Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis / 779-780 (1878) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bogspröt, sjöv. - Bogsprötare - Bogsta - Bogstad - Bogstag. Se Bogspröt och Tackling - Boguslavski, Adalbert - Boguslavski, Palon Heinrich Ludvig von - Bog-åra, sjöv. - Bogö, liten ö mellan Själland, Falster och Möen - Boheman, Karl Adolf Andersson - Boheman, Karl Heinrich

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvar sin sida om förstäfven. Dessa timmer heta
kindbackar, och deras öfre ändar, som räcka
ofvanom bogsprötet, kallas manshufvud (c).
För öfrigt fasthålles bogsprötet af
bogsprötssurrningen (d) och stöttas sidovägen
af bogstagen (e), uppifrån af fock- (f) och
förstängstagen (g) samt nedifrån af
waterstagen (h) och stampstaget (i). På den



ytterste änden af bogsprötet sitter ett trästycke,
kalladt bogspröts-esselhufvud (j), hvilket
har ett fyrkantigt hål, som liksom trädes på en
motsvarande tapp i bogsprötets ände. Lodrätt
öfver detta hål sitter ett rundt sådant, i hvilket
klyfvarbommen har sin plats. – Bogspröt
brukades redan i den äldsta forntiden, men
utgjordes till en början endast af en rund
utskjutande bom. R. N.

Bogsprötare, Bembex rostrata, zool., en till
ordn. Hymenoptera (steklarna) hörande insekt,
som är svart, med hufvud och bål gråludna samt
underlifvet försedt med 5 gröngula vågiga
tvärband. Han blir 2,08–2,38 centim. (7–8 lin.)
lång och 0,89 centim. (3 lin.) bred, förekommer
inom alla Europas land, är allmän i södern,
men blir sällsyntare mot norden och har inom
Skandinavien blifvit funnen endast på Gotland och i
Skåne. Bogsprötarna lefva parvis och
gräfva sina bon på sandiga ställen. A. Sg.

Bogsta, socken i Södermanlands län, Rönö
härad. Arealen 3,036 hekt. (6,149 tnld). 22 3/8
ofm., 19 3/8 fm. mtl. 556 innev. (1875). Annex
till Sättersta, Strengnäs stift, Nyköpings östra
kontrakt.

Bogstad, herresäte i närheten af Kristiania, vid
Bogstadvand, har under de senare århundradena
tillhört familjerna Leuch, Anker och
Wedel-Jarlsberg. 1809 underhandlade der grefve Wedel
och friherre Platen om afslutandet af en politisk
förening mellan Sverige och Norge. Y. N.

Bogstag. Se Bogspröt och Tackling.

Boguslavski, Adalbert, polsk skådespelare
och skådespelsförfattare, f. omkr. 1760, d. 1829,
var 1790–1814 direktör för nationalteatern i
Varsjav. Han var en mycket framstående
skådespelare och bildade omkring sig en god skola.
I sina teaterstycken gjorde han sig förtjent om
polska språkets rykt och riktighet. Han
införde den italienska operan på polska skådebanan.

Boguslavski, Palon Heinrich Ludvig
von, tysk astronom, f. 1789, d. 1851 som
direktor vid observatoriet i Breslau, upptäckte
1835 den efter honom uppkallade Boguslavskis
komet samt gjorde värdefulla iakttagelser
angående Bielas, Enckes och Halleys kometer.
1832–54 utgaf han tidskriften "Uranos".

Bog-åra, sjöv., kallas den främsta åran i en
båt. Roddaren, som sköter densamma, kallas
plikthuggare. På kommandoordet: bog in!
upplyftes bogåran och lägges med bladet (yttre
änden) för-ut i båten. Detta göres straxt innan
rodden skall upphöra, på det att plikthuggaren,
om så påfordras, vid framkomsten må vara i
ordning att medelst båtshaken "taga törn"
(afvärja stöten) och sedan fasthålla båten. R. N.

Bogö, liten ö mellan Själland, Falster och Möen.

Boheman, Karl Adolf Andersson,
mystiker, f. 1704 i Jönköping, dref någon tid
handel, men gjorde snart cession och blef derefter
kontorist. Såsom sådan fick han anställning i
Amsterdam, der han gjorde bekantskap med en
rik engelsman, Stephens, hvilken i likhet med
honom var en ifrig ordensvurm. B. åtföljde sin
vän till London och blef förlofvad med hans
syster. Hon dog likväl under förlofningstiden,
och B. fick då 10,000 p. st. (180,000 kr.) såsom
ersättning för den betydliga hemgift, hvarom
han till följd af hennes död gick miste. 1794
blef han dansk undersåte, köpte lustslottet
Frydenlund på Själland och lefde der såsom en
mäkta rik man. En mängd rykten voro i
omlopp om det sätt, hvarpå han blifvit förmögen.
Bl. a. påstods – dock utan all grund – att
han hade tillgripit Marie Antoinettes juvelskrin,
när den franska kungafamiljen 1791 flydde
från Paris. Under åtskilliga besök i Sverige
hade B. kommit i nära beröring med hertig Karl
(Karl XIII), hvilken i honom såg en af "den
hemliga vishetens mästare". Hertigen hade
redan blifvit upptagen i det mystiska sällskapet
E. L. U. D., bland hvars hufvudmän B. var,
och det var äfven fråga om att Gustaf IV Adolf
skulle recipieras i orden, då man öfvertygade
konungen om att B. var en politiskt farlig
person. Till följd deraf häktades denne och fördes
öfver gränsen. Äfven ur Danmark förvisades
han, på den svenske ministerns begäran.
Ruinerad genom den tvångsauktion, som man
anställde på hans egendom i detta land, lefde
han derefter någon tid i Hamburg, der han
upprättade ett "handelsexpeditionskontor". Om sider
fann han en tillflykt hos fursten af Waldeck.
1814 begaf han sig till Stockholm för att skaffa
sig upprättelse och skadestånd för den orättvisa
behandling, som tillfogats honom i Sverige. Han
mottogs vänligt af Karl XIII, men blef efter
några dagars förlopp åter förvisad ur riket.
Rörande sistnämnda förvisning insände han till
justitie ombudsmannen en mängd klagoskrifter,
hvilka dock lemnades utan afseende. Död 1831
i armod i Wandsbeck (nära Pyrmont). – B:s
efterlemnade ordenstal äro hållna i en svulstig
stil och röja ett ringa mått af begåfning hos
författaren.

Boheman, Karl Henrik, svensk entomolog,
född i Jönköping d. 10 Juli 1796, bestämdes af
fadern till köpman, men fick snart håg för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>