Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bocquillon, Louis (Wilhelm) - Bocskai, Stefan - Boda - Bodarna (fordom Ramundeboda) - Bodarp l. Boderup - Bodden - Bode - Bode, Johann Elert - Bodenheim - Boden-sjön - Bodenstedt, Friedrich Martin von - Bodenstein, Andreas Rudolf - Boderup, socken i Malmöhus län. Se Bodarp - Bodfeld l. Bothfeld - Bodin, Jean
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uppdraget att hafva den allmänna uppsigten
öfver sångundervisningen i Frankrike. Död 1842.
Han gjorde sig högt förtjent om utbildandet af
folksången i nämnda land. Bland hans
efterlemnade verk märkes i synnerhet Manuel
musical; méthode graduée pour le chant élémentaire
(1846). A. L.
Bocskai [bo’tschkaj], Stefan, ledare af den
ungerska resningen (1604–06) mot kejsar
Rudolf II, föddes 1555, blef 1598 afsatt från sin
befattning som kommendant på fästningen
Grosswardein och 1604, såsom misstänkt att stå i
förbindelser med de upproriske i Siebenbürgen,
plötsligt öfverfallen på sin egen borg af de
kejserlige. Men B. lockade en del af fiendens
trupper på sin sida och tvang de öfriga att vika.
I Ungern hade länge herskat djupt missnöje,
emedan protestanterna voro utsatta för
religionsförföljelse och landet utsögs af en främmande,
i kejsarens tjenst stående, soldatesk. Jäsningen
brast ut i uppror, när B. djerft och lyckligt
uppträdde mot de kejserlige. Folket helsade
honom som befriare, den protestantiske adeln
understödde honom, och städerna öppnade sina
portar för honom. Detta allmänna deltagande
gjorde det nederlag mindre farligt, som han i
Nov. 1604 led mot den kejserlige generalen
Basta. På landtdagen i Szerencse 1605
utropades han af sina anhängare till furste af
Ungern. Till följd af B:s ständigt växande makt
såg Rudolf sig nödgad till eftergifter och
förband sig genom den i Ungerns historia
vigtiga freden i Wien, d. 23 Juni 1606, att lemna
Ungerns protestanter i fri utöfning af deras
religion. Samtidigt upphöjdes B. till arffurste
af Siebenbürgen och flere ungerska komitat. Han
dog likväl innan årets slut.
Boda. 1) Socken i Kopparbergs län,
Nedan-Siljans härad. 14 293/832 mtl. 2,200 innev. (1876).
Konsistorielt pastorat af 2:dra kl., Vesterås stift,
Rättviks kontrakt. – 2) Socken i Värmlands län,
Fryksdals härad. Arealen 53356 hekt. (10,849
tnld). 7 2/12 mtl. 2,248 innev. (1875). Annex
till Brunskog, Karlstads stift, Fryksdals
kontrakt.
Bodarna (fordom Ramundeboda), socken i
Örebro län, Grimstens härad. Arealen 13,905
hekt. (28,167 tnld). 19 ofm., 18 fm. mtl. 1,634
innev. (1875). Konsistorielt pastorat af 3;dje
kl., Strengnäs stift, Edsbergs kontrakt.
Bodarp l. Boderup, socken i Malmöhus län,
Skytts härad. Arealen 763 hekt. (1,546 tnld).
15 1/4 mtl. 366 innev. (1876). Annex till
Håslöf, Lunds stift, Skytts kontrakt.
Bodden, Nedert, "bukt", förekommer i
namnen på flere strandsjöar och vikar på södra
Östersjö-kusten, t. ex. Greifswalder
bodden.
Bode, biflod till Saale, rinner upp på berget
Brocken i Harz och mynnar ut vid Nienburg i
Anhalt, efter ett lopp af 133 kilom. (18 mil).
Bode, Johann Elert, tysk astronom, f. 1747,
d. 1826 som direktor vid observatoriet i
Berlin, framträdde redan vid 19 års ålder med ett
astronomiskt arbete och två år derefter med ett
annat, Anleitung zur kenntnis des gestirnten
himmels (1768; 11:te uppl. 1858). Af hans
senare arbeten förtjena nämnas Uranographia,
sive astrorum descriptio (1802), i hvilket 12,000
förut okända stjernor äro förtecknade, samt
Allgemeine betrachtungen über das weltgebäude
(1808, 3;dje uppl. 1834). Af betydelse för den
astronomiske vetenskapen är ock B:s mångåriga
brefvexling med Lalande.
Bodenheim, by i Rhen-Hessen, vid Rhen, s.
om Mainz. Omkr. 2,000 innev. Vinodling.
Boden-sjön (förut Bodmansee, äfven
Schwäbisches meer, romarnas Lacus
brigantinus, Fr. Lac de Constance), stor insjö mellan
Baden, Würtemberg, Bajern, Österrike och
Schweiz, är belägen 398 m. (1,475 f.) öfver
hafvet och har en areal af 539 qv.-kilom. (9,7
qv.-mil). Största längden är 62 kilom. (8,5 mil);
största bredden 14,5 kilom. (2 mil); största
djupet 302 m. (1,152 f.). – Vid Meersburg delar
sig Bodensjön i tvänne armar: Untern- l.
Zeller-sjön, med ön Reichenau, och Obern- l.
Ueberlingen-sjön, med ön Mainau. Sjön
upptager mer än 50 floder, bl. a. Rhen. Endast
fem gånger under fyra århundraden har han
varit tillfrusen. Ångbåtsfarten är mycket liflig,
fisket rikt, omgifningarna sköna.
Bodenstedt, Friedrich Martin von, tysk
skald och publicist, född d. 22 April 1819 i
Peine (i Hannover), var under flere år enskild
lärare i Moskva, tjenstgjorde 1844 som
gymnasiilärare i Tilsit och företog 1845 resor i
Armenien, Kaukasus och landen vid Svarta hafvet.
Frukterna af dessa resor nedlade han
hufvudsakligen i Die völker des Kaukasus o. s. v. (1848;
2:dra uppl. 1855) och Tausend und ein tag im
Orient (1850; 3:dje uppl. 1859). Sedan han
under ett par år egnat sig åt konststudier i
Italien, blef han 1848 redaktör för den i Triest
utkommande tidningen "Oesterreichischer Lloyd"
och öfvertog 1850 redaktionen af
"Weserzeitung". 1854–66 verkade han i München som
professor dels i slaviska, dels i fornengelska
språken. Sistnämnda år kallades han till
direktör för hofteatern i Meiningen, hvilken han
sedermera gjort till en mönster-skådebana för
Tyskland. B:s mest betydande poetiska verk är
diktcykeln Lieder des Mirza-Schaffy (1851; 50:de
uppl. 1875), hvilken blifvit öfversatt på många
språk. Bland hans öfriga arbeten må nämnas
Demetrius, ett sorgespel (1856), och
Shakespeares zeitalter und die werke seiner
zeitgenossen (1858–60). Hans Gesammelte schriften
utkommo 1865–69.
Bodenstein, Andreas Rudolf, en af
reformationens förkämpar. Se Karlstadt, A. R.
Boderup, socken i Malmöhus län. Se
Bodarp.
Bodfeld l. Bothfeld, en ruin i Harz, var
fordom ett jagtslott, som tillhörde de frankiske
kejsarna. Henrik III dog der 1056.
Bodin [-dä’ng], Jean, fransk författare, f. 1530
i Angers, studerade i Toulouse, gaf en tid
undervisning i rättsvetenskapen i nämnde stad och
begaf sig 1551 till Paris, der han
företrädesvis egnade sig åt literär sysselsättning. Hans
qvickhet och lärdom skaffade honom en
gynnare i konung Henrik III, hvilken 1576 gaf
honom en domaresyssla i Laon. S. å. valdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
