- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
547-548

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Binnike-mask l. Benicke-mask - Binockel - Binom - Binomial-koefficienter - Binomial-teoremet - Bintang - Binue l. Tsjadda - Bio. Se Bion - Bioaritmetik (af Grek. bios, lif, och arithmos, tal), beräkning af lifslängden - Biobio - Biodynamik - Biofenomenologi - Biograf, Biografi, Biografik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

– i stället för den förut varande blåsan, som
utmärker mellanformen – den ene leden efter
den andre, och deras sammanhängande, långa,
bandlika koloni (strobila) utgör den fullt
utvecklade binnike-masken. Denne mask har en
vidsträckt geografisk utbredning. Han har träffats
hos innevånare i alla verldsdelar, utom Australien.
Ingenstädes förekommer han dock så ymnigt
som B. latus. Hvad Europa vidkommer, säges
T. solium träffas i största mängd hos serber,
bulgarer, rumenier och malteser. I Stockholm
förekommer han ganska sällan, men i Sveriges
sydliga provinser oftare. – Blåsmasken, som
egentligen finnes hos svinet, har äfven några
gånger träffats hos menniskor, och man känner
ett fall, då hos en menniska träffades omkr. 2,000
blåsmaskar, spridda i de flesta organ, äfven i
hjernan. – En tredje form af binnike-mask, T.
mediocanellata,
som skiljer sig från den föregående
derigenom att han är utan hakar och
snabelformigt spröt å hufvudet, förekommer äfven hos
menniskor. Han genomgår sin föregående
utveckling hos hornboskap. Denna art är
veterligen ännu ej iakttagen i Sverige, men funnen
i Norge och icke så sällan i Danmark samt för
öfrigt här och der i andra land i Europa. Hos
buräterna i Sibirien lär han vara mycket
allmän. – Ytterligare sex arter bandmaskar hafva,
såsom det uppgifvits, en eller annan gång
träffats hos menniskor. (Om den på Island
härjande T. echinococcus, se Hydatid-sjukdom.)
– Binnike-masks närvaro i tarmkanalen hos en
menniska anses i allmänhet orsaka en hel mängd
symptom från nervsystemet äfvensom plågor i
magen. Det är dock sannolikt, att närvaron af
en sådan snyltgäst är af mindre betydelse, än
allmänheten vanligen tror. Många andra arter
af binnike-mask finnas hos olika djur, t. ex. T.
serrata
hos hunden, hvilken art utvecklas ur den
blåsmask, Coenurus cerebralis, som
förekommer i hjernan hos får. O. T. S.

Binockel (Fr. binocle, af Lat. bis, två gånger,
och oculus, öga), ögonglas utan bågar. De
fastklämmas öfver näsan genom en fjäder, som
förenar de båda glasens infattningar.

Binom (af Lat. bis, två gånger, och Grek.
nomos, lag), alg., ett algebraiskt uttryck, som
består af två termer eller delar, förenade med
tecknet + eller - , t. ex. a + b och a - b. I
överensstämmelse dermed kallas ett tretermigt
uttryck, såsom a + b + c, a - b - c, a + b - c
o. d., ett trinom.

Binomial-koefficienter äro koefficienter till
de särskilde termerna i de efter Newtons
binomial-teorein utvecklade serierna. Enligt detta
teorem äro t. ex.

(a + b)2 = a2 + 2ab + b2
(a + b)3 = a3 + 3a2b + 3ab2 + b3
(a + b)4 = a4 + 4a3b + 6a2b2 + 4 ab3 + b4
(a + b)5 = a5 + 5a4b + 10a3b2 + 10 a2b3 + 5ab5 + b5

o. s. v.

Här äro 1, 2, 1 de särskilda
binomialkoefficienterna för utvecklingen af qvadraten eller
2:dra digniteten af ett binom; 1, 3, 3, 1
bin.-koëff. för 3:dje digniteten; 1, 4, 6, 4, 1 för 4:de
digniteten o. s. v. Dessa tal äro fullkomligt
oberoende af värdena på a och b samt bero

blott af potensens storlek och termernas
ordningsnummer.

Binomial-teoremet kallas den i algebran
utomordentligt vigtiga sats, medelst hvilken en
potens, hvilken som hälst, af ett binom
omedelbart kan uppskrifvas i en följd eller serie af
termer, t. ex. (a + b)4 = a4 + 3a3b + 6a2b2 + 4ab3 + b4.
Detta teorem, före Newton kändt
såsom gällande endast för det fall att
exponenten är något helt tal, bevisades af honom
hafva en allmän giltighet, d. v. s. äfven vara
riktigt i de fall, då exponenten utgöres af ett
negativt tal eller ett bråk. Bland dess många
användningar må omtalas, att man medelst
detsamma kan med tillräcklig noggranhet erhålla
värdet på en rot, hvilken som hälst, till ett
uppgifvet tal. Såsom en af Newtons
skarpsinnigaste upptäckter är detta teorem inristadt på
hans grafvård. Se Binomial-koefficienter.

Bintang, holländsk ö, s. om halfön Malakka
i Bortre Indien. 1,150 qv.-kilom. (21 qv.-mil).
Omkr. 15,000 innev., till störste delen malajer.
Hufvudprodukten peppar.

Binue l. Tsjadda, Nigers vigtigaste
biflod, rinner upp i den okände delen af det inre
Afrika, genomlöper riket Adamaua och bildar
sedan riket Sokotos sydgräns. B. upptager
vattenrika tillflöden (Faro, Kebbi m. fl.).
Ångbåtar gå ända till Adamauas gräns.

Bio. Se Bion.

Bioaritmetik (af Grek. bios, lif, och arithmos,
tal), beräkning af lifslängden.

Biobio, den förnämsta floden i republiken
Chile, rinner upp på Kordillererna under 38°
s. br. och faller ut i Stilla oceanen, s. om
Concepcion. Hennes förnämsta tillflöden äro Rio
Duqueco, liio de la Laja, Rio Vergara och Rio
Taboleo.

Biodynamik (af Grek. bios, lif, och dynamis,
kraft), läran om den allmänna lifsverksamheten.

Biofenomenologi (af Grek. bios, lif,
fainomenon, företeelse, och logos, lära), läran om
lifsföreteelserna.

Biograf (af Grek. bios, lif, och grafein,
skrifva), lefnadstecknare. – Biografi,
lefnadsteckning, redogörelse för de vigtigaste
omständigheterna i en persons lif; nyttjas
företrädesvis om en med historisk konst utförd
framställning af sådant innehåll (jfr Karakteristik
och Nekrolog). – Biografik, konsten att
skrifva lefnadsteckningar (jfr Autobiografi).
– Den klassiska forntiden egde en mängd
lefnadsteckningar öfver ryktbara män, och greken
Plutarchos’ namn har blifvit typiskt för
biografiken, hvarför man ofta under titeln "Plutark"
påträffar samlingar af lefnadsteckningar. Under
medeltiden var det i synnerhet helgonen, som
gjordes till föremål för biografiska framställningar.
Den nyare tiden har att uppvisa en rik skatt
af utmärkta biografiska skildringar. Bland större
biografiska samlingsverk må nämnas "Dictionnaire
historique et critique" af Bayle, "Biographie
universelle" af Michaud, "General biographical
dictionary" af Chalmers, "Moniteur des dates"
af Oettinger, "Der neue Plutarch", "Dictionnaire
universel des contemporains" af Vapereau, och
"Deutsche biographie". Vårt land eger trenne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:01 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0282.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free