- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 2. Barometer - Capitularis /
503-504

(1878) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bifilar l. Bifilar-magnetometer - Bifilar-upphängning - Bi-fjäril, zool. Se Vax-mal - Bif-rost (rättare Bif-röst l. Bäf-rast), Nord. mytol., poetisk benämning på regnbågen. Jfr Bäf-rast - Bifurkation - Biga - Bigami (af Lat. bis, två gånger, dubbel och Grek. gamos, äktenskap), tvegifte (se d. o.) - Bigarå (Fr. bigarreau), bot. Se Körsbär - Bigio, italiensk målare. Se Franciabigio - Bignon, Jérôme - Bignon, Louis Pierre Edouard - Bignonia - Bignoniaceæ

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hårkors. Observatören ser då, vid förändringar
i jordmagnetismen, huru den ene skaldelen efter
den andre passerar hårkorset i tuben, och ur
dessa förflyttningar kan han beräkna
förändringarna i jordmagnetismens styrka (jfr
Spegelafläsning). – Emedan jordmagnetismen
verkar snedt mot horisonten, kunna i den förra ske
förändringar, hvilka icke inverka på bifilaren.
Man kan nämligen tänka sig den
jordmagnetiska kraften ersatt af två andra krafter, af hvilka
den ena verkar i vertikal, den andra i
horisontal riktning. (Se Krafternas parallelogram.)
En ändring i den förra kraftens storlek har
tydligen intet inflytande på en magnetstång,
som kan svänga blott i horisontal-planet. Det
är således den horisontale delen af
jordmagnetismen eller, såsom man plägar säga,
"jordmagnetismens horisontale komponent", hvilkens
variationer uppmätas med bifilaren. – Sådana
instrument begagnas ännu på flere magnetiska
observatorier och hafva äfven under längre tid
varit använda på observatorierna i Stockholm
och Upsala. R. R.

Bifilar-upphängning, fys., en kropps
upphängning på tvänne lika långa trådar, hvilkas
öfre ändar äro fästa i en och samma
horisontala skifva och på kort afstånd från hvarandra.
Detta slag af upphängning nyttjas vid vissa
fysikaliska instrument för att uppmäta små
variationer i de verkande krafterna. Jfr Bifilar
och Elektro-dynamometer. R. R.

Bi-fjäril, zool. Se Vax-mal.

Bif-rost (rättare Bif-röst l. Bäf-rast),
Nord. mytol., poetisk benämning på regnbågen.
Jfr Bäf-rast.

Bifurkation (af Lat. bis, två gånger, och
furea, tjufva, gaffel), tudelning, klyfning. Denne
term nyttjas dels i naturvetenskapen (t. ex. om
en åder, en trädstam, en trädrot), dels i
geografien (om floders tvågrening), dels och i
synnerhet om den anordning inom det högre
skolväsendet, enligt hvilken lärjungarna, efter
att på ett lägre stadium hafva undervisats
gemensamt, på ett högre fördelas i två
hufvudafdelningar eller s. k. linier (den klassiska och
reala), hvilka, utom i vissa för dem bägge
gemensamma ämnen, hafva hvardera sin särskilda
undervisning. Detta undervisningssystem kallas
bifurkations-systemet.

Biga (Lat., af bis, två gånger, och jugum,
ok, spann), vagn med två dragare, tvåspann.

Bigami (af Lat. bis, två gånger, dubbel, och
Grek. gamos, äktenskap), tvegifte (se d. o.).

Bigarå (Fr. bigarreau), bot. Se Körsbär.

Bigio [bi’djå], italiensk målare. Se
Franciabigio.

Bignon [binjå’ng], Jérôme, fransk författare,
f. 1589, utgaf redan vid elfva års ålder
Chorographie, ou déscription de la Terre sainte (1600)
– en bok, som väckte mycken uppmärksamhet
och förskaffade honom anställning vid hofvet.
Sedan han under åren 1604 och 1605
ytterligare författat ett par vetenskapliga arbeten,
började han studera lagfarenhet och utgaf 1613
Marculphi monachi formulae, hvilket arbete är
af stor betydelse för Frankrikes äldre kyrko-
och regenthistoria. B., som 1626 blef
generaladvokat hos parlamentet, dog 1656 som
föreståndare för kongl. biblioteket i Paris.

Bignon [binjå’ng], Louis Pierre Edouard,
baron de B., fransk diplomat, publicist och
historiker, f. 1771, tjenade först som soldat, var
sedan legationssekreterare och gesandt på flere
ställen, ledde 1806–08 förvaltningen af
domänerna och finanserna i de af fransmännen
besatta preussiska landen, blef 1809 sändebud i
Karlsruhe och utnämndes snart derpå till fransk
generaladministrator i Österrike. Derefter
sändes han i en svår mission med hemliga
uppdrag till Varsjav, der han stannade nära tre
år. Vid öppnandet af 1812 års fälttåg blef han
den franska regeringens kommissarie i Vilna.
Efter fransmännens återtåg begaf han sig till
Dresden, deltog i kongressen i Prag och blef
fången efter slaget vid Leipzig. Under "de
hundra dagarna" utnämnde Napoleon honom till
understatssekreterare i utrikesdepartementet, och
efter slaget vid Waterloo blef han
utrikesminister samt undertecknade i denne egenskap
Paris’ andra kapitulation. Såsom deputerad
uttalade han sig (1817) mot undantagslagarna och
för de förvisades återkallande samt försvarade
med ifver vallagen. Napoleon utnämnde honom
till sin testamentsexekutor och testamenterade
honom 100,000 francs (70,000 kr.) samt gaf
honom uppdrag att skrifva franska diplomatiens
historia 1792–1815. Under Juli-dagarna 1830
utnämndes B. af den provisoriska regeringen till
utrikesminister, och under Ludvig Filip var han
en kort tid medlem af ministerrådet. Senare
öfvergick han till oppositionen. 1837 blef han
pär och dog i Paris 1841. Han utgaf bl. a.
Exposé comparatif de l’etat financier, militaire,
politique et moral de la France et des
principales puissances de l’Europe
(1815) samt
Histoire de France, depuis le 18 brumaire jusqu’à
la paix de Tilsit
(1827–38) och dess
fortsättning Histoire de France, depuis la paix de
Tilsit jusqu’en 1812
(1838). Efter B:s död utgaf
Mignet hans Souvenirs d’un diplomate (1864).

Bignonia L., bot., växtslägte tillhörande nat.
fam. Bignoniacea, kl. Didynamia L., ordn.
Angiospermia, innefattar en mängd arter, alla
inhemska i Amerika. Dessa äro vanligen
klängande buskar med vackra blommor; många bland
dem odlas i växthusen. Den saft, som
innehålles i barken och bladen af B. leucoxylon
L., ett i Syd-Amerika och Vestindien
förekommande träd, anses vara det säkraste
motgiftet mot det fruktade vestindiska
mancenilj-trädets gift. Veden, som förekommer i
handeln under namnet grön, brun eller gul
ebenholz, nyttjas för sin vackra mörka färg, sin
hårdhet och sin varaktighet till fina
snickeriarbeten. Han begagnas äfven till
skeppsbeklädning, emedan han icke angripes af maskar
eller insekter. – Bladen af B. Chica Humb.,
från Syd-Amerika, lemna ett rödt färgämne,
som kallas chica, cica eller carucru. Det
nyttjas till färgning af tyger, och indianerna
måla dermed sin hud. Slägtet B. anföres från
tertiära aflagringar i Europa. Ldt.

Bignoniaceae, bot., naturlig växtfamilj af
dikotyledonernas afdelning, äro vanligen träd eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed May 8 15:34:01 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfab/0260.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free