Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Borgare - Borgareskolor l. Lägre realskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
I Finland, der vid landtdagen den gamla
svenska ståndsrepresentationen ännu bibehållit
sig, utgöres borgareståndet af städernas
fullmäktige. Äfven der har valrätten, som förr
tillkom endast magistrat och borgare, blifvit
utsträckt, så att jämväl icke burskapsegande
yrkes- och fabriks-idkare samt i staden
skattskrifna gårdsegare, så framt de ej tillhöra
annat stånd, äro röstberättigade. Valbar är enhvar
inom eller utom valdistriktet boende, inom
ståndet röstberättigad man, som bekänner kristna
läran och fyllt 25 år. För hvarje stad med
lägre folkmängd än 6,000 väljes en
landtdagsman (dock eger stad med mindre än 1,500
innevånare rätt att förena sig med annan stad om
gemensam landtdagsman), och för städer med
större folkmängd en för hvarje fullt tal af 6,000
personer. Kejsaren-storfursten utser ståndets
talman. Antalet af ståndets representanter, som
vid den förste landtdagen (1809) var 19, utgjorde
vid 1872 års landtdag 38. – I städernas
styrelse ingriper borgerskapet endast så till vida,
att det, när magistratsledamöter skola väljas,
genom omröstning utser ett antal personer, bland
hvilka magistraten upprättar förslag, som sedan,
vid val af borgmästare, underställes
kejsaren-storfursten, och, vid val af rådmän, länets
guvernör. J. Th. W.
I den äldre medeltiden innefattades alla de
norske städernas innevånare under det
gemensamma namnet boejarmenn ("by-män",
stads-boar, af Fornn. boer, gård, by, stad). Först i
14:de årh. uppställdes särskilda vilkor för att
räknas bland dessa, t. ex. att man skulle svära
staden trohetsed och låta inskrifva sig i stadens
bok. Dessa borgare samlades till s. k. boejarmót.
Som en representation af borgare kan man
betrakta rådet, hvars ordförande i vissa fall var
lagmannen och sedermera borgmästaren. Denna
medeltids-organisation gällde i hufvudsak till
1660; derefter upphörde det gamla "boejarmót",
borgerskapet kom att representeras af "de
udvalgte mænd", och rådet blef ej längre en rent
kommunal institution. Genom de förändringar i
kommunalstyrelsen, hvilka infördes genom 1837
års lag, fick hvarje stad sitt särskilda
"formandskab" och "repræsentantskab". Numera förstås,
i trängre mening, med borgare: hvar och en,
som vunnit burskap, ingått som medlem af
borgerväbningen o. s. v., och i vidsträcktare
mening: alla de, som äro bosatta i en stad, der
erlägga utskylder, ega rösträtt o. s. v.
Innevånarna i de norske städerna hafva alltifrån
medeltiden varit underkastade värnepligt. Denna
qvarlefver ännu, men i föga tidsenliga former.
Enhvar, som vunnit burskap, skall i en följd
af år fullgöra ett slags militär-tjenst.
Borgarekårerna utgöras i regeln af infanteri, på somliga
ställen af kavalleri, i Bergen af bäggedera. Det
är f. n. fråga om att antingen afskaffa dem eller
gifva dem en helt annan organisation. Y. N.
Borgareskolor l. Lägre realskolor (T.
Bürgerschulen, Mittelschulen) äro läroanstalter,
afsedda att meddela ett mått af allmän
medborgerlig bildning, som öfverstiger folkskolans, men
icke sträcker sig så långt som realskolans eller
den lärda skolans. Undervisning meddelas der
företrädesvis i sådana färdigheter och
kunskaper, som äro af praktisk betydelse för dem,
hvilka efter afslutad skolkurs egna sig åt
handel och näringar eller lägre befattningar i
statens och kommunens tjenst. Liksom i
folkskolan går undervisningssättet mera ut på
öfningar och på meddelandet af vetenskapernas
resultat än på införandet i den vetenskapliga
metoden. Emellertid finnas många borgareskolor,
hvilkas uppgift är högre, och det är ofta
omöjligt att i verkligheten uppdraga någon bestämd
skilnad mellan dem och realskolorna. Särskildt
gäller detta om Tyskland, der t. ex. flere
"höhere bürgerschulen" meddela t. o. m. ett högre
kunskapsmått än åtskilliga af realskolorna, hvilka
likaledes sinsemellan förete högst betydande
olikheter. Vid orden borgareskola och realskola
fäste man ursprungligen ungefär samma begrepp,
och den nämnde åtskilnaden har först
småningom utbildats under de sista femtio åren, i
sammanhang med de borgerliga yrkenas ökade
anseende och ett större bildningsbehof hos den lägre
medelklassen. Borgareskolan utgör nu, vid
sidan af realskolan, i flere land ett konstituerande
led i den allmänna skolorganisationen.
Dessa läroanstalter, i hvilka i allmänhet
skolafgift erlägges, äro på några ställen bekostade
af staten, men oftast af staten och kommunen
i förening eller af kommunen allena. I
sistnämnda fall är det vanligen kommunen ensam,
som bestämmer läroverkens inrättning och
undervisningsplan; i allmänhet utöfvar den i nämnda
hänseende ett stort inflytande äfven på de
läroverk, som helt eller delvis bekostas af staten.
De undervisningsämnen, som förekomma i
borgareskolorna, äro ungefär de samma som
folkskolans, med tillägg af ett eller flere främmande
lefvande språk, hvarjämte naturvetenskaperna
hafva ett vidsträcktare utrymme. Dessa skolor
äro merendels indelade i ett-åriga klasser,
hvilkas antal på några ställen i Tyskland uppgår
ända till 8 eller 9; vanligen äro de likväl icke
så många. I Bajern (der inträdesåldern är
12–14 år) är kursen treårig, i Sachsen sexårig
(från 7 l. 8 till 14 l. 15 år), i Belgien ("écoles
moyennes") vanligen sexårig, i Nederländerna
två–femårig. I Tyskland har det lifligaste
tankeutbyte egt rum angående behofvet och
anordningen af borgareskolor. I Danmark
inrättades borgareskolor redan 1739, då i omkr.
30 småstäder latinskolorna upphäfdes och
ersattes af danska borgareskolor. F. n. ega de fleste
städer jämte och ofta i förbindelse med sina
folkskolor äfven borgareskolor. Under det att
flertalet af dessa föga höja sig öfver folkskolans
bildningsmått, gifves det dock andra, som i
fråga om läroämnen och kurser närma sig de
högre statsskolorna. Samma förhållande torde
ega rum i Norge, hvars borgareskolor äro
kommunala, men i allmänhet ställda under
stiftsdirektionens tillsyn. Äfven i Sverige hafva
ett slags borgareskolor funnits (se
Apologistklass), men de upphäfdes 1849. På senare
tiden hafva röster höjt sig för deras
återupprättande. Den 1870 tillsatta skolkomitén föreslog,
att sådana skolor under namn af pedagogier
skulle dels upprättas, dels träda i stället för de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
