Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Boktryckarekonst (Boktryckerikonst) l. Typografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Spanien omkr. 50, Holland 50 o. s. v.
Furstarnas uppmärksamhet riktades på den nya
konsten; många bland hennes utöfvare fingo adliga
privilegier. För reformatorerna blef hon ett
mäktigt vapen mot papismen (1522–34
trycktes Nya testamentet i 17 upplagor), och intet
censurtvång kunde qväfva henne.
I. Europa, a) Tyskland. Köln,
universitetsstad och hufvudsäte för den skolastiska
filosofien, erhöll genom Ulrik Zell (1466–92) sin
första officin (hvarifrån i synnerhet latinska
skrifter af teologiskt innehåll utgingo) och blef
den medelpunkt, hvarifrån boktryckarekonsten
utbredde sig till Nederländerna och norra
Tyskland, der framför allt Lybeck och Rostock blefvo
af betydenhet. Günther Zainer i Augsburg
(1468–75) var den förste, som i Tyskland
använde latinska typer (antiqva), i hvilket
afseende man redan i Italien föregått med
exempel. Den sedermera så frejdade
Nürnbergs-typografien skapades af Johann Sensenschmid
(1473–78), hvars arbeten äro synnerligen
korrekta och merendels präktigt utstyrda. På
samma ställe verkade äfven Joh.
Regiomontanus (1472–75) och Anton Koberger,
"boktryckarnas konung" (1473–1513), hvars
arbeten, som uppgå till ett antal af mer än 200,
utmärkas af en sällsynt elegans. Han utgaf,
såvidt man nu känner, ej mindre än 13
bibelupplagor, bl. a. en tysk. I Strassburg tryckte
Joh. Mentel 1466 den andre tyske bibeln. I
Speier trycktes redan 1471 en Postilla
scholastica. Denne stads förste namngifne tryckare
var Peter Drach (1477–1504). Det äldsta
prakttrycket, med randlister och sirliga initialer,
utgjordes af en i Ulm (der redan 1473 ett
tryckeri upprättades) af Joh. Zainer tryckt bok,
Von berühmten weibern, en öfversättning af
Boccaccios "De claris mulieribus". Det
tryckalster, som först utkom i Lybeck, var ett
praktverk af Lukas Brandis (1475–99), kalladt
Epithoma historiarum, med stora och vackra
gotiska typer samt förträffliga träsnitt. 1498
trycktes derstädes 1:sta upplagan af den
nedertyska djurfabeln Reinecke de voss. Böhmen
fick sitt första tryckeri 1468, näml. i Pilsen,
der en del af Nya testamentet 1475 trycktes på
böhmiska. Prag var allt ifrån 1478 mycket
verksamt och hade redan vid början af
1500-talet ett fullständigt hebreiskt tryckeri. Det
första i Würzburg tryckta arbetet,
Breviarium diocesis herbipolensis (1479), var ock den
första med kopparstick illustrerade boken i
Tyskland. I det slaviska boktryckets historia
spelade Urach, i Würtemberg, en framstående rol
omkr. midten af 1500-talet (cyrilliska skrifter).
Leipzig fick boktryckeri 1481 genom Andreas
Frisner. 1482 infördes den nya konsten
samtidigt i 6 tyska städer, bland dem Wien (5
tryck finnas qvar från detta år) och München.
Inom Tyskland hafva dessutom följande städer
bidragit till boktryckarekonstens utveckling:
Frankfurt a. M. från (1513) genom sina
latinska tryck, Wittenberg (från 1505), der
reformatorernas skrifter och Luthers bibel
trycktes, Halle (1520), Dresden (1524) och
Berlin (1540),
b) Uti Italien blef boktryckarekonsten införd
genom tyskar. Italienarna öfverträffade likväl
inom kort sina lärare i nit att utbreda henne.
Redan 1480 hade Italien 40 städer med
boktryckarepressar (Tyskland hade samtidigt endast
23). Den förste anlades i Subiaco (ett
kloster nära Rom) af Konrad Sweynheym och
Arnold Pannartz, hvilka troligen tillhört den
Gutenbergska eller Fust-Schöfferska officinen i
Mainz. Redan 1464 tryckte de en Donatus pro
puerulis. 1467 flyttade de till Rom, der de inom
7 år tryckte bl. a. de förnämsta af Ciceros
verk. Samtidigt verkställde Ulr. Hahn från
Mainz gjutning af grekiska typer. I Venezia
voro de förste boktryckarna Johann från Speier
(1469) samt Nicolaus Jensen från Tours
(1470–82), som omskapade typsnittet till antiqva,
och Johann från Köln (1471–87), bägge
utbildare af de s. k. "characteres veneti". Intill
1500 trycktes i sistnämnde stads 200
verkstäder 2,980 verk eller omkr. en tredjedel flere
böcker än i Italiens öfrige städer tillsammans.
Senare blef familjen Manutius ryktbar genom
sina latinska och grekiska klassiker samt Daniel
Bomberg för sina vackra och korrekta hebreiska
tryck. I Milano började Filippo de Lavagna
redan 1469 och Antonio Zaroto 1471 att trycka;
1479 funno de en värdig medtäflare i Kristoff
Waldarfer. Bologna hade under 15:de årh.
omkr. 40 typografer, af hvilka den förste var
Balthasar Azzoguidi (1471–80). 1482 tryckte
Benj. Chaiim från Pesaro den hebreiska
pentatevken på pergament. I Ferrara, som hade
tryckeri sedan 1471, framträdde 1553 den
berömde s. k. "spanske bibeln". Före 1500 hade
de fleste af Italiens större städer hvardera sin
officin: Neapel, Pavia, Florens (alla från
1471), Genua (före 1472), Padua (1472),
<sp>Parma</I> (der Giamb. Bodoni, verksam från 1473,
bragte konsten till en förut ej uppnådd höjd),
Messina (1473). Från Palermo, som under
medeltiden var säte för så många utmärkta
lärde, har man dock från inkunablernas tid blott
ett enda tryck (1477), och detta är utfördt af
en tysk. Det första arabiska tryckeriet i Italien
upprättades i Fano af påfven Julius II.
Äfven Italien har, på grund af några dunkla
antydningar i äldre italienska arbeten, på senare
tider sökt tillegna sig äran af
boktryckarekonstens uppfinning. Det påstås nämligen, att
en af Gutenberg med trätaflor tryckt bok skulle
fallit i händerna på Panfilo Castaldi (f. 1398)
och att denne deraf tagit väckelsen till
uppfinning af boktryck medelst rörliga typer. Det
berättas t. o. m., att Fust under två år varit
Castaldis lärjunge, innan han i Mainz började
tryckningen af ofvannämnda "psalterium".
c) Till Frankrike fördes redan af Fust en
mängd boktryckerialster, men först i slutet af
1460-talet anlades en press derstädes. Trenne
tyskar (Ulrich Gering, Martin Crantz och Michael
Friburger) inrättade näml. då i Paris (Sorbonne)
ett betydande tryckeri, hvilket redan 1470
utsände Gasparini Pergamensis Epistolarum opus,
hvilket snart följdes af Biblia latina vulgata.
Vid Gerings död (1510) funnos i Paris mer än
20 officiner. Gilles Gourmont var den förste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
