Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 843-844 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bomulls-industri - Bomullskrut

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1856–60	871	mill.	kilogr.
1861–65	665	"	"
1866–70	1,040	"	"
1871–72	1,018	"	"

Orsaken till minskningen 1861–65 var
inbördes kriget i Nord-Amerika, som betydligt
hämmade bomullsproduktionen. Emellertid
riktade denna omständighet Englands
uppmärksamhet på den indiska bomullsodlingen, och
denna har sedan nämnda tid varit stadd i en
så ansenlig utveckling, att hon numera utgör
24–31 proc. af all den bomull, som
importeras till Europa (den utgjorde förut endast
10–13 proc.). Äfven i Egypten har under de senare
åren bomullsodlingen varit i stigande. 1821
exporterade nämligen detta land endast 964 ctr till
Europa, men 1872 utgjorde utförseln 2,168,181
ctr. I Förenta staterna har
bomullsproduktionen numera nått samma höjd som före kriget;
1872 utgjorde den 3,056,000 balar, af hvilka
omkr. två tredjedelar gingo till Europa. –
Storbritannien intager en förherskande ställning i
bomullsmarknaden. Såsom bevis derpå kan
anföras, att det mottog 3,880,000 af de 5,488,000
balar, som 1872 ankommo till Europa.
Storbritanniens bomulls-industri är också den
största i verlden. Detta land förarbetade 1872 ej
mindre än 1,264,000,000 engelska skålp. bomull
och hade s. å. 39,500,000 spindlar och 450,000
mekaniska väfstolar i gång. Englands
bomulls-industri motsvarar hälften af den öfriga
verldens. Andra land, der bomullsfabrikationen
nått en större utveckling, äro Förenta staterna,
Tyskland, Frankrike och Schweiz.

Man vet icke när bomulls-industrien i
Sverige började. Den äldsta kända handlingen
rörande densamma är en "relation" öfver
tillståndet vid Alingsås’ "manufakturiverkstäder",
undertecknad af Jonas Alström och M. Sweder
d. 6 Maj 1738. I denna handling omnämnes
särskildt tillverkning af bomullsstrumpor. –
1875 funnos i Sverige 27 bomullsgarnsspinnerier
med 4,490 arbetare och 20
bomullsväfnadsfabriker med 2,283 arbetare. Tillverkningen af
bomullsgarn uppgick s. å. till 6,575,611 kilogr.
(15,479,309 skålp.) och af bomullsväfnader till
25,969,406 m. (87,469,453 f.) och 2,386 kilogr.
(5,615 skålp.). Spindlarnas antal var, enligt
uppgift, 177,739 stycken. Importen af bomull
utgjorde 5,981,812 kilogr. (14,072,489 skålp.),
af bomullsgarn 4,714,801 skålp. och af
bomullsväfnader 2,679,284 skalp. Exporten af
bomullsgarn utgjorde 105,770 skålp. och af
bomullsväfnader 288,715 skålp. Inom Elfsborgs län
tillverkades 1875 såsom husslöjd 11,100,000 m.
(38,500,000 f.) väfnader, dels af oblandad
bomull, dels af bomull blandad med ylle.

Redan på produktionsstället befrias bomullen
genom egreneringsmaskiner från frön och
orenlighet. Den till utförsel bestämda varan,
hvilken sammanpressas utomordentligt starkt i balar,
måste dock, innan den spinnes, underkastas en
luckrings- och rensningsprocess. Denna försiggår
först i en s. k. öppnare, eller "wulf, och
sedan i rensare, "battörer", hvilka genom slagor
ytterligare luckra ullen och genom ventilatorer
bortföra allt ännu qvarsittande damm. Den

sålunda rensade råvaran kommer sedan till vadd-
eller spreadingmaskinen, i hvilken hon pressas
till tunna vaddar och upplindas på trävalsar.
Vaddarna öfverlemnas derefter åt
kardmaskinerna (förkardan och finkardan), från hvilka de
utkomma i form af lösa, tunna band, i hvilka
tågorna fått en någorlunda jämnlöpande riktning.
För att ytterligare räta dessa begagnas
sträckmaskinen, i hvilken banden ofta dubbleras, d.
v. s. flere band föras tillsammans till ett enda.
Den egentlige tråden kan dock ej spinnas, förrän
några s. k. "förspinningar" skett, af hvilka den
förste gifver en snodd tråd, som eger en
gåspennas tjocklek, och den andre minskar
tjockleken till ett vanligt segelgarnsnöres.
Finspinningen försiggår på stora maskiner, dels på
trostelmaskinen, som numera i allmänhet trädt
i stället för watermaskinen, dels på
mulespinnmaskinen. (Jfr Arkwright.) Slutligen hasplas,
sorteras och inpackas garnet. Hvarje härfva
har en bestämd längd, och medelst en tvärs
öfver densamma inflätad tråd delas hon i lika
stora afdelningar, som kallas pasman. Man
betecknar garnets finhet efter antalet af de
härfvor, som gå på ett skålpund. Det engelska
systemet för garnets numrering är det allmännast
begagnade. Den engelske haspelns omfång är
1 1/2 yard (1 yard = 3,09 sv. f.): 80 trådhvarf
kring haspeln äro ett pasman, och 7 pasman
utgöra en härfva. Således innehåller härfvan
840 yard (nära 2,600 f.). Ett engelskt skålp.
(1,11 sv. skålp.) af n:r 100 har följaktligen en
längd af 84,000 yard (260,000 f.). Störste
delen af bomullsgarnet nyttjas till väfning – en
industri, som oerhördt utvecklat sig genom den
af Gartwright 1792 uppfunne väfmaskinen och
de förbättringar, som efter hand blifvit
verkställda på den samma.

Bomullskrut, Pyroxylin, Nitrocellulosa,
kem., kallas ett 1838 af Pelouze upptäckt
explosivt ämne, som likväl ej ådrog sig någon
större uppmärksamhet, förrän Schönbein 1846
fäste uppmärksamheten derpå. Det beredes
genom salpetersyras inverkan på bomull, och dess
sammansättning och egenskaper blifva olika allt
efter salpetersyrans styrka samt tiden för och
temperaturen vid syrans inverkan. Så finnes
bomullskrut, som är föga explosivt, men lösligt
i en blandning af alkohol och eter (en sådan
lösning kallas kollodium). Andra slag af
bomullskrut lösas alls icke eller blott
obetydligt i den nämnda blandningen och äro
högeligen explosiva. Det senare slaget eger en emot
formeln C₆ H₇ O₃ . O₃ . 3NO₂ svarande
sammansättning, hvaraf synes, att bomullskrutet är ett
salpetersyradt salt (eter) af vedämne, eller
cellulosa, C₆ H₁₀ O₅. För beredning af bomullskrut
finnas många föreskrifter. En bland dem är
följande: 105 gram bomull, förut väl tvättad
och torkad, indoppas under ett par minuter i
33 1/3 kilogr. af en afkyld blandning, som
innehåller 1 vigtdel salpetersyra (1,48 egentl. vigt)
och 3 delar koncentrerad svafvelsyra, samt
upptages derefter, utpressas lindrigt och lemnas
sedan under 24 timmar i en dylik
syreblandning (på 1 del bomull tagas 10 1/2 delar syra).
Man utpressar derefter bomullskrutet, tvättar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>