till medicine
professor i Åbo och 1698 till samma ämbete i
Dorpt. 1703, under kriget med Ryssland,
anställdes han som fältläkare i Kurland, men
återvände 1705 till universitetet, hvilket 1699
flyttats till Pernau. 1710 begaf han sig åter till
Sverige, erhöll 1719 fullmakt såsom
amiralitetsläkare i Karlskrona, med titel af arkiater, och
adlades s. å. Död 1730 i Kalmar. – B. har
ett namn såsom en af de mera framstående
personligheterna i Sveriges äldre läkarehistoria.
Braunfels, stad i preussiska
regeringsområdet Koblenz. 1,645 innev. (1871). Hufvudort
i furstarnas af Solms- Braunfels länsherredöme.
Staden eger ett väl bibehållet slott med
värdefulla konstsamlingar.
Braunfels, Ludvig, tysk publicist och skald,
f. i Frankfurt a. M. 1810, redigerade 1833–38
den i Koblenz utkommande "Rhein- und
Moselzeitung", som han trots censurens stränghet
förstod att gifva en frisinnad hållning. 1841–43
studerade han juridik i Bonn och bosatte sig
derefter som advokat i sin födelsestad. B. är
värderad både som lyrisk och dramatisk
författare, men har dock mest gagnat literaturen
genom sina ypperliga öfversättningar af
Calderons och Lope de Vegas arbeten. Äfven hans
med öfversättning försedda upplaga af
"Nibelungenlied" åtnjuter stort anseende.
Braunsberg, stad i preussiska
regeringsområdet Königsberg, vid den segelbara floden
Passarge. 10,471 innev. (1871). Betydlig industri
och handel. Staden, som eger ett slott från
tiden omkr. 1240, eröfrades af Gustaf Adolf
1626 och tillhörde sedan Sverige till 1635.
Braunschweig, Nya, guvern, i britiska
Nord-Amerika. Se New Brunswick.
Braunschweig (Brunsvig), hertigdöme i
norra Tyskland. Det omgifves nästan helt och
hållet af preussiska provinser: i n. och s.
gränsar det till Hannover, i ö. till Sachsen och
i v. till Westfalen, hvarjämte det i s. ö. stöter
till Anhalt och i v. till Waldeck. Landet består
af tre från hvarandra skilda större delar och
fem smärre s. k. enklaver. Ytinnehållet är 3,690
qv.-kilom. (66,s qv.-mil).
Fysisk geografi. Hufvuddelen uppfylles i
s. ö. af Harzbergen, hvilkas högste punkt inom
B. är Wormberg (971 m. = 3,270 f.), och i v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
