Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Biograf, Biografi, Biografik - Biologi - Biometri - Bion l. Bio - Bionomi - Bi-ord, gramm. Se Adverb - Bi-organ, bot. Se Accessoriska organ - Biostatik - Biot, Jean Baptiste - Biot, Edouard Constantin - Biotit - Biotomi - Biped - Biplaneter (Drabanter, Månar) - Bipolar induktion, fys. Se Induktion - Bipontium, det latinska namnet på staden Zweibrücken - Biquet - Biqvadrat - Bir - Bir l. Biredsjik - Birago, Karl, friherre von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
allmänna svenska biografiska ordböcker,
nämligen "Försök til ett biografiskt lexikon öfver
namnkunnige och lärde svenske män" af G.
Gezelius, "Biografiskt lexikon öfver
namnkunnige svenske män", utgifvet af Palmblad, P.
Wieselgren m. fl., med fortsättningen "Svenskt
biografiskt lexikon. Ny följd", samt "Svenskt
biografiskt handlexikon" af H. Hofberg.
Biografiska samlingsverk förekomma under en mängd
olika titlar, såsom "herdaminnen",
"läkarehistorier", "ättartaflor", "slägtböcker" o. s. v.
Biologi (af Grek, bios, lif, och logos, lära),
läran om det organiska lifvet; särskildt läran
om menniskans lif. Jfr Fysiologi.
Biometri (af Grek. bios, lif, och metrein,
mäta), sannolikhetsberäkning angående
menniskans medellifslängd. Sådana beräkningar äro
af vigt särskildt i försäkringsväsendet.
Bion l. Bio. 1) Grekisk filosof från
Borysthenes i Skytieri. Han lefde i Atlien, i 3:dje
årh. f. Kr., och hörde till den kyrenaiska
skolan. Med bitande satir bekämpade han
mångguderiet, hvilket ådrog honom namnet "ateisten".
– 2) Grekisk skald, från Smyrna. Han var
samtida med Theokritos (omkr. 280 f. Kr.) och dog
af förgift. Af hans dikter är Klagosången
öfver Adonis (särskildt utg. af Ahrens, Leipzig
1854) den mest framstående. De öfriga
fragmenten af hans sånger äro i handskrifterna,
likasom i de äldsta upplagorna, inblandade
bland Theokritos’ och Moschos’ arbeten.
Bionomi (af Grek. bios, lif. och nomos, lag),
läran om lagarna för lifvet.
Bi-ord, gramm. Se Adverb.
Bi-organ, bot. Se Accessoriska organ.
Biostatik (af Grek. bios, lif, och statike,
jämnvigt), läran om medellifslängden; äfven läran
om medelbefolkningen i ett land, en ort o. s. v.
Jfr Befolknings-statistik.
Biot [biå]. 1) Jean Baptiste B., fransk
fysiker, f. 1774, d. 1862, fick sin utbildning i
polytekniska skolan i Paris och inträdde
derefter i artilleriet, men lemnade detta för att
egna sig åt studiet af matematik och
naturvetenskaper. 1800 blef han professor i fysik
vid "Collége de France" samt 1803 medlem och
sedermera ständig sekreterare i franska
vetenskapsakademien. 1804 anställdes han vid
observatoriet i Paris och 1806 blef han
tjensteman vid byrån för jordens uppmätning samt
åtföljde i denne egenskap D. F. Arago till
Spanien och Formentera. Äfven ledsagade han Gay
Lussac på dennes första luftseglingsfärd. B.
representerar inom sin vetenskap den rent
empiriske ståndpunkten. Han sysselsatte sig
företrädesvis med undersökningar om ljuset, t. ex.
om olika gasers förmåga att bryta ljusstrålarna,
om färgade ringar och diffraktion, om
färgföreteelser, som uppstå, när polariseradt ljus faller
genom dubbelbrytande kristallskifvor, och
framför allt om ljusets cirkulär-polarisation, som af
honom upptäcktes. För vetenskaps-akademien
framlade han värdefulla berättelser om
uppfinningen af daguerrotypien och de förbättringar,
som hon undergick i tidernas lopp. 1854 och
1855 förde han en lärd debatt med Faye och
Leverrier angående de astronomiska
ljusbrytnings-fenomenen. B:s uppsatser och
afhandlingar återfinnas i den franska
vetenskaps-akademiens redogörelser, i "Mémoires d’Arcueil" och
i en mängd tidskrifter, särskildt "Journal des
savants", hvars matematiska afdelning han många
år redigerade. Bland särskildt utgifna verk
må nämnas Recherches expérimentales et
mathématiques sur les mouvements des molécules
de la lumière autour de leur centre de gravité
(1814). Hans Mélanges scientifiques et
littéraires (1858) innehålla biografiska skildringar
af framstående matematici och fysici.
Dessutom sysselsatte B. sig med egypternas,
indernas och kinesernas astronomi. – 2) Edouard
Constantin B., den förres son, fransk lärd,
f. 1803, d. 1850, fick 1825 i uppdrag att bygga
den förste jernvägen i Frankrike, nämligen
mellan S:t Etienne och Lyon. En alltmer
tilltagande sjuklighet tvang honom dock snart att
draga sig tillbaka från statens tjenst, och
derefter egnade han sig åt studiet af det kinesiska
språket och kinesiska förhållanden. Frukterna
af dessa studier offentliggjorde han i "Journal
des savants", "Journal asiatique" m. fl.
tidskrifter samt i några större arbeten, bl. a.
Dictionnaire des noms anciens et modernes des villes
et arrondissements de l’empire chinois (1842).
Dessutom öfversatte han några arbeten från
kinesiska till franska.
Biotit, Magnesia-glimmer, En-axlig
glimmer, min., en efter den franske fysikern
Biot uppkallad glimmer-art. Se Glimmer.
Biotomi (af Grek. bios, lif, och temnein, skära),
djuranatomi (= zootoini); äfven läran om
lifsperioderna. Jfr Anatomi och Antropotomi.
Biped (af Lat. bis, två gånger, och pes, fot),
tvåfoting. – Adj. bipedisk.
Biplaneter (Drabanter, Månar) kallas de
himlakroppar inom vårt solsystem, hvilka icke
kretsa direkt kring solen, utan kring någon af
de s. k. hufvudplaneterna. Jorden ledsagas af
1 sådan biplanet (månen), Jupiter af 4,
Saturnus af 8, Uranus af 4, och Neptunus af 2. Jfr
Planeter.
Bipolar induktion, fys. Se Induktion.
Bipontium, det latinska namnet på staden
Zweibrücken.
Biquet [bike], Fr., guldvåg. – Biquetera,
väga mynt på guldvåg. Handelst., blanda bättre
myntsorter med sämre; äfven utgallra de sämre
myntsorterna.
Biqvadrat (af Lat. bis, två gånger, och
quadratum, fyrkant), matem., dubbelqvadrat, den
4:de potensen af en storhet, t. ex. 16 af 2
(2 x 2 x 2 x 2 = 16), 81 af 3, o. s. v.
Bir, Arab., källa, brunn, förekommer i en
mängd sammansättningar såsom namn på
karavanstationer, t. ex. Bir Ali, Bir Temad o. s. v.
Bir l. Biredsjik (romarnas Zeugma), stad i
turkisk-asiatiska pasjalikatet Aleppo, vid floden
Eufrat. Omkr. 10,000 innev. Vigtigt
öfvergångsställe öfver Eufrat, som der börjar blifva
segelbar.
Birago, Karl, friherre von B., österrikisk
militär-ingeniör, f. 1792 nära Milano, blef 1813
officer och tjenade derefter dels vid infanteriet,
dels vid pionierkåren och generalstaben. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
