Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgström, Henrik - Borgstuga. Se Borg - Borgu (Burgu) - Borgund - Borgunda l. Borna - Borgvattnet - Borgvik - Borgå - Borgå - Borgå stift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
juridisk examen och gjorde derefter resor i
främmande land. Efter hemkomsten utgaf han (1859)
skriften Penningeställningen år 1859 och
privatbanken, genom hvilken han hos allmänheten
beredde insteg för den åsigten att metalliskt mynt
bör vara det enda lagliga betalningsmedlet och
att privatbanker borde för affärsverksamhetens
främjande inrättas i Finland. Hvad den förre
punkten vidkommer, genomdrefs i Nov. 1865
den reform han önskat, men B. var då redan
död. Han hade emellertid grundlagt
privatbankväsendet i landet och derigenom på en
annan väg åstadkommit en kraftig häfstång för
näringslifvets höjande. Först organiserade han
(1860) "Finlands hypoteksförening", och snart
derpå (1862) stiftade han "Föreningsbanken i
Finland". – B. utöfvade äfven ett
betydelsefullt inflytande i politisk riktning inom de
kretsar, som arbetade på att länka Finlands
utveckling in på friare banor. Han dog 1865 till följd
af en olyckshändelse. R. C.
Borgstuga. Se Borg.
Borgu (Burgu), ett fruktbart och folkrikt
landskap i Afrika, mellan Niger-floden och
Kong-bergen. Det är deladt i en mängd små stater,
som beherskas af ärftliga regenter.
Befolkningen består till större delen af invandrade
muhammedaner af en liflig och tapper ras.
Urinnevånarne, kambrierna, äro tillbakaträngda
till skogarna.
Borgund, socken i Midtre-sogns provsti
(kontrakt) i Bergens stift, vid Lärdals-elfven. En
der befintlig kyrka i stafstil (sannolikt från
12:te årh.) är den bäst bevarade stafkyrka i
hela Norge och underhålles nu som en
antiqvitet af "Föreningen till norske
fortidsmindesmärkers beväring".
Borgunda l. Borna, socken i Skaraborgs
län, Gudhems härad. Arealen 3,199 hekt. (6,480
tnld). 45 1/4 ofm., 32 3/8 fm. mtl. 929 innev.
(1876). Annex till Dala, Skara stift, Billings
kontrakt.
Borgvattnet, kapellsocken i Vesternorrlands
och Jämtlands län, Jämtlands norra fögderi.
Arealen 40,649 hekt. (82,342 tnld). 453 innev.
(1876). Annex till Stugun, Hernösands stift,
Jämtlands östra kontrakt.
Borgvik, kapellsocken i Värmlands län, Grums
härad. Arealen 6,215 hekt (12,590 tnld). 1,324
innev. (1876). Annex till Nor, Karlstads stift,
Nors kontrakt.
Borgå, stad i Nyland (Finland), nära
utloppet af ån med samma namn och 50 kilom. (5
mil) öster om Helsingfors. 3,600 innev. (1875).
Staden är gammalmodigt byggd, har krokiga,
smala gator och består till störste delen af
trähus. Den idkar en rätt liflig handel och
sjöfart och står genom jernväg i förbindelse
med banan Helsingfors–S:t Petersburg.
Stadens flotta utgjordes 1876 af 13 segel- och 6
ångfartyg, om tillsammans 2,722 1/2 läster.
Importen utgjorde s. å. i värde 4,213,212 mark 23
penni (2,949,249 kr.). Exportens värde var
2,798,512 mark 41 penni (1,958,959 kr.) och
bestod förnämligast af trävaror, hafre, fisk,
potatis, råg, hamp- och lin-frö, kummin och salt
(till Estland). Tullintraderna utgjorde; för
importen 649,401 mark 91 penni (454,581 kr.) och
för exporten 33,393 mark och 30 penni (23,375
kr.) – Det påstås, att B. fick stadsprivilegier
redan i 14:de årh. af kon. Magnus Eriksson; visst
är, att der redan 1424 funnos borgmästare och
råd. På 1500-talet förstörde ryssarna staden i
grund tre gånger, och äfven under "store
ofreden" 1708 ödelades den. Efter freden i
Nystad (1721) upphöjdes B. till biskopssäte, i st.
f. det till Ryssland afträdda Viborg, och
samtidigt inrättades i staden äfven ett gymnasium.
1809 hölls der den i Finlands nyare historia
så betydelsefulla Borgå landtdag, på hvilken
Finlands ständer d. 27 Mars mottogo kejsar
Alexander I:s stadfästelse af landets religion
och grundlagar samt två dagar senare hyllade
honom som Finlands storfurste. På detta
fördrag, som icke ensidigt kan brytas, hvilar
Finlands statsrättsliga ställning. F.
Borgå, socken i Nyland (Finland), har tre
kapell (Askola, Borgnäs och Pukkila) och nära
16,000 innev., till större delen svensktalande.
Många berömda män, såsom Arvid Wittenberg,
Torsten Stålhandske och Karl Johan Adlercreutz,
sågo dagen der, och på det fagra Kroksnäs i
socknens skärgård hade Johan Ludvig Runeberg
länge sin sommarbostad. F.
Borgå stift i Finland omfattar Nylands län,
utom Raseborgs östra och vestra härad, vidare
en del af Tavastehus län (Jämsa och Hollola
härad samt Hauho socken), Laukkas härad af
Vasa län samt hela S:t Michels och hela
Viborgs län. Stiftet är f. n. (1877) deladt i 18
prosterier och 92 pastorat, hvaraf 68
imperiella, 20 konsistoriella samt 4 turvis imperiella
och konsistoriella. Efter genomförandet af några
redan fastställda regleringar komma dertill
ytterligare 7 imperiella och 3 konsistoriella pastorat.
1873 var kyrkornas antal 137 (af hvilka 11 voro
bönehus, som ej hafva ordinarie prest); s. å.
voro de ordinarie presttjensterna 215 och
stiftets innev. 624,101. Biskopen i Borgå uppbär
i lön af kronan medelmarkegångspriset för 1,236
2/3 hektol. (750 tnr) spanmål, hälften råg och
hälften korn, samt 846 kr. (1,200 mark) i
hushyremedel. Dessutom disponerar han öfver
Strömsbergs nära Borgå belägna hemman.
Mer än något annat stift i Norden har Borgå
stift utstått vexlaonde öden. Intill 1554 hörde
hela Finland till Åbo stift. Nämnda år
organiserades ett nytt stift, med styrelse i Viborg och
omfattande den vestre delen af nuv. Kuopio
län samt nuv. Borgå stift (utom Kexholms län,
som då hörde till Ryssland). Stiftet räknade
vid denna tid 33 församlingar, af hvilka de 5
äldsta veterligen uppstodo under 1200-talet; 3
torde hafva bildats på 1300-talet och 15 på
1400-talet. Den förste biskopen i Viborg var
Paul Juusten, som 1563 flyttade till Åbo.
1564–68 och 1578–1618 hade Finland åter en
enda biskop, men när Viborgs stift ökats med
den i Stolbova-freden (1617) vunne delen af
Karelen, erhöll det 1618 å nyo särskilda
styresmän. Den förste blef Olaus Erici Elimaeus.
Äfven Ingermanland lydde 1618–41 under
biskopen i Viborg. Under 17:de årh. mer än
fördubblades antalet församlingar i stiftet, dels
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
